Den praktfulla huvudbyggnaden på rusthållet Brunneby uppfördes i mitten av 1700-talet. Byggherre var Gustaf Adolf Macklier som kort före uppförandet förvärvat gården. Fram till år 1880 växlade godsets ägare och bland dessa kan medlemmar ur släkterna von Siegroth och Tigerclou nämnas. Sagt årtal inköptes gården av Gustaf Andersson och var vid tiden för bilden ännu ägare.
Från 299 kr
Beckmanska gården på Stora torget i Linköping. De bägge sammanbyggda husen som uppfördes i slutet av 1700-talet övertogs år 1852 av handlarna Carl Jacob Andersson och Wilhelm Beckman. Vid tiden för bilden var dessa herrar avlidna men deras renommé var som synes hågkommet genom handelsrörelsens efterträdare.
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Astas Matsalar stod inför nedläggning när Östergötlands museums utsände var där för en dokumentation. Den enklare serveringen var vid tiden väl känd i Linköping och hade tillhandahållit god husmanskost i långliga tider. Matsalen låg vid dåvarande adressen Storgatan 17 och fastigheten skulle rivas för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset. Foto 1964.
Miljö i Linköping som sedan länge är utraderad. Östgötagatan 2 var adressen en tid och före gatans utläggning fick de boende ömsom påtala att man bodde utmed Kattbrunnsgränd/gata, Tuppgränd eller Brunnsgatan, beroende på tid och sammanhang. I bildens omedelbara förgrund anas Brunnsgatans möte mot Östgötagatans östra sida. Brunnsgatans kommande löp västerut var vid tiden för bilden ännu inte utlagd. Foto 1929.
Den 21 juni 1961 var katastrofen framme i Vist. Församlingens kyrka stod under renovering och något gick galet. En takarbetare såg svag rökutveckling vid middagstiden. Kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas. Bilden är från restaureringsarbetet och visar blottläggningen av den runsten som påträffades under golvnivån i skeppets västsida 1963.
Klippestorp i Risinge var precis övergiven som bostad vid tiden för bilden, och kanske just därför lät Östergötlands museum dokumentera gårdens byggnader. Möjligtvis var tanken på att flytta bostadshuset till Finspång för caféverksamhet redan väckt. Initiativet kom dock att realiseras förts 1963.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Porträtt av komminister Carl Viktor Palmær. Bördig från Skärstad i Jönköpings län inflyttade han till Östergötland och Appuna 1878 för tjänst som vice komminister. Efterföljande år var han vice pastor i Vikingstad, och från 1880 åter i tjänst i Appuna som ordinarie komminister. Samma år gift med Anna Sofia Petersson. Från 1890 var paret bosatta i Linköping.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Porträtt av före detta överingenjören vid Stockholms gasverk, Arvid Hjortzberg. Född och verksam Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med sig hade han de åtta barn som var resultat av hans år 1878 avslutade äktenskap Marie Henriette Lyon (1841-1880). Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Porträtt av apotekare Conrad Pettersson. Gift 1890 med Matilda Sofia Eriksson. Samma år den 19 september öppnade han Apoteket Kronan i Grand Hotells bottenvåning. Apotekare Pettersson var mycket aktiv i det offentliga livet i Linköping. Han var ledamot av stadsfullmäktige, hälsovårdsnämnden och gasverksstyrelsen.
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Odaterad vinterbild från Nykvarn i Linköping. Vid kajen ses motorlastfartyget Rengen. Båten byggdes ursprungligen som pråm på Linköpings varv år 1919, och var troligtvis det sista stora fartyget som byggdes i staden. Namnet Rengen fick båten 1924. Tidigare var hon en av de fem så kallade AGE-pråmarna, den sista i ordningen AGE 5. Transportanläggningen som skymtar i bakgrunden tillhör Linköpings Träförädlingsverk.
Westmanska BB i Linköping 1916. Anläggningen var då ännu inte tio år men hade redan påverkat stadens demografi i positiv riktning. En smula trubbigt bestämt hade spädbarnsdödligheten reducerats med över 50 % mätt under 1906 mot 1916. Barnbördshuset hade realiserats genom en donation av den för Linköping så betydelsefulle välgöraren kapten Henric Westman och var invigt i juni 1908.
Interiör från Östergötlands museum då verksamheten var förlagd till den så kallade Hypoteksgården vid Platensgatan. Lokalerna disponerades från 1922 och sannolikt är originalfotografiet tillkommen i samband med öppnadet. Här dock genom ett repro som dessvärre tappat i tydlighet. Oavsett visar bilden rummet som var tillägnat verk av Düsseldorfmålare.
Vy mot det muromgärda Linköpings länscellsfängelse. Fängelset var det första cellfängelse som uppfördes i Sverige som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anstalten togs i drift 1846 och var i funktion till1966. Anläggningen kom att rivas 1969. Tiden för bilden är 1890-tal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.