Hjulsbro ABs fabrik inför rivning. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1977. Verksamheten på platsen startade 1907 genom grundandet av Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Från 1923 ägdes fabriken av den kände bankdirektören Jonn O. Nilsson i Linköping och med honom kom verksamheten åter på fötter efter en svår period under krigsåren och följande depression. Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930. Från 1964 ägdes företaget av Halmstad Järnverk, i folkmun Hamstadstål. I bakgrunden skymtar fabrikskontoret med arbetarebostäder.
Från 299 kr
Repslagaregatan 3 i Linköping. Stenhuset stod klart 1888 och uppfördes i fyra våningar med en rik putsdekor. Byggnadens läge nära stadens centralstation ställde krav på fastighetens uttryck och tillsammans med det grannhuset, det så kallade Överstehuset, bildar de ännu en imposant syn för tågresande till staden. Det nämnda Överstehuset, som skymtar till vänster, stod vid fototillfället ännu under uppförande, vilket torde datera bilden till 1890.
Stiftsekreterarebostället klingar rimligtvis obekant för de flesta Linköpingsbor. Stadsbor med långt minne kommer kanske ihåg huset som en präktig byggnad invid fängelset och i öster gränsande mot Domprostgården och korsningen Storgatan-Barnhemsgatan och Drottninggatebacken. Här skymtar endast husets västra gavel bortom lövverket. Mer igenkännligt torde det så kallade Lorichska huset vara vars tak syns i bildens bakgrund. Vad vi tydligt ser är stiftsekreterareboställets stallbyggnad, som låg tills det revs utmed Storgatan. Här rivningsåret 1967.
Vy över Stora torget i Linköping år 1900. I bildens vänsterkant skymtar gaveln till Stora hotellet. Den orginella hörnfastigheten på motstående sida av Storgatan uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner kort efter den stora stadsbranden år 1700. Till höger Linköpings gamla rådhus. Byggnaden stod klar år 1799 och kom vidare att köpas av staden för att ge plats åt rådhusrätten och stiftets domprost. Från år 1837 fungerade botteplanet som banklokal för Östgötabanken.
Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området stod vid fototillfället under förändring och skulle inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för det blivande Domus-varuhuset. Byggnaderna till vänster, Nygatan 17 och 15, revs för att skapa yta för Gyllentorget. Husen bortom Repslagaregatan revs även de för att och plats för nya affärs- och bostadskomplex.
Almarna slår skuggor över griftegårdens mittgång i Linköping. Två flickor stannade upp inför fotografens göromål vilket bidrar till bildens stillhet. Griftegården anlades i början av 1800-talet för att möta stadens ökade befolkning. Vid tiden fanns även sedan länge ett växande motstånd mot begravningar vid den centralt liggande domkyrkan. Tiden för bilden var omkring förra sekelskiftet och redan då hade man nödgats vidga griftegården mot norr. Alla helgons kapell som skymtar i fonden placerades centralt i den då nya Norra griftegården.
Hunnebergsgatan 7 i Linköping. Vy från gården 1929. Gatan, som skymtar genom porten, var stadens infartsväg från nordväst ända från medeltiden till in i början av 1900-talet. Genom husets fönster har man kunnat följa gatulivet sedan 1600-talet. Undersökningar visar att delar av huset uppfördes 1632 och att det byggdes ut 1685. En respektfull ålder som även visar att byggnaden klarade sig vid den stora stadsbranden år 1700.
Fotograf Essen rubricerade på sin tid motivet som "Humblebergstullen med Onkel Adams hus". Vi skriver Hunnebergsgatan sedd öster från nuvarande Vallgatan. Närmast till höger låg då som nu Onkel Adamsgården, namngiven efter regementsläkaren och skriftställaren Carl Anton Wetterbergh, mer känd under pseudonymen Onkel Adam. Denne hade tillsammans med hustrun Hedda sin bostad här från 1877 till sin död 1889. Bortom Onkel Adamsgården skymtar gaveln till stadens västra tull.
Makarna Ludvig och Fanny Åman med barnen i trädgården till läkarbostaden vid Linköpings lasarett. Ludvig Åman hade vid fototillfället 1875 varit stadens lasarettsläkare i dryga 20 år och med yrket följde tjänstebostaden vid Apotekaregatan och som vi efter en senare ägare benämner som Ruuthska villan. Här skymtar gaveln till bostaden i sitt ursprungliga skick. I bakgrunden ses del av en annan gavel. I detta fall den västra flygeln till själva lasarettet, en byggnad som revs omkring förra sekelskiftet.
Interiör, salongen, i Hjertströms hem på Brahegatan 75a. Till vänster om kakelugnen skymtar en målning föreställande Hilda Hjertström i unga år - en målning av Lars Hansen. Dold till höger hänger också motsvarande av hennes man i unga år, Nils Fredrik, med samma konstnär. Bägge dessa målningar finns i Grenna Museums samlingar. Målningarna hänger under en tavla med spegling i glaset som och föreställer Nils Fredrik i unga år.
Bäckefors bruk. Bruksgatan sedd från vänster. Den vita byggnaden till höger är kontoret följd av arbetarbostäder. Gaveln uppe på kullen tillhör Engelska bynninga. På vänster sida ligger Korkebynninga skolan, magasinet och överst skymtar Herrgården. Mellan kontoret och den närmaste arbetarbostaden står numera två av skogsfolk till minst 100 år gamla bedömda lönnar. Eftersom dessa träd ej finns på bilden torde den vara tagen för minst 100 år sedan.
Flygfoto taget från nordväst över samhället Kvicksund som ligger på båda sidorna av Kvicksundsbron i Mälaren som ses i mitten av bilden. Den södra delen ligger i Södermanland i nuvarande Eskilstuna kommun och den norra i Västmanland i nuvarande Västerås kommun. Till vänster i bild på den norra sidan av samhället som ligger på Nyckelön ser vi hotellet. Till höger i bild på den södra sidan skymtar ortens järnvägsstation.
Träförädlings AB i Linköping. Exteriör av de nya fabriks- och kontorsbyggnader som uppfördes efter branden den 1:a augusti 1889. Längst till höger den nya gjuteribyggnaden. Bakom den höga porten skymtar en del av det strax före branden uppförda ångpannehuset med sin höga skorsten. Till vänster härom synes taket och en liten del av väggen till "Lingköpings Ångsåg" med tillhörande skorsten. I förgrunden Statens Järnvägars bangård samt en smal remsa av Järnvägsparken. Foto taget från dåvarande "Järnvägshotellets", numera "Park Hotels", översta altan.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 123 Sörgård Öckerö. På bilden från vänster* 2 sommargäster, pojken i mitten är Gunnar Utbult och hans syster Gunnel Utbult (barn till riksdagsman Olof Johansson) pojken t.h. badgäst. Vita huset, "Källarvinden" , längst fram t.v. där gaveln syns, är Ludvig Anderssons som revs när vägen i Sörgård rätades ut. Stora vita huset med veranda är John Olofssons, t.h. skymtar Valfrid Hanssons hus.
Del av ett rum och ett fönster (se 2024_1430), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Genom fönstret ses lägenheter på Gärdegatan. I bakgrunden skymtar ett gult bostadshus på Krokslättsgatan samt Rallarberget. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Framlidne professorn Adolf Bock, vår i modern tid kanske mest kände marinmålare har här förevigat starten utanför Brest i "The Tall Ships Race, Brest - Canaries 1958" I förgrunden s/v Flying Clipper, Clipperlines Sjömansskolas övningsfartyg, då tillhörande Rederi AB Clipper i Malmö. Strax för om henne skymtar italienska marinens fullriggare s/v Amerigo Vespucci och akter om henne franska marinens båda övningsskonare L´etoile och La Belle Poule.
Vy över stadsparken i Kalmar, tagen från slottet. Stadsparken i Kalmar anlades 1870 sedan staden löst in den s k Brittellska gården från familjen Krusenstierna. Parken bekostades av grosshandlare Johan Jenasson vars byst finns i parken. Flera av byggnaderna på bilden finns kvar än idag. Lättast att känna igen är fängelset till höger och Tullbroskolan rakt fram. I fjärran till vänster skymtar Norrgård, nu en centralt belägen byggnad, 1890 en utpost mot nordväst.
Huset på bilden har flyttats till det nordöstra hörnet på Södermalmstorg, det vill säga i korsningen Södra Kungsgatan/Brunnsgatan. Huset låg ursprungliga i kvarteret Morianen där det låg i hörnet av Södermalmstorg och Södra Kungsgatan. När det nya bostads- och affärshuset vid Södermalmstorg stod klart flyttade butiken Londoner´s verksamhet 1955 in i bottenplan, med butik ut mot Södra Kungsgatan och Södermalmstorg. I bakgrunden skymtar Södra bönhuset i kvarteret Råmärket, korsningen Brunnsgatan/Södra Kansligatan. 5 augusti 1954.
Mejeriföreningen, Sund-Emba, Simhallen, Museiförening 20 maj 1967 Sju herrar klädda i kostymer, skjortor och slipsar och en dam klädd i ljus dräkt befinner sig i ett vardagsrum. Fem av personerna sitter ned- tre stycken av dem i en soffa och tre i varsin fåtölj- och två herrar står upp. Ett glasskåp fyllt med diverse föremål står i bakgrunden till höger. Ett runt bord står framför soffan och i bakgrunden hänger två stora tavlor på väggen. En öppen spis skymtar till höger.
Pensionärspop 2 mars 1966 I förgrunden på bilden syns det två herrar som sitter bredvid varandra. Båda bär glasögon och är klädda i mörka kostymer, ljusa skjortor med mörk slips. Herren som sitter till vänster på bilden håller i sin vänstra hand ett sånghäfte. Han sjunger. I bakgrunden på bilden skymtar det andra herrar och damer. Damerna på bilden bär glasögon och har hattar på sig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.