Gudmundtjärn. Unikt välbevarad ensamgård vars 23 bevarade byggnader i sin helhet uppvisar det norrländska månghussystemet och utgör exempel på ett skogshemman utanför jordbruksbygderna. Gårdens många byggnader visar en verksamhet som till stor del varit inriktad på självhushåll. Till gården hör omgivande ängs och odlingsmarker. Gudmundtjärn anlades under 1700 talet på kronomark. Merparten av bebyggelsen härrör från 1800 talet.
Från 299 kr
Gudmundtjärn. Unikt välbevarad ensamgård vars 23 bevarade byggnader i sin helhet uppvisar det norrländska månghussystemet och utgör exempel på ett skogshemman utanför jordbruksbygderna. Gårdens många byggnader visar en verksamhet som till stor del varit inriktad på självhushåll. Till gården hör omgivande ängs- och odlingsmarker. Gudmundtjärn anlades under 1700 talet på kronomark. Merparten av bebyggelsen härrör från 1800 talet.
Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.
Gården som man ser bostadshuset på, år 1992, är i dag "Ekelunds i Knipered". Gårdens ladugård brann ner i början av 1950-talet. Det gamla manhuset flyttades till Slottskogen 1946, det kallas numera för Hallandsstugan och drivs av Hallands Gille. Rester av grunden finns kvar.
fotografi, bilder
bilder, fotografi
exteriör, Wallingatan 1, fotografi, photograph
fotografi
Valla bär en komplicerad historia. Från medeltiden var "Wallom" delat på flera ägare. Först år 1766 gjordes gården till egendom av assessor Lars Sparschuch. Av intresse kan vara att området för dagens Linköpings hamn och stadens järnvägsstation ännu då ingick i gårdens ägor. Efterhand inköptes Valla av handlaren Johan Gustaf Westman. År 1856 skänkte handlaren gården till sonen Leonard, som närmast omedelbart lät uppföra nuvarande huvudbyggnad. Flygelbyggnaden till vänster i bilden är av äldre datum och ska tidigare använts som transportfängelse. Vid reparationsarbeten har man tillvaratagit tegel med årtalen 1611, 1700 och 1780. Här en vy från den då närmare tre hektar stora trädgården.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
Orig. text: 20 jan. Folkets Hus, Ågatan 57. Huitfeltska gården: Den östra delen av gårdens bostadshus uppfördes 1807 av landsfiskalen Karl Henrik Svan (1767-1832), den knuttimrade byggnaden förlängdes i början av 1830-talet av fältläkaren Karl Olov Bånge (1792-1838) och fick så sin släta panel. Byggnaden är ett av få bevarade exemplen på panelarkitektur i Linköping och finns idag i Gamla Linköping. År 1860 köptes gården av regementsläkaren Åke Huitfelt. Efter dottern Evas bortgång köptes huset av Folkets Husföreningen. I gathuset inrymdes en period Östergötlands Folkblads redaktion, ABF:s bibliotek och ett flertal fackföreningsexpeditioner.
Fleringe 118
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.