Ett tvåspann hästar drar ett lass troder på Käldvägen under Lausbackar, troligen vid Hallsarve. När man pratar om en mängd, använder man beteckningen trodar, när man pratar om enskilda exemplar heter det trolar. Det här är nog inte Alfred Olsson, han var smalare och brukade inte vara klädd så här. Dessutom är det inte Fies hästar, de var svarta!
Från 299 kr
Arbetsvagnen var en kort vagn för olika småtransporter. Mellan stolparna, som var nedstoppade i urtag i vagnsdelarna, lades en vagnbotten av bräder samt någon bräda på sidan som läm. Här kör Jakob en plog på en arbetsvagn med ovanligt stora bakhjul. I bakgrunden syns en bit av tröskhuset på Fäi-Jakås part.
Larssons på Fie norra part kör hem rågen i höhäck, de gallerliknande grindarna på vagnen heter häckar. Att lasta en sådan här vagn var besvärligare iom att häckarna var i vägen, men man slapp i stället att surra lasset. Troligen är det sonen Arvid Larsson, 25 år, som kör lasset, medan fadern Oskar, 60 år, håller i gaffeln.
Porträtt av kapten Gustaf Nordenanckar. Från 1835 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Han flyttade till Östergötland först 1849 då han köpt hemmanet Lövingsborg i Skeda socken. Året därefter gifte han sig med Sofia Lovisa Gunborg Silversparre. Från 1856 var makarna bosatta i Linköping. Nordenanckar utsågs till kapten 1855 och var i tjänst i armén till 1878.
Gårdsinteriör från vad som i tiden ännu kunde benämndes Holmbergska gården. Nu var gården emellertid starkt förknippad med köpmannen Axel Karlsson och dennes framgångsrika affärsverksamhet. Gården var företagets huvudsäte med butiker från husens gatufasader mot Apotekaregatan och Storgatan. Vid sidan av själva handeln fanns här även ett större skrädderi. Bild från 1902.
Den 21 juni 1961 var katastrofen framme i Vist. Församlingens kyrka stod under renovering och något gick galet. En takarbetare såg svag rökutveckling vid middagstiden. Kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas. Bilden visar ett ögonblick från den efterföljande restaureringen.
Odaterad vy mot Hylinge herrgård i Västra Husby socken. Enligt en inskriftstavla över huvudingången fullbordades den nyantika byggnaden 1788. Tack vare inkriften vet vi även att byggmästaren var Anders Sundström, länsbyggmästare i Nyköping. Mycket tyder på att ritningarna leverats av Olof Tempelman. Byggherre var landhövding Fredrik Georg Strömfelt.
M/F Kind passerar Linköpings först uppförda förort, Johannelund. Området planlades enligt den så kallade ABCD-modellen, där A står för arbete, B för bostad, C för centrum och D för demokrati. Tanken var att man skulle kunna bo, arbeta, och ha tillgång till service i samma område, men även känna sig delaktig i sitt bostadsområde. Förebilden var Vällingby i Stockholm.
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Motiv som tidigare tillskrivits Kölefors kvarn och norr om Kisa. Lokalhistoriskt orienterade lotsar oss däremot ytterligare några hundra meter norrut längs Storån för att hamna vid Nykvarn under Torps ägor. Vid tiden för bilden var kvarnen nedlagd. Den sista noterade mjölnaren var Carl Johan Carlsson som avflyttade 1875. Till höger skymtar del av Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Huitfeltska gården i Linköping från trädgårdssidan. Gården har fått sitt namn efter regementsläkaren Åke Huitfelt, som från år 1860 var dess ägare och även lät den gå i arv till dottern Eva. Fotoåret 1929 var för övrigt hennes sista år i livet.
Interiör från en speceriaffär i Linköping omkring förra sekelskiftet. Just denna var del i den mycket framgångsrika köpmannen Axel Karssons rörelse. Han var främst verksam inom konfektion men såg värde i ett diversifierat utbud. Bilden är rimligtvis från firmans butik på dåvarande adressen Apotekaregatan 13.
Motiv som för tanken till verk av någon av våra stora sekelskifteskonstnärer med förkärlek till skärgårdsmiljöer. Scenen var emellertid helt verklig. I grunden ett fotografi som kolorerats. Personen bakom kamera och pensel var den fotointresserade arkitekten Magnus Trysén (1874-1949). Motivet valde han möjligtvis under färd mot hans sommarboende i Gryts skärgård.
Porträtt från 1860-talets första år av flickan Ellen Åman. Dotter till lasarettsläkaren i Linköping, Ludvig Åman och dennes maka Fanny Olivia Margareta Nordvall. Familjen var genom faderns yrke bosatta i stadens länslasarett, vid tiden beläget invid Hospitalstorget. I vuxen ålder kom hon att gifta sig med läkaren Algot Key-Åberg och från 1885 var de bosatta i Stockholm.
Porträtt av Emma Suell. Från 1832 gift med häradsskrivaren Henric Hagdahl. Makarna var bosatta i Fivelstad, Örberga och slutligen Väversunda, där Hagdahl avled i april månad 1859. Från 1862 var hon bosatt i Linköping en tioårsperiod för att därefter flytta till Stockholm.
Ernst och Ester Vilhelmina Björkmans fyra förstfödda barn i betonad ålderstrappa. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas för uppgiften så med fullständiga förnamn ser vi från vänster yngsta dotter Maj-Lis Ingegärd följd av Anna Britta Vilhelmina, Karl Fridolf Göte och Stina Margareta. Bilden är tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt i Örtomta där fadern var trädgårdsmästare vid Ekenäs slott.
Motala ström kröker sig då som nu runt en udde på Råbys ägor invid vattendragets utflödet från Norrbysjön. Före vattenregleringen var här ett fall som sedan urminnes tider nyttjats för kvarnverksamhet, men även för mer industriell såsom oljeslageri som exempel. Från 1892 och ännu vid tiden för bilden var Råby chokladfabrik inrymd i fabriksbyggnaderna som skymtar genom grönskan.
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. När fotograf Essen ställde upp sin kamera hade det gått drygt 30 år och stenen stod som synes dold i slånsnåret. Kanske var det därför Essen ropat till sig en gosse att agera motstycke.
Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.