Gårdens häst och kor
Från 299 kr
Gårdens hästar framför huset
Gårdens gamla manbyggnad
Målaren Johan Sundströms gård i Rångsta under uppförandet 1920. Troligen firas bröllop för de andra och tredje personerna från vänster. De tredje och fjärde från höger är gårdens ägare Johan och Lina Sundström med sonen Stig framför sig. Högra delen av gården användes som målarverkstad.
Stenarrangemanget Rödsten vid gården med samma namn söder om Linköping saknar idag motsvarighet i Sverige. Rimligtvis en fruktbarhetssymbol till guden Frejs ära. Liknande har sannolikt varit frekvent förekommande men försvunnit på grund av sin anstötlighet eller bräckliga konstruktion. Enligt den lokala sägnen kopplad till Rödsten måste stoden målas när gårdens ladugård målas om, annars hotar brand. Detta skedde också 1920, vilket tillskrevs "Rödstensgubben".
Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Finbesök på Smedstorp hösten 1946. Vallastyrelsens Lennart Sjöberg och Ebbe Johnson i samtal med Selma Carlsson i dubbelgårdens A-lott. Sällskapet står samlad vid gårdens ålderdomliga visthusbod som var aktuell för flytt till Valla i Linköping. Så blev inte fallet. Gården blev i helhet skyddad och står intakt behållen på plats.
Bilden är tagen alldeles öster om gården, där troligen gårdens änges- och slåttermarker legat. Dessa har senare odlats upp och dikats, varefter björkar och övriga trädslag bara vuxit i dikena. Idag används dessa marker som beteshagar. Kartstudier får visa hur markerna använts under olika tider.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Gårdsinteriör från den så kallade Tornbergska gården i Linköping. Uthuslängan låg utmed Sankt Larsgatan. Den bortre byggnaden med adressen Sankt Larsgatan 30 inrymde vid tiden A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär. Gårdens huvudbyggnad låg bakom fotografens placering på adressen Storgatan 38. Vy från nordväst.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. På staffliet ses ett porträtt av gårdens byggherre, Leonard Westman. Vid tiden för bilden hade gården gått över till Leonard och Ida Westmans son, tillika Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Inblick mot Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Efter stadsbranden år 1700 avsåg man att förlänga Platensgatan genom gårdens bebyggelse. Dåvarande ägare Anders Lenström byggde emellertid över den tänkta gatusträckningen. År 1707 togs det visade valvet upp som en kompromiss mellan gårdsägaren och stadens myndigheter.
Änkefru Emilia Trysén skymtar på verandan till Skönero i Tryserums socken. Med kortare undantag hade gården varit hennes hem från giftemålet 1864 med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén. Vid tiden för bilden hade man sannolikt nått det nya århundrandet, i år kort före gårdens försäljning 1909. Sin ålderdom kom hon att framleva i Valdemarsvik.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.
Gudmundtjärn. Unikt välbevarad ensamgård vars 23 bevarade byggnader i sin helhet uppvisar det norrländska månghussystemet och utgör exempel på ett skogshemman utanför jordbruksbygderna. Gårdens många byggnader visar en verksamhet som till stor del varit inriktad på självhushåll. Till gården hör omgivande ängs- och odlingsmarker. Gudmundtjärn anlades under 1700 talet på kronomark. Merparten av bebyggelsen härrör från 1800 talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.