Här är skollärare Söderdal ute på Lausbackar med barnen för att plantera tallar en solig vårdag. De står nära Masses torp, vars ladugård skymtar till höger och i mitten syns ladugården till Söderlund/Jakobssons torp. Tallarna bakom barnen är den "tallunden" Masse nämner om i Bild 875. Pojkarna gör tydligen hål för plantorna med spett. Man kan gissa att det är flickorna som skall stoppa ner plantorna i hålen. Söderdal myser och det ser ut att vara trevlig stämning. Tallplantorna tog sig och hela backarna är nu nästan igenvuxna, bara norra ändan som röjts är öppen och en bit vid Bjärges mot Kauparve och öster om Mattsarve.
Från 299 kr
Hallsarve hade troligen köpt jorden på backen från Backvägen i norr fram till vägskälet vid Hallsarve, den jorden tillhörde nog Kauparve förut. Genom vänskapen mellan Karlssons på Hallsarve och Klintbergs fick Masse köpa torpet. Här sätter man potatis tillsammans. Sonen Vilhelm Karlsson plöjer upp fåror och fader Hans sätter potatisen tillsammans med Majken och Maja.
Detta ställe kom till 1889 då Johannes Pettersson född 1863 son till båtsman Georgius Jakobsson Glans se Bild 593, köpte mark och byggde manbyggnad och ladugård. Johannes blev gift 1889 med Kristina Närstrand född 1857 från Smiss på När. Deras dotter Emmy Maria född 1890 gifte sig 1924 i Amerika med Fredrik Karlsson född 1888 från Nybygget. De tog över stället 1925 och köpte till lite jord, 1935 köpte de jorden till Fäi-Jakås gårdspart. Deras dotter Karin född 1925 gifte sig 1950 med Bengt Hedin från Bjärges i Silte. De fick 3 döttrar (?) och en son (?) och bor ännu kvar på fastigheten. Manbyggnaden innehåller troligen ett rum på varje gavel och med ett synnerligen litet kök mitt på baksidan. Bakbygget innehöll brygghus mm. Taket har täckts med papp, det hade ursprungligen spån. Vem pojken är är inte känt. T h skymtar manbyggnaden till Fies norra part.
Harv för luckring av jorden. Pinnarna av järn är framåtböjda och litet flata. De är trädda genom ramen och fästade medelst gängning med mutter och bricka.
Detta jordluckrings- och ogräsrensningsredskap är helt gjort av trä och mycket välbyggt för att klara påfrestningarna av lerig och stenig jord. Harven har drag med svänglar för två hästar som troligen ligger löst framlagda i "hörnet" för attsynas. Bilden är tagen vid samma tidpunkt på Fäiä-Jakås gård som Bild nr 6, 16, 17 och18. Lägg märke till de långa flovedsstaplarna!
Vilhelm Karlsson kör ut på vägen med ett lass gödsel. Han använder stutar i tvåspann, vilket var det vanliga vid tunga transporter som inte behövde gå fort. Stutar var starka och fogliga. Man ser att de är av den gamla gotländska rasen, ljusbruna och vitfläckiga med stora horn, men inte så storbyggda. V K styr stutarna med tömmarna om hornen. På vägen ser man många spår av vagnar och spillning efter nöt och hästar. Vagnen är en s k skvackvagn, den gängse last- och transportvagnen. Grepen är av modernt slag, den har troligen V K köpt, den är inte hemtillverkad som greparna på Bild nr 1 och 2. Vilhelm Karlsson är 31 år gammal på bilden, sedan 5 år ingift från Kauparve till Smiss södra gårdspart. V K sitter på en säck och åker med, men om lassen var tunga fick man gå bredvid. Han är klädd i sedvanlig arbetsklädsel: blus, byxor och vegakeps. På fötterna har han troligen läderstövlar.
Här ses Alfred Öbergs manbyggnad från andra sidan Backvägen. Den gamla husdelen är t h och bakbygget med kök och kamrar och med ny ingång är t v. Den gamla byggnadsdelen har tegeltak. Se Bild 597.
Masse har varit förtjust i uthusen här på Bönde och tagit många bilder. Här ses ladugårdens södra halva innehållande kohus med dubbla båsrader och en hoimd med lucka närmast genomkörseln. T h står en liten ålderdomlig bulbyggnad med halmtak. Den verkar ha en dörr vid hitre gaveln och en ungefär mitt på och därefter en hoimdlucka. Hoimdluckan tyder på att merparten av byggnaden är ett fähus, troligen ett lammhus. T h står dasset med nytt spåntak, se Bild 674.
Inte heller här finns det nån tidsangivelse för bilden, men den är tagen samma dag som den förra Bild 1063. Emil Kristianssons manbyggnad på Fie tycks ha varit färdig före 1914, se Bild 735, 737 och den har papptak på spån. Här har man den stora moderniteten sinusplåt! Huset bör därför vara yngre än Fies, men hur mycket?
Här ser vi ytterligare en bild på den c:a 4 år gamla ladugården, se Bild 1052, 1065-1066. Den vänstra delen med ett dubbelt fähus byggdes några år tidigare. Halmtak var det som gällde ännu på 1910-talet, även om spån förekom.
Två hoptagna flundrenät hänger på en strandbodsvägg. Det blåser svagt, det får inte blåsa mycket, för då trasslar sig näten! Man ser de små sänkstenarena fastknutna nertill på näten. Det vänstra kan ha barkflöten.
Masse verkar ha varit förtjust i denna portal och tagit flera bilder! Se Bild 537.
Masse har fotograferat skolan från söder med kyrkan i bakgrunden. Träden vid kyrkogårdsmuren är ännu små. Skolan är här 21 år gammal. Taket är täckt med falsad plåt i små ark, ett ovanligt takmaterial på landsbygden. Närmast ligger storskolan med tre fönster på långsidan och bakom småskolan med två fönster. T v är lärarbostäderna.
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Med hjälp av ett enkelt verktyg som en liten brädbit med 4 pinnar sitter Fie Anna Catarina Andersdotter Laurin och bindar solvar till vävstolen.
På våren när den första grönskan spirade ur jorden, räfsades alla slåttermarker från gamla löv och nerfallna kvistar, så att de inte skulle blanda sig med höet när man sedan tog vinterfoder till djuren. Att vårräfsa heter att faga.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Kauparve var före partsklyvningens tid Laus största gård jämsides med Fie. Båda gårdarna delades sedan i 5-7 parter. 1870 genomfördes ett skifte vid Kauparve, då två parter vid den tätt liggande bebyggelsen nedanför Lausbackars sydöstra ände blev ålagda att flytta. Denna gårdspart samt grannparten flyttades då upp på backrönet vid Kotorget där ena vägen går mot När och den andra mot Lau kyrka. Denna boplats var nog egentligen inte ny. På medeltiden låg här kanske gårdarna By och Hanarve och ruiner efter den sistnämnda gården sägs ha funnits kvar ännu vid detta skifte. På bilden ser vi den stora manbyggnaden i parstugeform med källare, hög bostadsvåning samt vindsvåning under brutet tak med frontespiser. Köksbakbygget kom till efter 1906 och verandan vid sekelskiftet. Flygeln innehållande drängkammare och brygghus med sädesmagasin på loftet byggdes 1870 och är numera inredd till den liten permanentbostad.
August Jakobsson född 1877 köpte 1904 en avsöndring från Husarve som han bebyggde med byggnaderna på bilden. Manbyggnaden är en s k ofullständig parstuga i resvirke med spåntak försett med ett köksbakbygge. Åtminstone mittdelen av ladugården är sannolikt en bit av en äldre bulladugård som flyttats hit och försetts med panel och foderloft, men det kan gälla delarna på gavlarna också. August var gift 1905 med Hilma Anna Catarina Karlsson född 1878, dotter till grannen Johan Karlsson, se Bild 915. De sålde stället 1916 och köpte gården Bönde där nu Gunlög Pettersson bor. Köpare var Johan och Hilma Nykvist, som sålde den i sin tur redan 1919 till Gunnar Olsson och han sålde den 1926 till Johan Härnfelt från Dalarna, gift med Laura Olofsdotter från Bönde. 1943 sålde de fastigheten till Josef Hejdenberg född 1909 från Liffride, gift 1942 med Ester Karin Olivia Johansson född 1911 från Bjärges.
På bilden ser vi dottern Amy knappt 12 år, okänd, Anna Catarina Pettersson 36 år med sonen Gustav knappt 1 år på armen, dottern Edit Helny 4 år, samt svärmor Maria Larsdotter 78 år. Gustav Larsson blev den siste brukaren av gården Husarve. Efter honom styckades markerna av och byggnaderna med tomt och det angränsande änget/hagen kom att utgöra den kvarvarande fastigheten. Gustav var en känd fiolspelman.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.