Denna part kom till på 1690-talet då ursprungsägarens Christen Jakobssons sonson Lars Anderssson bebyggde den på norrsidan om föräldrahemmet. Lars var gift med Catarina Andersdotter och de fick 5 barn, där äldsta dottern Catarina född c:a 1690 övertog parten. Hon gifte sig 1711 med Hans Jakobsson från Ardre och de fick 6 barn. Gårdsparten delades 1745 mellan äldste sonen Lars och äldsta systern Catarina. Lars behöll denna gårdsdel och Catarina byggde nytt c:a 400 m närmare kyrkan, det som blev den kände Johan Oskar, JO, Larssons part, flitigt förekommande på Masses bilder. Lars Hansson gifte sig 1747 med Anna Hansdotter från Hallvards i Silte och de fick 5 barn. Sonen Lars Larsson blev ägare 1795, gift 1797 med Anna Cecilia Bengtsdotter född 1778 från Liffride. Lars dog 1806 och Anna gifte om sig med Olof Persson från Roma. Anna och Olof uppförde en ny manbyggnad i sten 1810, som man fick 20 års skattebefrielse för. Sönerna Lars född 1800 och Bengt född 1804 från första giftet delade gårdsparten omkring 1827 och Bengt tog över denna part. Bengt gifte sig 1848 med Greta Maria Andersdotter född 1820 från Mattsarve och de fick två döttrar. Yngsta dottern Maria född 1852 gifte sig 1870 med Mats Oskar Larsson född 1846 från Tiricke på När och fick två barn. Maria dog och Oskar gifte om sig 1878 med Maria Elisabet Jakobsdotter född 1852 från Bjärges och de fick 6 barn. Sonen Arvid Larsson från andra giftet född 1881 blev ny ägare 1914, gift 1924 med Ester Maria Elisabet Larsson född 1895 från Smiss på När. Deras äldste son Erik född 1923 tog över 1949, gift med Berit. Sonen Torgny ärvde gårdsparten. Gift med Gunilla Bendelin. Tre söner. Masse har stått på stora landsvägen och tagit denna bild av manbyggnaden. Den skall vara byggd 1873, ett högt hus med låg källare under huset. Tegeltaket är lite utdraget över gaveln, något som var nytt på den här tiden, liksom de små trekantsfönstren på gavlarna.
Från 299 kr
Bilden visar fähusdelens framsida. Det här var en gård med nästan samma djuruppsättning som en genomsnittlig gård vid den här tiden.
Ladugården i resvirke under halmtak är byggd i etapper, med första hitre delen uppförd 1903.
Det här var en mycket fin ladugård för sin tid, byggd i resvirke med foderloft och papptak. De vitmålade fönstren med sina spröjsar är också typiska för tiden. Troligen innehåller ladugården lada närmast, därefter gris- och hönshus, i mitten stall och längst bort kohus. Den lilla byggnaden på gaveln är dasset. En ny ladugård med lada uppfördes på samma plats 1936-1946, knappast för att denna var utsliten, utan snarare för att den var för liten.
Se texten till Bild 529! Fotot är taget av Masses svärson professor Henry Yapp.
Masse visar här och på följande 7 bilder prov på olika lekar, vilka är svåra att förklara. Rövkrok har stått sig genom tiderna och är en gren i Stångaspelen varje sommar. Den går ut på att två personer ligger armkrok och skavfötters med benet närmast den andre stickande upp i luften. Så skall man försöka kroka tag i den andres ben och med benkraft försöka dra runt den andre personen. Här leker man sådana lekar som det ser ut vid Nöigärde eller Masarbods fiskeläge.
Denna typ av midsommarstång har glömts bort på Gotland. Lau hembygdsförening tog upp den igen på 1990-talet och den kan beskådas varje sommar vid Kluckartäppu öster om kyrkan. Var denna stång har stått har ännu inte gått att utröna, trots väderkvarnen och husgaveln. Stången är mycket hög och har en björk i toppen. Runt stången hänger en stor vågrät ring och från den 6 st lodräta kransar. Sannolikt är stången en fruktsamhetssymbol från förkristen tid.
Detta gruppfoto med brudpar, tärnor, marskalkar och släkt är taget på trappan till manbyggnaden på Gumbalde, parten invid landsvägen. Bruden har gammalmodig svart klänning, vilket visar att övergången från svart till vitt var en utdragen process. Här ser brudparet och de deltagande mer avslappnade ut än på Andersebröllopet, se Bild 498. Brudgummen Emil Östman hade köpt Gumbalde två år tidigare. Han var kommen från den lilla granngården Bjärges och fadern Lars flyttade till Gumbalde efter det att han sålt Bjärges. Östmans sålde gården 4 år senare och flyttade troligen till Ljugarn.
Hallsarve Hans Karlsson har kommit hem på vedbacken (!) med ett lass släke draget av två stutar. Lasset är måttligare än Fäi-Jakås, se Bild 476! I bakgrunden ses den nya vedboden. Bakom stutarnas horn skymtar en lång bandtunssträcka, så såg det ut kring alla marker förr.
Fie Jakob Karlsson har lastat ett våldsamt släklass och kör hem det med två stutar. Dessa ansågs vara starka dragare, vilket var bra med stora lass och lång väg, men sävliga. Bilden är troligen tagen på Nyen på När, med bodarna vid Brändu fiskeläge i bakgrunden.
Här sitter en tunnbindare troligen på Fornsalens gård och skär till bandar till laggkärlet som står bredvid. Han sitter på ett redskap kallat bandkränka och spänner banden med fötterna. Han skär till den kluvna hasselvidjan med en bandkniv med handtag i båda ändarna. Masse har ställt upp en vit skärm bakom honom så han skall synas tydligare.
En stilla sommarmorgon kommer 3-4 båtar in till Nabbu efter nattens fiske. De har seglen satta, tom toppseglen i och med att vinden verkar svag. Fiskelyckan var kanske god, i främre båten har en man hoppat i sjön så att båten skall kunna flyta i det grunda vattnet. Fyra båtar ses ligga på land, alla var inte ute och fiskade denna natt.
Nöigärde var ett litet fiskeläge längst in i Lausviken en bit söder om Botvide, det finns ännu två bodar kvar men fisket är sedan länge borta. Fiskeläget användes mest för strandfiske efter abborre, gädda och flundror, sik och lax på höst och vinter. Skulle man fiska strömming och torsk var det Nabbu som gällde. Här syns två rätt nya bodar i resvirke och en gammaldags bulbod som har något så ålderdomligt som en s k mittsula, stolpen på gaveln som bär upp nockåsen. Den ålderdomligaste boden är dock den längst t h, vilken som byggnadstyp går tillbaka till äldre järnålderns kämpgravshus! Både i förgrunden och uppe vid bodarna ligger s k släkdöiar, högar av tång som skall ligga och brinna ihop som gödsel, för att sedan köras ut på åkrarna som gödning.
Här sitter VEM DÅ? en snöig januaridag vid Mattsarve soideskäule, en mycket enkel koja att vila i och vid behov få regnskydd när soidet brändes. Sådana här små kojor, också kallade kurrar, hade man för tillfällig övernattning i utmarkerna. Här är det lite återanvänt virke som man satt ihop en koja av. Skicket är dåligt, så den har tydligen inte använts på länge.
Här längs vägen ner till Smiss med utsikt mot Lausbackar norrut står en modern slantun med 5 sågade slanar spikade på stolpar.
Här har en ryttare passerat och balkarna är urtagna, sk upptäppt lid. Lidfalen står lutad mot tunen, man ser urtagen för lidkrokarna, samt en dekorativ urtagning. Kvinnan håller i en sticksöm, man fick inte gå sysslolös, kvinnorna stickade alltid medan de gick. Möjligen är personerna Maria Elisabet Jakobsdotter med sonen Arvid Larsson.
Fjälvagnen var en arbetsvagn med lösa lämmar av 2-3 hopsatta bräder. Här står en sådan utanför Hallsarve Jakob Nilssons ladugård förberedd för hästar med den långa tistelstången och svänglar att spänna i varje häst.
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Jakob Karlsson, Fäi-Jakå, lastar av hö hemma på gården. Han har kört hem höet från slåttermarkerna med höhäck dragen av stutar i tvåspann.
Dalbo Anton Jakobsson har byggt en ståtlig ladugård åt sig! Stolt står han vid gaveln! Det är två fähusdelar med en foderglugg i taksprånget hitåt och en laddel bortåt. På spärren, takstolarna, ser man att hanbalkarnas ändar sticker ut och att spärren korsar sig i toppen. I klykorna som bildas skall åsar läggas, vilka skall bära raftarna som agen skall vila mot. Väggarna är nu brukslagna. Man har kostat på fönster högst upp på gavlarna, vilka skall ge ljus till loftet även om det är fullt med hö. Se Nr 267.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.