Foto av två kvinnor och en pojke framför en husfasad. Text baksida kort: "Känner du igen trion. Det är Jenny hon som var med fru Persson". Text vid bild i album: "Teres som håller i Olle, hon var hos mej i över 10 år".
Från 299 kr
Gertrud Gussander (1872 - 1950) var den första kvinnan i Sverige som disputerade i kirurgi (Lund 1912) samtidigt som hon byggde ett eget sjukhus/sjukhem i Gagnef. Gertrud Gussander föddes på Gammelstilla bruk och växte till en del upp i Gävle. Hennes mor Edla Gussander (1834 - 1892) född Berggren, var dotter till Anders Berggren (1777 - 1848) på Berggrenska gården.
"Drottning Victorias lapphem". En grupp samer sitter på förstutrappan till sjukhemmet. Sittande upptill t.v. Elii Tornensis. 1922 invigdes Drottning Victorias lapphem i Karesuando, med tio platser. De särskilda ålderdomshemmen för samer var avsedda för äldre renskötare som var för sjuka för att kunna följa sina familjer på flyttningarna mellan sommar- och vintervistena.
Ladugården till Slattefors herrgård var som sig bör en präktig byggnad delvis uppförd i tegel. En julikväll 1988 eldhärjades olyckligtvis anläggningen i en brand som dessutom kom att visa sig vara anlagd. Lyckligtvis var gårdens djur på bete men den intilliggande logen hade dagarna före branden fyllts med 100 ton hö. Foto 1982.
Under självaste nyårsaftonen år 1873 undertecknades lagfarten till tomten Tannefors kvarter 87a utmed Stångån och invid Drottningbrons västra landfäste. Köpare var Linköpings Bryggeriaktiebolag och nämnda bro var ännu inte byggd, så den utgjorde inget hinder för bolagets etablering i området. En större anläggning uppfördes efterhand som över åren använts för skiftande verksamheter. Bilden visar gårdssidan av bostadshuset som låg utmed Drottninggatan.
Den en gång i tiden så praktfulla fastigheten Kungsgatan 16 i Linköping hade sett sina glans dagar passera när personal från Östergötlands museum stod för denna dokumentation 1970. Huset var uppfört i början av 1880-talet och var då en verklig prydnad i sin italienska renässanstil. Raden av rundbägefönster mellan breda sidorisaliter accentuerade tidens ideal.
Otaliga är de som styrt sina steg till Djurgårdsgatan 2 i Linköping för en kopp kaffe eller en pilsner till en smörgås. Radio-Caféet var närmast en institution i staden och det skulle bestå även efter att bildens hus revs och rörelsen flyttade något längre söderut på gatan. En annan välbesökt butik var Conrads Möbelhall. Foto 1965.
Våren 1966 var närmast all äldre bebyggelse utmed Styrmansgatan i Linköping riven. Åtgärden var en del i moderniseringen av området i de norra delarna av Hejdegården, som efter nyproduktion helt kom att förändra miljön. Även Styrmansgatan lades i princip igen för att bli del av Gripgatan.
Dåvarande Drottninggatans möte med Barnhemsgatan i Linköping och att gatubeläggningen var sliten i detta stillsamma gautuhörn har sin förklaring. Fotoåret 1960 hade stråket tills nyligen utgjort del i lösningen av stadens genomfartstrafik. Nu var emellertid den intilliggande Bredgatan (Drottninggatebacken) invigd och lugnet åter sänkts sig i grannskapet. I bilden exemplifieras närområdet av den så kallade Sotaregården, Barnhemsgatan 6.
Parti av Platensgatan i Linköping en januaridag 1973. Drivkraften bakom bilden var sannolikt att dokumentera fastigheten Kungsgatan 26 i fonden. Tiden betecknades av stora rivningar i staden och det gamla huset var rimligtvis hotat. Lyckligtvis skonades det och pryder ännu i skrivande stund gatuhörnet.
Storgatan 20 i Linköping var ett festligt exempel på raden av hus som rivits utmed gatan. Ett reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar, där bottenvåningen hade portvalv mot gården och fasaden avslutas med frontespiser. Taket däremellan var brutet. Foto 1972.
Ateljéporträtt av systrarna Maria och Josefina Bengtsson från Stora Kullbäckstorp i Råda socken, okänt årtal. Deras syster Mathilda Bengtsson (1866 - 1945) var småskollärarinna i Kållered 1883 - 1898 och bodde i skolhuset (Gamla Liveredsskolan). Deras mor var född i Bölet, Kållered (dotter till Jonas Hansson). Relaterat motiv: A3527.
Vykort, "Skansen. Oktorpsgården, Halland." Gården från Slöinge som flyttades med byggnader och inventarier till Skansen per tåg år 1896. Familjen Lundqvist var de sista ägarna till gården med ryggåsstuga. Oktorpsgården är av ”sydsvensk”, helt sluten, typ var den första gård som i sin helhet uppfördes på Skansen.
Det var gråvädersdag när museets utsände tog de korta stegen mot anrika Hotell Palace för en dokumentation. Fotoåret 1957 var huset ännu inte starkt rivningshotat så skälet får vi söka i annan orsak. Hur som helst lades bildens vy från sydväst till dagen. Steget längre upp på Kungsgatan drev Nynäs en tid ett tappställe med försäljning av diverse petroleumvaror.
Tröskverket var i äldre tider något av hjärtat i en större gård. Där rinnande vattendrag saknades fick kreatur stå för drivkraften och här och var skyddades verket i en rundloge. Här resterna av anläggningen vid Kolstad Norrgård, Heda socken. Foto 1947.
Norra fästningsplanen. Skulpturen "Flöjtspelaren", även kallad "Gustaf Ullman-statyn", gjord till hans minne av Gustafs svägerska Nanna Johansen-Ullman. Hon var gift med Gustafs bror konstnären Sigfrid Ullman. Karl Fredrik Olsson var redaktör (ca 1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel. 1950-tal?
Enkelstuga i Slaka som uppmättes och avfotograferades i samband med en inventering av socknens allmogebyggnader 1950. Bildens stuga blev emellertid aldrig namngiven i materialet men har inringats som Källsäter i Mjärdevi. Det lilla huset var beläget nära nuvarande Mjärdevirondellen och var bebodd till 1949.
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.