Masse har stått inne på lillgården och tagit en bild mot ladugårdskomplexet. I förgrunden ses det nya spjutspjälestaketet med de nya järngrindarna och dess stolpar, ett par små päronträd skymtar i nederkanten. På storgården syns ladugården, som precis har fått nytt foderloft med halmtak, bräderna är ännu inte målade och den lagade putsen under loftet har ännu inte kalkats. Fönstren till fähusen och de nya portarna där sattes troligen i redan 1906. Tröskhuset är kvar, men man har satt igen öppningen mellan stenpelarna, kanske har man här gjort en vagnbod. Man har också byggt på tröskhuset med ett foderloft med spåntak. Vid tröshusgaveln står en bodlänga med okända funktioner, gissningsvis grishus, lammhus, hönshus och dass. T h skymtar ett stort hus med många funktioner som fähus och snickarbod.
Från 299 kr
Masse har gått ner på Fäie Lairu och tagit en magnifik bild av bygden! Bakom den långa bandtunen ser vi i det öppna landskapet från vänster: Kauparves södra part som ännu har ladugårdarna kringbyggda framför manbyggnaden ute vid Kotorget vid landsvägen. Norra partens manbyggnad skymtar svagt över och lite t v om södra partens flygel. Därefter följer just södra partens flygel, sedan dess manbyggnad och framför dess gavel en liten uthusbyggnad. Därefter följer ett okänt litet hus och efter det norra partens nya ladugård, där dess framsida skyms av en liten bodlänga. Under Fie följer en liten ladugård med agtak tillhörande ett boställe tillkommet 1889 och dess vinkelbyggda manbyggnad. Sedan ser vi Fie norra parts stora manbyggnad med långsidan intill landsvägen och efter den södra partens också stora manbyggnad. De branta agtaken på Fie norra parts skymtar och magasinet och de ombyggda uthusen med flacka spåntak till södra parten syns längst till höger.
Smiss vät låg mellan åkrarna vid Käldvägen (Käldkväiar) och Lausvikens strand, ungefär mitt för Backvägen. Väten var en grund insjö som omgavs av betade strandmarker. Se bild 517. En bit bakom betesmarken vid väten syns bandtunarna mot åkrarna som går upp till Käldvägen. Efter dessa ses Backvägen gå upp för Bogs backe och där uppe ligger Masses stuga med oxeln t h, se bild 1398-1399. T h skymtar ladugården och träden på Söderlunds ställe. T v om Masses syns höga popplar, pilar kallade i Lau. Dessa var omtyckta på 1800-talets andra hälft och planterades på nästan alla gårdar, de syns på mängder av Masses bilder. Vad det legat för boplats där popplarna står på bilden är okänt. Det har legat åkrar här uppe, men om det varit boplats är oklart. Byggnaden som skymtar bland träden t v bör vara Nybygget.
Eftersom tomten är inklämd mellan Lasusbackars rasbrant och Käldvägen och därför är synnerligen långsmal, låg ladugården och manbyggnaden i rad. Vi ser många och stora uthus trots att det här var en liten gård. Längst t v skymtar en stor tvärställd bullada under faltak i gott skick, sannolikt betydligt yngre än ladugården t h. Mot ladan står ett lite äldre stenhus under faltak, som kanske innehöll vagnbod och gris/lammhus. T h är den gamla ladugårrden, inte från 1700-talet, men äldst av ladugårdsbyggnaderna. Den innehöll två fähus med hoimd längst bort. Hönshus fanns också här med tanke på luckan vid marken. Faltaket börjar bli rätt taget. Längst t h skymtar en bulbod. Ladugården stod kvar till 1925, då man rev alltihop och byggde en ny på ladans plats.
Det mest intressanta är det låga bakbygget i bulteknik, byggt med hellängdsbular och med flackt tak. Hur gaveln ser ut går inte att se på bilden. Det här huset kan vara av betydande ålder och en gång utgjort ett bostadshus av sk gavelfarstutyp. Det hade i så fall ingång på gaveln till en farstu över hela husets bredd, den gaveln är vänd mot stenhuset. Bakom farstun var det egentliga bostadsrummet, delen t h om skorstenen. Huset kan ha haft flistak, på bilden ser det ut att ha papp. Fönstret är av sen 1700-talstyp. Detta eventuella gavelfarstuhus kan vara återanvänt och här nyttjat som brygghus. T h skymtar det lilla uthuset, även det troligen i bulteknik, med vad som ser ut som halmtak. Alldeles bakom står grannens Karl Johanssons (Allmodins) uthus och där bakom skymtar deras manbyggnad.
Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Sveriges Riksdags 500-årsjubileum firas i Arboga med pompa och ståt! En stor del av den kungliga familjen deltar i festligheterna. Här är gästerna påväg, från Stora torget och Rådhuset till Heliga Trefaldighetskyrkan. Flottans Musikkår, under ledning av Ivar Widner står på Järntorget och spelar. I främsta ledet går kronprinsessan Louise tillsammans med svärfar Gustaf V. Bakom dem kommer prinsessan Sibylla tillsammans med sin svärfar, kronprins Gustaf Adolf. Bakom henne skymtar hennes man, prins Gustaf Adolf. Den vithårige mannen, bakom kronprinsen, är prins Eugen. Till höger i bild kommer borgmästare Wilhelm Wester med sin stormhatt i handen. Bakom honom skymtar hans hustru, i ljusa kläder och ljus hatt. I bakgrunden, till höger, ses Arboga Sparbank och Crugska gården mitt i bild. (Arbogautställningen pågår samtidigt och kungen ska hinna med ett besök även där).
Aina Stensiö står vid en grind på vägen mot Stensjö by. Hon bär en randig klänning med vit krage och mörkt knytband samt en ljus hatt med mörk rosett. På vänster sida sluttar marken ned mot sjön Stärringen. En ranglig gärdesgård i trä löper mellan två björkar ned till vattnet. På andra sidan sjön syns skogsbeklädd mark. Till höger om vägen skymtar en gärdesgård i trä bunden med vidjor. Bakom den och Aina syns även kronan av en hamlad björk, en så kallad storbjörk.
Vy över vägen nedanför Västra gården och Drängstugan i Stensjö by. På båda sidor om vägen syns stora stockar, klena grenar och kluven ved i staplar. Till höger syns kala bergsknallar på vilka Aina Stensiö, klädd i vitt med vit hatt står. Bakom henne syns en gärdesgård och Drängstugan med lunettfönster. Till vänster skymtar Västra gården. Till vänster, på vägen, står en kvinna i ljus klänning med vit krage och hatt. På sidorna av vägen syns träd präglade av lövtäkt.
Vy över ängen nedanför Tittis stuga i Stensjö by. Genom den frodiga ängen löper en spång i trä. På andra sidan syns ett fält av en trolig sädesåker. I slänten ovanför syns Tittis stuga med lunettfönster på vindsvåningen. Till vänster om huset syns en ledstång upp för slänten. Till höger syns gärdesgårdarna på ömse sidor om byvägen, och bortom dem skymtar ett staket. Flertalet hamlade träd syns i landskapet.
En trägärdesgård bunden med vidjor löper ned mot Stensjö by. På båda sidor av gärdesgården syns spår av bete. I bakgrunden på vänstra sidan, längst mot kanten av bilden, syns ett mindre träd med troliga spår av hamling. På högra sidan syns berg i dagen och en större klotformad asp, som också troligen bär spår av hamling. Bakom en ridå av buskar och mindre träd skymtar taken från ett flertal byggnader.
Brevkort, "Warberg, Stadshuset, Parti af Torget." Vy ovanifrån utmed Kungsgatan norrut en vinterdag med snö. På torget pågår torghandel. Mitt i bilden ses kyrkan och t h skymtar sparbankshuset. Närmast t v kv Gästgivaren och sedan kv Läkaren med stadshuset (Stadshotellet). Kortet är har en stämpel från "Hallands läns Handtv. - o. Industriutställning" som försiggick 1904. Frimärket är stämplat den 3 juli 1904. (Se även F1843)
Omodernt, uttjänt och för stadens utveckling med ett hopplöst läge stod ännu 1970 Mårdtorpet vid stadens västra utkant. I äldre tider benämt som Måltorpet och en tid i funktion som grenadjärtorp men vidare dagsverkstorp under egendomen Ryd. I bildens bakgrund skymtar den vid tiden pågående utbyggnaden av det moderna bostadsområdet Ryd. Torpet stod i egentlig mening inte i vägen för bostadsbyggandet, snarare för den planerade utläggningen av Malmslättsvägen / Riksväg 34.
Vykort, "Sinnesslöanstalten Heberg", även kallat skolhemmet Hallagården. Imp. A A Andersson, Heberg. Vid tiden runt sekelskiftet ökades kraven på särskild undervisning och omhändertagande av "sinnesslöa", som man då sa. När Tinget i Heberg las ner 1906 så köptes byggnaderna av Landstinget i Halland. De grundade där Hallagården 1907, invigt 1908, med ändamålet att vårda och uppfostra utvecklingsstörda barn. Till höger i bild skymtar tingshuset från 1778. Här drevs senare Söderskolan, Särskolan och ett vårdhem. De gamla byggnaderna på bilden revs under 1970-talet.
Sista reserv-underbefälsutbildningen vid I 7, Karlskrona grenadjärregemente 1927. Utbildningsinstruktör: Furir Hugo Gustavsson (Gunnfalk) I 7, t.v. Medhjälpare: Furir Landström t.h. Övriga (vpl): Lundberg (I 7), Ohlsson (I 7), Andersson (I 11), Svensson (I 11), Bengtsson (I 16), Stål (I 16), Larsson (I 24), Kull (I 24), 142 Åkesson (1 25), samt 58 Åkesson (1 25). Samtliga blev vicekorpraler 1929. I bakgrunden skymtar ett torp, trol. i utkanterna av Karlskrona.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
Ett elskåp/elcentral som sitter på en källarvägg, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I taket ses tjocka rör och till höger skymtar ett annat källarutrymme. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.