Flygbild över Getinge; orten såväl som företaget Getinge AB. Järnvägen löper diagonalt över bilden med den ljusa stationsbyggnaden uppe till höger. Utanför bybebyggelsen tar odlingslandskapet vid. Företaget grundades 1904 i Getinge av Olander Larsson som Getinge Mekaniska Verkstad. Bolaget tillverkade då jordbruksredskap. 1932 började bolaget med medicinteknik och att producera sterilisatorer till medicinsk utrustning. På 1960-talet förvärvades Getinge AB av Electrolux och därefter expanderade företaget globalt. Idag ligger huvudkontoret i Göteborg.
Från 299 kr
Sankt Anna gamla kyrka inbäddad i grönska. När Östergötlands museum lät dokumentera kyrkan 1932 hade den stått öde i dryga 100 år och utdömd en tid dessförinnan. Kyrkan östra del hölls dock under tak medan byggnadens motsatta del stod naken för väder och vind. När man under 1960-talet beslutade att restaurera kyrkan var förfallet så långt gånget att man nödgades riva västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från nordväst.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Östervärns station. Malmö-Simrishamn Järnväg, MSJ. Stationen uppförd 21/12 1892 och nedlagd 1/1 1992. Spåren började rivas 1995. Huset är rivet sedan länge. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Morgontåget. MSJ Lok 33. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
Utställning Tiotusen år. Utställningsdelen masker på väggen. Hjälm för kravallpolis användes i slutet av 1960-talet, Gudabild sk. Juju, från gamla Calabar, Guineakusten, Fäktmask använd omkring år 1905, Svetsmask från år1992, Karnevalsmask från Trondheim år 1987, Maskeradmask föreställande Alfred Hitchock inköpt 1992, Rökmask gåva Jönköpings Brandkår år 1959, Ansiktsmask för kvinna från Kongo, Ansiktsmask man från Kongo, Ischockeyhjälm som användes av Leif Honken Holmqvist åren 1974-1976, Tomtemask från 1930-talet.
Enligt senare noteringar: "Läraren är Harry Karlsson (1898-1977), som inflyttat från Östergötland i mitten på 1930-talet. Harry Karlsson pensionerades i mitten av 1960-talet. Mellersta raden: nr 4 Inger Olsson (Brink), nr 5 Nancy Pettersson (Hedlund), nr 6 Olof Norberg, . Skolhuset byggdes 1935 och blev en utökning av den s.k. kyrkskolan uppe vid Foss kyrka. Skolhuset står kvar men används för andra ändamål inom den utbyggda Munkedalsskolan." (BJ)
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Stenkonsten donerades av AB Lanna Kalksten till Örebro stad och placerades i Oskarsparkens östra del. Någon gång på 1960-talet försvann stenkonsten från parken. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. AB Lanna kalksten, Hidingebro.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta. Byggnaderna är från höger: elverkstad, Lövsta gamla sopförbränningsanläggning, Lövsta sopförbränningsanläggning med gaveln från 1960-talet, verkstad med garage och värmescentral.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Traverskran med kranbalk och skopa som installerade vid moderniseringen av Lövsta sopförbränningsanläggning under 1960-talet. Längst ner i bild syns del av intaget till transportbandet som transporterade sopor till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
Under en lång period gick diskussionen hög om hur staden framgent skulle disponera kvarteren Arbetaren och Aspen. Området var till största del bebyggt med äldre och allmänt hållet uttjänt bebyggelse. Vid mitten av 1960-talet togs beslut att här etablera ett nytt äldreboende i förening med utvalda, äldre hus. Bland de sistnämnda sparades de bägge gatuhusen på adressen Hunnebergsgatan 1. Här en vy mot det västra huset inför planerad renovering.
Vid mitten av 1960-talet togs beslut att etablera ett nytt äldreboende i dåvarande kvarteret Arbetaren och det alltjämt bestående kvarteret Aspen. Komplexet önskade man uppföra i förening med utvald, äldre bebyggelse. Bland de sistnämnda sparades de bägge gatuhusen på adressen Hunnebergsgatan 1. Här en gårdsvy mot det västra huset inför planerad renovering. Portalöverstycket är daterat med romerska siffror 1839, vilket får betraktas som husets byggnadsår.
Vy från Björke. Från vänster: Björke småskola Missionskyrkan (vit Byggnad), nu ombyggd Uthus med snedtak. Bagare Petterssons, rivet på 1960-talet. Riks 13 med telefonstolpar med ledning till Söderhamn. Hägglunds snickeriverkstad, spånspinneri och skäkt, drevs av August Nyström. (Hägglunds bostadshus syns ej). Tegelbruk, revs före 1910 och flyttade till Varva. Båtmanstorp. Två små torp och portlider. Per Petterssons skymtar bakom Anna Hillgrens. Per Petterssons flyttades 1945 till Hille hembygdsgård, medan Hillgrens torp revs. Vickströms (bakom mannen med hästen).
L. Haglund & Co. Haglunds hatt- och mössfabrik öppnade 1872 och hade sitt ursprung i Lars Hagunds detaljaffär som sålde mössor, hattar och pälsvaror. Efter en tid startade Haglund en liten hantverksmässig tillverkning som efterhand växte till en liten industri. Fabriken tillverkade märket Elhå. Verksamheten upphörde i slutet av 1960-talet. Haglunds hatt- och pälsvarufabrik. "Hatt-Haglund". 15 november 1935. (Bilden var med vid utställningen år 2000).
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Enligt banvakt.se
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Källa: banvakt.se
Odensjö är kyrkby i Odensjö socken i Ljungby kommun. Odensjö ligger vid västra stranden av sjön Bolmen och är en gammal bosättningsort från förkristen tid, som man kan se av både ortens namn och flera fornlämningar i trakten. Byn bestod på 1950-talet av 7-8 jordbruk, prästgård, skola, ålderdomshem, affärer, post- och telegrafstation samt några andra hus och ett litet sågverk. På 1960-talet försvann alla funktioner utom en affär.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa på Träslövsvägen 3 i nuvarande kv Vindragaren, då i kv Bryggaren (ett bryggeri låg här). Östra delen av kv Vindragaren hette förr Karet och kvarteren åtskildes av Tvärgatan. Huset omges av lövträd och har en bred veranda med balkong ovanpå. Villan revs under 1960-talet och ersattes av en prästbostad åt Varbergs församling 1974. På tomten hitom ur bild står Bexellska ryggåsstugan.
Bäckgatan mot öster, innan järnvägen 1920 fick sin rakare sträckning söderut. Första huset t v, var först hyreshus i början på 1900-talet och kallades Hedinska huset. Därefter hade en herr Silvander matservering där, som revs när järnvägen anlades där. Andra huset är Gerlachska stallarna och därefter bostadshuset från 1891 (revs 1977). Huset som skymtar t h är Missionskyrkan. I förgrunden ses trädgården till fastigheten Fästningsgatan 3 som togs ned på 1960-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.