Auktion på gården Nyamålen i Säby socken, Jönköpings län, den 27 maj 1972. På bilden syns en ladugårdsfasad framför vilken en grupp människor står, och i förgrunden en man hållandes en häst. En auktionsutropare till vänster i bild. Dåvarande ägare av gården Nyamålen upphörde vid denna tid med jordbruket (syskonen Gustafsson), men det drevs vidare av andra lantbrukare.
Från 299 kr
Ungdomsportätt av Henric Westman, här som student i Uppsala 1875. Son till makarna Leonard och Ida Westman, född Werner, på Valla väster om Linköping. Senare i livet kom Henric att ärva gården och driva den med gott omdöme. På ålderns höst donerade han gården med mark till Linköpings stad att förvalta i Westman-Wernerska fonden, vars betydelse för kulturlivet i Linköping kan inte överskattas.
Bilden visar från vänster gården Krokstorp framför nära älven Brattorp. I mitten postHermans(Herman Karlsson) till höger gården Brattorp Längst till höger Klockarelunden vitahuset Hjärtums-Brattorp 1:5, huset intill Hjärtums-Brattorp 1:3. Dets sägs drottning Kristina har besökt Krokstorp och att hon gett Krokstorpsgården en egen bänk i Hjärtums kyrka.
Stensjöholm eller Bockaboda som var det gamla namnet, är känt långt tillbaka. Gården bildades av 1-1½ förmedlat frälse Bockaboda och 1-1½ förmedlat frälse Stavhult Södergård. Det förra var under 1500-talet sätesgård. Källa: Svenska Gods och gårdar 1942. Den Müllerska epoken startade 1886. Här fanns en lantbruksskola från sekelskiftet. Namnet Bockaboda ändrades omkring 1920 till Stensjöholm, i samband med att gården fick ny ägare.
Skeda inköptes omkring 1824 av korpralen Johan Fredrik Freidenfelt och bebyggdes till herresäte. Sedan inlades därunder ½ mtl Tuna Södergård m.m. Gården kunde föda 4 hästar och 40 nötkreatur. Där fanns även ett ångbränneri. 1907 styckades gården i ett flertal smärre lotter.
Skeensgården hade från 1700-talet sin plats som huvudbyggnad på Skeens pappersbruk vid sjön Bolmen. I mitten av 1900-talet utbjöds gården för en symbolisk summa, på vilkor att den flyttades och "värdigt återuppfördes". Vivljunga Hembygdsförening antog erbjudandet och därför finns gården här idag.
Jobsons magasin. Trämagasinen sedda från gården på Brunnsparken 5. Flera hästar med vagnar står inne på gården och ett par män sitter på den fullastade vagnen nedanför de öppna magasinsluckorna. Magasinet låg i hörnet Torggatan-Västra Vallgatan. Närmast kameran i mitten står Robert Jobson, till höger om honom Donald Jobson. Damen vid vagnen heter Nanny. Bilden tagen mot nordväst.
Bilden är tagen den 13 juli 1939 och föreställer gården Jon-Jons i Trödje. Den mycket stora mangårdsbyggnaden byggdes efter en förödande brand som drabbade flera gårdar i byn den 8 oktober 1854. När bilden togs ägdes gården av systrarna Stina och Karin Jonsson. Reportage för Norrlandsposten.
Spjutegården. Huset är en mangårdsbyggnad från Spjute by i Nätra socken, Ångermanland. Gården är byggd 1805 och ska under några år ha fungerat som gästgiveri innan den övergick i lärfthandlarsläkten Vallins ägo. När gården 1918 återuppfördes på Murberget inreddes den därför till gästgiveri.
Portlidret på Ångermanlandsgården, Murberget. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården.
Landstingets vårdhem, från nordost. Huset uppfördes troligen kring 1850. Det köptes 1875 av Constantin Falck, Ådalskungen kallad.; Troligen gjordes ombyggnaderna av herrgården när han gifte sig på 1880-talet med Hulda Bayard. Till gården hörde också ett stort jordbruk. Falck testamenterade gården till landstinget, som övertog den 1926 och lät inreda ett barnhem i huvudbyggnaden.
Constantin Falcks vårdhem. Huset uppfördes troligen kring 1850. Det köptes 1875 av Constantin Falck, Ådalskungen kallad. Troligen gjordes ombyggnaderna av herrgården när han gifte sig på 1880-talet med Hulda Bayard. Till gården hörde också ett stort jordbruk. Falck testamenterade gården till landstinget, som övertog den 1926 och lät inreda ett barnhem i huvudbyggnaden.
Falcks fastighet, Hammar. Constantin Falcks vårdhem. Huset uppfördes troligen kring 1850. Det köptes 1875 av Constantin Falck, Ådalskungen kallad. Troligen gjordes ombyggnaderna av herrgården när han gifte sig på 1880-talet med Hulda Bayard. Till gården hörde också ett stort jordbruk. Falck testamenterade gården till landstinget, som övertog den 1926 och lät inreda ett barnhem i huvudbyggnaden.;
Brygg- och bakstuga med separata ingångar på kaptensgården Bränna 1 i Onsala. Notera att huset är vitmålat åt gården men troligen rödfärgad på gaveln. Gårdsytan är stensatt på typiskt vis för trakten. Mangårdsbyggnaden skymtar vit till höger och uppfördes 1832 av kapten A N Olsson med fru. Gården såldes 1870 till Onsala kommun för att bli ålderdomshem, men 1914 blev den åter privatägd.
Mangårdsbyggnad, Stora Lyngås, Onsala. Gården var ursprungligen kringbyggd, men på 1920-talet togs portladan bort. Större delen av 1700-talet bodde Michel Mårtenssons dotter Ingela och hennes man skepparen och dykerikommissarien Ander Nilsson-Schale på gården. Deras fyra söner byggde boningshuset på bilden 1759-1760.
Mangårdsbyggnaden till gården Lindfjäll i Onsala. Den ligger på en höjd, centralt på Onsalalandet, och är en kaptensgård från 1700-talet med sedvanlig långsträckt huskropp. Gårdsytan är stensatt och även rabatten längs fasaden kantas av stenar. Siste kaptenen på gården hette A. Röse.
Mölnvik. Ingick i den förläning Sven Månsson fick på Norrköpings beslut villkor 1605. Oxenstierna bytte till sig gården 1637. Från 1806 och fram till nu hör gården till Gustavsberg. Nuvarande husen är gamla men moderniserade. Lilla Mölnvik är vackert beläget vid sjöstranden. Sista bofasta är Ludvig Westerlund som fick stället av sin far, rödfärgarn. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Östra Ekedal. Nämnt första gången 1616. Ägare skeppskaptenen Hans Jönsson.1641 hette ägaren Gustaf Oxenstierna. 1863 köptes gården av Samuel Godenius. sedan dess har Östra Ekedal hört till Farsta. Gården ombyggd 1810 och 1850. Västra flygeln är moderniserad. Länsmansgård sedan 1880-talet. Länsmännen Törnkvist, Kilberg och Jonsson har bott där. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.