Gravfält vid Skärte, Rolfstorp. Artikel i samband med bilden publicerad i Varbergs Tidning 1962-10-03.
Från 299 kr
"Grimulf-ättens gravfält, Högaberg" i Grimeton. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-18. Gravfältet består av cirka 85 fornlämningar, bland annat av elva högar, 24 runda stensättningar, en skeppssättning och fyra domarringar. I området finns lämningar från stenålder, järnålder och bronsålder.
Järnåldersgravfältet Korsgata, Lunnaberg gård, Träslöv. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-11. Vid gravfältet låg en järnåldersgård och här finns ett 60-tal synliga fornlämningar av olika typer.
Utgrävning av Gamleby kyrkoruin i Varberg. (Getakärr). Två män sållar efter fynd och i bakgrunden går en man med skottkärra. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Gånggrift i Kvarnome, Veddige. Gånggrifterna består av många kantställda stenar med takblock som bildar själva gravkammaren och en gång in tilll kammaren. De var vanliga under yngre stenåldern och denna tros vara tillkommen mellan ca 3300-3000 f Kr. Ursprungligen var den täckt av en hög, numera ca 10 meter i diameter, och kammarens innermått är ca 2,85 x 1,80 meter, avsedd för hela familjers gravar. Stenkammargraven kallas lokalt även Rumpelösa kyrka. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
"Ett halsband af fyratusenåriga bärnstenspärlor", enligt anteckningen på fotografiet taget i samband med utgrävningen 1926 av Tolarps gånggrift i Snöstorp. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8961)
Gånggrift i Tolarp, Snöstorp. "Nischanordningar i gånggriften". Utgrävning av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Bilden tagen 1926 då arkeologen Folke Hansen från Lund och kyrkoherden /arkeologen Viktor Ewald i Östra Karup undersökte och restaurerade stenkammargraven från yngre stenåldern. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8961, F8964)
Röse mot öster på sydvästra Sandö i Vallda.
Det snittade röjningsröset inom röjningsröseområdet L2023:398, fotat mot östnordöst. Från arkeologisk förundersökning i Norra Åbyggeby i Hille socken, Gävle kommun. L1948:7210, L1951:3532, L2023:398, L2023:400 & L2023:401.
Dös, storstensgrav från yngre stenåldern i Klastorp, öster om Varberg. Det är en runddös men det finns även en långdös i socknen. Detta är den enda dösen i Halland med taket intakt. Här har en samling personer klivit upp på gravkullen och en har till och med tagit plats på dösens takhäll.
Bautasten i Gödestad kallad Slumme sten, Slommestenen eller Kung Göthriks sten och är nästan 6 meter hög. Den står i utkanten av Broåsens gravfält som har ca 60 synliga fornlämningar från järnålder och vikingatid och den största domarringen kallas Göthriks ring.
Hällristning på block i botten av gärdesgård i Grimeton. I bakgrunden ligger en gård.
Dös, storstensgrav, en långdös från yngre stenåldern i Klastorp utanför Varberg. 15 personer står på rad bakom graven. Det finns även en runddös i socknen.
Dös, storstensgrav, från stenåldern i Klasberg utanför Varberg.
Bilder från utgrävning 1931 på Fridhemsberg, Varberg. Bild 1: Västra tvärschaktet. En man sitter ovanpå schaktmassorna. Bild 2: Dr Niklasson i gropen. Bild 3: Öst-västliga schaktets östra ända. Fotografen var chef på Varbergs museum.
Vy över Lugnarohögen med intilliggande stuga i Hasslöv socken, sett från väster.
Utgrävning av Lugnarohögen i Hasslöv socken. Hällkista i gravhögen blottlagd.
Utgrävning av Lugnarohögen i Hasslöv socken. Skikten i gravhögen från bronsåldern framträder.
Lugnarohögen, Hasslöv socken. Hällkistas takhäll bortlyftad.
Text på bilden: "Bronsåldershögen vid Lugnaro. Skeppet under utgrävningen." I samband med utgrävningen av gravhögen 1926-1927 anlades en underjordisk gångtunnel från det angränsande torpet för att göra det möjligt att se graven inifrån. Högen är en gravhög från yngre bronsåldern och under ett röse i högens mitt hittades vid utgrävningen denna 8 meter långa stensättning i form av ett skepp. Detta var den första skeppsgravsättning i en bronsåldershög som påträffats i Sverige. Stenformationer liknande denna resta ovan jord kallas stensättningar eller skeppssättningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.