Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Från 299 kr
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personregister i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-04
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu-varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång fövaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde och femte häftet, 1948.
'Närbild på väggen i grustaget med maskin stående nerevid. :: Bildtext: ''Fig. 2. Söder. Dösebacka, mitt en av västra väggen i södra grustaget, där mammutbeten hittades 1931.'' Se fotonr. 7058:32 för mer information om lagerföljden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7058:1-32.'
'Kaskeloten tas om hand i Träslövsläge: :: Köttet skärs bort. 1 man vid lyftkranskrok i färd med att lyfta upp en del av kaskelotkroppen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6520:1-10. Se Göteborgs Naturhistoriska Museums Årstryck 1989 s. 29-42 för mer information om arbetet med kaskelotvalen.'
'Kaskeloten tas om hand i Träslövsläge: :: Köttet skärs bort. 2 personer arbetar med kaskelotvalen. 3 åskådare på avstånd. 1 bil i bakgrunden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6520:1-10. Se Göteborgs Naturhistoriska Museums Årstryck 1989 s. 29-42 för mer information om arbetet med kaskelotvalen.'
'Avgjutning av kaskelotstjärt bärs in i museet: :: Kaskelotstjärten uppsatt på entréplan, med mjukt material under. I bakgrunden ev. julgran och på väggen tallstubben. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6651:1-7. Se även Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 1989 för mer information om denna kaskelot.'
Båtsmanstorpet Rusatorpet i Wämöparken. Flyttades till parken 1993. Namnet kommer från att båtsman Rus från Lösens socken bott i det. Jonas Pettersson Rus (1838-1916) antogs som båtsman 1861 och tjänstgjorde bland annat som eldare och förrådskarl. Brist på dokumentation kring torpet har gjort att det förekommit felaktig information om dess historia.
Påskriven information uppger att den avporträtterade kvinnan är rektorshustrun Carolina Anjou. En till synes äldre påskriften på fotografiets baksida anger; Fru Carolina Anjou? Följande text förutsätter att kvinnan är; Porträtt av Carolina Anjou, född Elgérus. Dotter till handlanden och rådmannen i Norrköping Daniel Gustav Elgérus och dennes maka Carolina Elisabeth Cnattingius. Gift 1856 med blivande rektor vid Linköpings folkskoleseminarium Christopher Ludvig Anjou.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.