Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Från 299 kr
Sveriges Riksdags 500-årsjubileum firas i Arboga med pompa och ståt! En stor del av den kungliga familjen deltar i festligheterna. Här är gästerna påväg, från Stora torget och Rådhuset till Heliga Trefaldighetskyrkan. Flottans Musikkår, under ledning av Ivar Widner står på Järntorget och spelar. I främsta ledet går kronprinsessan Louise tillsammans med svärfar Gustaf V. Bakom dem kommer prinsessan Sibylla tillsammans med sin svärfar, kronprins Gustaf Adolf. Bakom henne skymtar hennes man, prins Gustaf Adolf. Den vithårige mannen, bakom kronprinsen, är prins Eugen. Till höger i bild kommer borgmästare Wilhelm Wester med sin stormhatt i handen. Bakom honom skymtar hans hustru, i ljusa kläder och ljus hatt. I bakgrunden, till höger, ses Arboga Sparbank och Crugska gården mitt i bild. (Arbogautställningen pågår samtidigt och kungen ska hinna med ett besök även där).
Aina Stensiö står vid en grind på vägen mot Stensjö by. Hon bär en randig klänning med vit krage och mörkt knytband samt en ljus hatt med mörk rosett. På vänster sida sluttar marken ned mot sjön Stärringen. En ranglig gärdesgård i trä löper mellan två björkar ned till vattnet. På andra sidan sjön syns skogsbeklädd mark. Till höger om vägen skymtar en gärdesgård i trä bunden med vidjor. Bakom den och Aina syns även kronan av en hamlad björk, en så kallad storbjörk.
Vy över vägen nedanför Västra gården och Drängstugan i Stensjö by. På båda sidor om vägen syns stora stockar, klena grenar och kluven ved i staplar. Till höger syns kala bergsknallar på vilka Aina Stensiö, klädd i vitt med vit hatt står. Bakom henne syns en gärdesgård och Drängstugan med lunettfönster. Till vänster skymtar Västra gården. Till vänster, på vägen, står en kvinna i ljus klänning med vit krage och hatt. På sidorna av vägen syns träd präglade av lövtäkt.
Vy över ängen nedanför Tittis stuga i Stensjö by. Genom den frodiga ängen löper en spång i trä. På andra sidan syns ett fält av en trolig sädesåker. I slänten ovanför syns Tittis stuga med lunettfönster på vindsvåningen. Till vänster om huset syns en ledstång upp för slänten. Till höger syns gärdesgårdarna på ömse sidor om byvägen, och bortom dem skymtar ett staket. Flertalet hamlade träd syns i landskapet.
En trägärdesgård bunden med vidjor löper ned mot Stensjö by. På båda sidor av gärdesgården syns spår av bete. I bakgrunden på vänstra sidan, längst mot kanten av bilden, syns ett mindre träd med troliga spår av hamling. På högra sidan syns berg i dagen och en större klotformad asp, som också troligen bär spår av hamling. Bakom en ridå av buskar och mindre träd skymtar taken från ett flertal byggnader.
Brevkort, "Warberg, Stadshuset, Parti af Torget." Vy ovanifrån utmed Kungsgatan norrut en vinterdag med snö. På torget pågår torghandel. Mitt i bilden ses kyrkan och t h skymtar sparbankshuset. Närmast t v kv Gästgivaren och sedan kv Läkaren med stadshuset (Stadshotellet). Kortet är har en stämpel från "Hallands läns Handtv. - o. Industriutställning" som försiggick 1904. Frimärket är stämplat den 3 juli 1904. (Se även F1843)
Omodernt, uttjänt och för stadens utveckling med ett hopplöst läge stod ännu 1970 Mårdtorpet vid stadens västra utkant. I äldre tider benämt som Måltorpet och en tid i funktion som grenadjärtorp men vidare dagsverkstorp under egendomen Ryd. I bildens bakgrund skymtar den vid tiden pågående utbyggnaden av det moderna bostadsområdet Ryd. Torpet stod i egentlig mening inte i vägen för bostadsbyggandet, snarare för den planerade utläggningen av Malmslättsvägen / Riksväg 34.
Vykort, "Sinnesslöanstalten Heberg", även kallat skolhemmet Hallagården. Imp. A A Andersson, Heberg. Vid tiden runt sekelskiftet ökades kraven på särskild undervisning och omhändertagande av "sinnesslöa", som man då sa. När Tinget i Heberg las ner 1906 så köptes byggnaderna av Landstinget i Halland. De grundade där Hallagården 1907, invigt 1908, med ändamålet att vårda och uppfostra utvecklingsstörda barn. Till höger i bild skymtar tingshuset från 1778. Här drevs senare Söderskolan, Särskolan och ett vårdhem. De gamla byggnaderna på bilden revs under 1970-talet.
Sista reserv-underbefälsutbildningen vid I 7, Karlskrona grenadjärregemente 1927. Utbildningsinstruktör: Furir Hugo Gustavsson (Gunnfalk) I 7, t.v. Medhjälpare: Furir Landström t.h. Övriga (vpl): Lundberg (I 7), Ohlsson (I 7), Andersson (I 11), Svensson (I 11), Bengtsson (I 16), Stål (I 16), Larsson (I 24), Kull (I 24), 142 Åkesson (1 25), samt 58 Åkesson (1 25). Samtliga blev vicekorpraler 1929. I bakgrunden skymtar ett torp, trol. i utkanterna av Karlskrona.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
Ett elskåp/elcentral som sitter på en källarvägg, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I taket ses tjocka rör och till höger skymtar ett annat källarutrymme. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Bostadshusets trädgård och trädgårdsmöbler (se 2024_1537), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Upp till höger skymtar en skorsten (röda tegelstenar) och längst till höger ses en ställning för att piska mattor. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Höger kortsida av bostadshus med vit träfasad och där lägenheternas fönsterkarmar är målade i roströd kulör (se 2024_1532), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster skymtar dess förråd/garage i källarplan. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Kungsgatan 4 i Linköping från gårdssidan. Den påkostade villan lät bankkamrer Carl Arvedsson uppföra på den tomt han undantagit vid sin försäljningen av Stångs kvarn i början av 1860-talet. Bland efterföljande ägare kan nämnas länsveterinär Gustav Lyckens och vid tiden för bilden änkefru Iris Magnusson. Huset revs kort efter fotoåret 1972 i samband med exploatering av området. I bakgrunden skymtar Malte Månsons industrilokal utmed Hamngatan.
Hallsarve Oskar och Hans Karlsson sätter om en gammal tvåbandstun, man har blandat nytt och gammalt virke. Fadern Hans knyter i den uppvärmda underbanden och sonen Oskar knyter i överbanden, inte styttstaursbanden, för det står ingen styttstaur, stödjande sidostör, där. Rätt klena och krokiga stör tyder på materialknapphet. Bilden ser ut att vara tagen väster om Fie JO Larssons, kyrkan skymtar t h och troligen är det Sunnkörke som syns t v. Se Nr 212.
Masse har lagt ner storbåten, tremänningen, på sidan, så man skall kunna se hur den ser ut inuti. Man ser hel- och halvrängarna, spanten, som håller ihop borden. Tofterna sitter i stort sett i. Ett uttag för en mast syns tydligt i aktre delen av båten. Ett främre skymtar i den smala toften, troligen fäste man masten med en bygel mot toften. Båten har 4 par roningar, årtullar. Se Nr 392.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.