Gudmundstjärn
Från 299 kr
Dillnäs kyrka. Runsignum Sö 354
Porträtt av Matilda Johansson omkring 1915. Född i Östra Skrukeby 1865 som dotter till hemmansägare Erik Johansson och hustrun Anna Brita Andersdotter. År 1870 flyttade familjen till Lillkyrka där de förvärvat hemmanet Månestad. Efter föräldrarnas bortgång kom gården att tas över av sonen August, född 1869. Matilda levde kvar på gården som ogift till sin död i november månad 1933.
Ella Sundqvist och My Lindström i en stunds skuggvila vid sitt älskade Öna. My hade fått gården i gåva 1953 och nu 30 år därefter var de bägge vännernas minnen från platsen många och varma. I senare tid har gården med sina ålderdomliga hus överlåtits till Östergötlands museum och bildar som kulturreservat ett populärt besöksmål.
Vykort, "Skansen. Oktorpsgården, Halland." Gården från Slöinge som flyttades med byggnader och inventarier till Skansen per tåg år 1896. Familjen Lundqvist var de sista ägarna till gården med ryggåsstuga. Oktorpsgården är av ”sydsvensk”, helt sluten, typ var den första gård som i sin helhet uppfördes på Skansen.
Bilden är tagen den 13 juli 1939 och föreställer gården Jon-Jons i Trödje. Den mycket stora mangårdsbyggnaden byggdes efter en förödande brand som drabbade flera gårdar i byn den 8 oktober 1854. När bilden togs ägdes gården av systrarna Stina och Karin Jonsson. Reportage för Norrlandsposten.
Vintervy mot miljön vid Gråbrödragatans möte med Ågatan i Linköping. I bildens centrum ses Domkyrkoförsamlingens sysslomansboställe. Från sommaren 1887 rymde gården även Jubergs Hyrkuskverk. Med lite ansträngning kan man ana företagets annonsering på fasaden. Från gården till höger drev den för stadens invånare så välbekanta målerifirman Stillströms sin verksamhet. Företagets skylt skymtar mellan träden.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Huitfeltska gården i Linköping från trädgårdssidan. Gården har fått sitt namn efter regementsläkaren Åke Huitfelt, som från år 1860 var dess ägare och även lät den gå i arv till dottern Eva. Fotoåret 1929 var för övrigt hennes sista år i livet.
Porträtt av Maria Mathilda Germundsdotter. Från 1845 gift med Johan Bengtsson, kyrkvärd i Ask socken. Samma år hade maken och dennes bror ärvt gården Byckorp i Ask. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria, född 1848, och sonen Johan August, född 1854.
Viby Källgård en sommardag vid förra seklets början. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1880 sedan makarna Per Albert och Matilda Nilsson blivit ägare till gården. Möjligtvis är det Per Albert som skymtar på verandan till huset. Upplysningsvis var hustrun avliden vid fototillfället, varför hon inte kan vara aktuell. Fotografiet togs av handlare Carl Sundström som under åren 1903-08 hyrde lägenhet för sin rörelse på gården.
Den praktfulla huvudbyggnaden på rusthållet Brunneby uppfördes i mitten av 1700-talet. Byggherre var Gustaf Adolf Macklier som kort före uppförandet förvärvat gården. Fram till år 1880 växlade godsets ägare och bland dessa kan medlemmar ur släkterna von Siegroth och Tigerclou nämnas. Sagt årtal inköptes gården av Gustaf Andersson och var vid tiden för bilden ännu ägare.
Korna går på skogsbete i Lövskogshagen på Valla gård utanför Linköping. Vid tiden ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför planerad rivning 1952. Gathuset uppfördes omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta.
Manbyggnaden till gården Sjöbo Norrgård i Malexander. Vid tiden för bilden ägdes gården av makarna Frans och Hedvig Pettersson och i hushållet fanns även sonen Herman. Sannolikt är det någon av männen vi skymtar i dörröppningen. Här en vy från nordost.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Gårdsinteriör från Wallenbergska gården i Linköping. Den parklika trädgården sköttes länge av trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg som bodde granne med gården, i den så kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15. Vid sin sida har han rimligtvis en av sönerna. I övrigt är bilden är odaterad men är sannolikt tagen omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av Johan Bengtsson i Byckorp i Ask socken. Tillsammans med sin bror Lars August kom han att ärva gården efter faderns bortgång 1845. Samma år ingick Johan äktenskap med Maria Mathilda Germundsdotter, bördig från Vadstena. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria, född 1848, och sonen Johan August, född 1854.
Dokumentation av Salvedal i Yxnerum socken. Året är 1944. Gården fungerade i äldre tid som gästgivaregård och skjutshåll. Enligt källorna behöll gården den funktionen till omkring 1865. Huvudbyggnaden i fonden förlorades i en eldsvåda 1965. Övriga byggnader är dock idag väl hävdade genom Yxnerums hembygdsförenings försorg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.