Mangårdsbyggnaden på Sannarps gård, som lär vara uppförd av klätt korsvirke. 1902 byggdes huset till med en flygel (revs 1950). I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Många ägare senare 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige. Släkten köpte även in närliggande Hjulebergs gods 1907.
Från 299 kr
1937 hade Falkenbergs rådhusrättsin sista ordinarie session. På ordförande platsen t.f borgmästare CASSEL Ivan , till vänster t.f. förste rådman HERRLIN Hilding, t.h andre rådman TOMANDER Oskar (närmast borgmästaren) och extra rådmannen LUNDIN I.W.A. Stående åklagaren t.f stadsfiskal JOHANSSON Yngve. Det sammanträde Falkenbergs rådhusrätt höll i går med början kl. 10 f.m. var den sista av de regelbundet återkommande ordinarie sessioner rådhusrätten i staden hållit sedan mer än 600 år. Falkenberg kommer fr.o.m. årsskiftet att förläggas under landsrätt och därmed är stadens egen urgamla domstol ett minne blott. Utdrag ur Falkenbergs Tidning 1937-12-28
I Falkenberg ligger idag mitt i stan restaurang Kvarnvingen i ett kvarter med samma namn. Vid denna plats låg förr - som bilden visar - en väderkvarn. Kvarnen stod från början i Tågarp i Vinberg men flyttades till Falkenberg i slutet av 1800 - talet. Mjölnare Jönsson, "Mig" kallad, lät dock efterhand kvarnen förfalla och en kvarnarbetare vid Valskvarnen byggde om den till en elektrisk kvarn, "Falkenbergs Elektriska Tullkvarn". Stugan till höger kallades "Far på Måsens". Till vänster låg polismannen Berntssons stuga. Text från boken Severin Nilsons Halland. Se även post 00405 En kopia finns i fotopärmen "Severin Nilson" på Falkenbergs museum.
Vid tiden för förra sekelskiftet hade den växande utbredningen av Linköpings centrala delar nått Linnégatan i söder. Vid tiden lades tomter ut i det så kallade Munkgärdet, där omgivningen då var i det närmaste obebyggd. När kvarteren mot dagens Torkelbergsgatan väl var fyllda med hus kom utbredningen att stanna av. Gamla Idrottsplatsen, Folkungavallen och det planerade Tinnerbäcksbadet stod i vägen för bostadsändamål. I hörnet av Repslagaregatan och Tinnerbäcksgatan (senare omdöpt till Torkelbergsgatan) lät folkskoleläraren Oscar Löwendahl uppföra bildens fastighet. Lagfarten löstes i början av år 1912 och huset stod klart kort därefter. Sedan en tid rivet till förmån för ett större flerfamiljshus. Foto 1974.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
På dubbelgården Smedstorps ägor uppfördes i början av 1800-talet Norra och Södra Hagalund, vilket bilden visar den sistnämnda. Periodvis noteras de som "Lilla" respektive "Stora" Hagalund. Stugorna fungerade inte som torp i bemärkelsen dagsverksskyldiga hyresgäster. Istället ska de ses som mer lösligt reglerade bostäder för gårdens personal, hantverkare i socknen och periodvis som så kallade back- eller undantagsstugor för sockenbor med hjälpbehov. Norra Hagalund är sedan länge riven men den södra stugan är väl hävdad och ingår i det kulturreservat som år 2001 bildades vid Smedstorp. Gårdens huvudanläggning byggnadsminnesförklarades redan 1964. Här Södra Hagalund från öster kort efter slutförd restaurering. Foto 1984.
Flygfoto över Blekhems herrgård. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Brefkort, "Tvååker". Byggnaden uppfördes på 1890-talet av gästgivaren Johan Elis Johansson, kallad "Snickere-Johan". Dessförinnan hade gästgiveri bedrivits på en annan gård. Byggnaden på bilden kallades för "Hotellet". Olof Larsson arrenderade gästgiverirörelsen där under början av 1900-talet. I delen närmast kameran inredde han en lanthandel, men den flyttade han till sitt eget nyuppförda hus rakt över vägen år 1909. Därefter drev en man vid namn Bergendahl affär i gamla "Hotellet" 1909-1920. Efter honom blev det Oskar Svenssons boningshus under 1920-1930-talen. Han var försäljare av jordbruksmaskiner. Oskar ska ha byggt till verandor på huset. På gaveln häråt var det kafé på 1940-1950-talet och senare bl a en skoaffär.
Ur en fritidsfotografs samling hämtar vi denna för tiden unika vy. Den forna hälsobrunnen Ekkällan i dagens södra delar av Linköping öppnades på initiativ av Johan Otto Hagström år 1761. Denne var läkare i staden och kunde inte minst räkna sig till en av Carl von Linnés lärjungar. Brunns- och värdshusrörelsen på platsen var igång till mitten av 1800-talet. Den sista, kända annonsen för brunnsdrickning ur Ekkällan publicerades år 1861. Det höga huset invid träddungen uppfördes som värdshus och bostad för traktören 1802 och står i ett något flyttat läge ännu på sin plats, Ekkällegatan 4. Bilden visar det som minde om platsen i början av 1900-talet.
Trots att gården var liten, hade man omfattande ekonomibyggnader. Denna ladugård har troligen två kohus och ett stall, samt lada och tröskhus med tillbyggd vedbod. Ladugården kan vara uppförd 1897. Från ungefär 1880 var det brukligt med ett foderloft, vars väggar var i sten likt fähusdelarna under. De korsspröjsade fönstren är typiska för tiden, liksom spåntaken som slog igenom då. Här har man täckt spåntaket med papp i lodstående vådor, vilket var vanligt i början på 1900-talet. Oskar Jakobsson, 45 år detta år, var måg på gården, gift med dottern Maria Lorentina, 46 år och ägare till gården mellan 1899 och 1943.
En varm dag i början av april har skolan planteringsdag. Det började man med 1911 pga den stora avsaknaden av tillräcklig vedbrand i socknen. Man planterade uppe på Lausbackar på de platser det är skog på idag. Tydligen hade man tid för lekar också. Här leker man "Sista paret ut" i en backsluttning på en hittills okänd plats. Man får här en bra bild över vilka kläder som var brukliga. Barnen är ungefär klädda på samma vis som de vuxna. Flickorna har klänningar med förkläden, pojkarna blus med byxor.
Det har gått 5 år sedan de förra bilderna togs, se Bild 625 och 626, och den gamla bulbyggnaden är riven. I stället har man byggt en ny fähusdel lik den övriga ladugården. Taket är täckt med halm, s k bindtak, det gängse taktäckningsmaterialet i början av 1900-talet, agen tog definitivt slut vid Lausmyrs uppodling omkring år 1900. Tröskhuset ser ruckligt ut, dess tid var förbi. Dasset är påfallande likt det på Botels Hanssons part. Ladugården står ännu kvar och till det yttre oförändrad så när som på taket, vilket är täckt med pannplåt.
Masse har tagit en intressant detaljbild av agtakets början nere vid väggen. Man ser att man byggt på riskallarnas, bjälkändarnas kilar, med en yttre träbit. Den har i sin övre inre del ett urtag, där ett vastband med helar, stora pluggar, sitter istoppade. Dessa helar håller emot agen så den inte rutschar av taket. Det vanliga på Sudret är annars att helarna sitter snett istoppade i själva hammarbandet, stocken som takstolarna står på uppe på murverket. På norra Gotland har man en vastaraft, vilken motsvarar vastbandet, men den sitter en bit ut ifrån väggen upphållen av självvuxna grenklykor.
Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Oscar valde dock en mer värdslig yrkenbana och i källorna hittar vi honom i förstone som handelsbetjänt, inflyttad till Norrköping 1842. Efter några år i lära grundade han en kolonialvaruaffär i staden. Året var 1849 och med tiden kom firma Scherini & Co även att inbegripa de bägge bröderna Alfred och Josef. I början ägnade man sig åt minuthandel, men kom under 1850-talets lopp att bli grosshandlare. I sitt privata förblev Oscar Scherini ogift. Han avled efter ett långt liv den 4 februari 1905.
Brevkort med odaterat motiv mot Frälsningsarméns möteslokal i Linköping. Byggnaden uppfördes i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. För ritningarna i italiensk renässansstil stod byggmästare Oskar Göransson. Tiden som varitéteater kom att bli kort. Efter att trädgårdens ägare och nöjesentreprenör, Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson gått bort 1886 gick luften ur rörelsen och teatern kom redan från dennes dödsår att hyras ut till Frälsningsarmén.
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Anderska gården i Linköping bar tills gatuhuset monterades ned adressen Nygatan 62. Nedmonteringen blev aktuell efter att Nygatans sträckning i området lades igen i början av 1950-talet till fördel för ny trafiklösning. Att huset inte helt sonika revs, likt andra i grannskapet, kan vi tacka existensen av det då relativt nyinvigda friluftsmuseet Gamla Linköping, där byggnaden erbjöds utrymme. Gårdens namn är hämtat från konstnären Knut Ander som växte upp i huset och vidare kom att bli dess ägare. Foto 1929. Notera förekomsten av fingeravtryck i bilden, som här inte retuscherats utan lämnats kvar till varnagel för försiktighet vid hantering av fotonegativ.
Ett år 1920 postgånget brevkort med vy mot en av flera tillfälliga militärförläggningar som uppstod i Linköping under 1910-talet. Skälet till att värnpliktiga fick förläggas inne staden var de segdragna turerna kring var de planerade anläggningarna för Första och Andra livgrenadjärregementena skulle placeras, vilket gav förseningar som följd. Det avbildade huset hade ursprungligen uppförts i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. Vid tiden för bilden var epoken av förströelser emellertid förbi och lokalen fanns tillgänglig för uthyrning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.