Porten Högsjö nya kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Från 299 kr
Högsjö gamla kyrka uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö kyrka. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
Högsjö gamla kyrka. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinrednig samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Upptill i vänstra kanten ses gaveln på korsvirkes magasinet inom tomt 51-53 (Bron 4) och i den diffusa bakgrunden bl. a. S:t Laurentii kyrka. På gården tomt 50 (Bron 3) har hållits laxaktioner, vilka illustreras på en målning av Robert Lundberg 1892. 3:e huset på vänster sida är det sk. Hotell "Codrington". Text på baksidan: Pelle Lundberg med hund, mannen längst ned till höger "Skrivare Bengtsson". Bild text i boken " Ur Falkenbergs stads historia" Storgatan 1880. Nederst till vänster Pelle Lundberg samtalande med Susanna Bratt.
En gammal bild som man gärna associerar med Falkenberg: Laxauktioner! På Robert Lundbergs målning från 1892 säljes laxfångsten en tidig morgon på Möllers gård vid Storgatan 38. I skuggan på den kringbyggda gården, dit morgonsolensstrålar når, sitter flera i staden välkända personer som laxhandlare Algernon Stenberg längst t.v. Smedmästare Johan Möller betraktar själv lugnt skådespelet från dörröppningen t.v.(text från boken Falkenbergs stad att bevara). Ytterligare en uppgift finns vilka personer som finns med på bilden, se under mappen forskning och lax. (I denna dator) digital bild se V:\MUSEET\_Samlingar\Gamla stads- och laxfiskebilder även Punchverandan.
Linköpings Folkets hus invigdes av stadsminister Tage Erlander den 12 december 1953. Våren 1954 fullföljde konstnären Nils Wedel sitt konstverk "Samhället av idag" i foajén på Foljets hus. Ursprungligen kallades verket "Arbete och fritid". Målningen uppfördes i en vaxmålningsteknik, kallad Nawax, som Wedel själv uppfunnit. På bilden ses konstnären tioll höger och på huk sitter hand medhjälpare Niels Henry Mörck. Konst. Målning. Offentlig konst. Konstverk. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Premiär Julie, Målning till lunch, Broderskap 28 februari 1966 På bilden i förgrunden syns det fem herrar. Fyra av dem är samlade runt ett långt bord. En sitter vid bordet. Två skriver på dokument genom att böja sig över bordet. En står böjd över bordet genom att lägga sin högra hand på bordet. De fyra herrarna är klädda i kostym och slips. Den femte herrn är klädd i långrock och hans pälsmössa ligger på bordet bredvid där han står och skriver på en dokument. Ett askfat av kristall fyllt med cigarettfimpar står på bordet. Det är ett sällskap enbart för män.
Premiär Julie, Målning till lunch, Broderskap 28 februari 1966 På bilden syns fem tonåringar, tre unga män och två unga kvinnor, sittande runt ett bord. De tre unga männen är klädda i kostym och slips, de två unga kvinnorna är klädda i klänning. En av unga kvinnorna har glasögon på sig, ett armbandsur på sin vänstra hand och en smycke i form av kedja med hänge runt sin hals. Det ser ut som att de fem ungdomarna ägnar sig åt någon form av politisk verksamhet, med tanke på att man ser en rubrik 'Vem bestämmer i din kommun?' på en av tidningsurklippen på bordet.
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt. se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt.se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Engbergs manhus, Hästhagen i Sällstorp. Framför huset står en ung kvinna med en äldre på stol intill sig, troligen hennes mor. Man ser ut att ha satt ny panel på den vänstra delen av bostadshuset, kanske är även sticktaket nylagt. Både portens skärmtak på rundade konsoler och takfoten är försedda med smal, figursågad dekor. Huset är sammanbyggt med en annan huskropp åt höger som har stråtak. Det stora fönstret ser ut att vara täckt inifrån med en målning eller målade luckor föreställande en kyrka, borg eller liknande på ett berg.
Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.