Enligt text på fotots baksida: "Det troligtvis äldsta kortet på Slussen, Orust, 1888. I bakgrunden Runnsberget, Runns vatten. I förgrunden Rörhagen med lada , byggdes av skeppare Jöns Dristig (*1780). ca 1840. G.m. Anna Catarina Camaparius. Det mörka huset med fönster på gaveln var gästgiveri".
Från 299 kr
Bilden visar ubåten Najad vars däck ligger under vatten, bara tornet och överbyggnader sticker ut. På tornet syns tre nakna ubåts soldater, den ena håller på att klättra upp på sida av tornet. Runt omkring i vattnet syns fler besättnings män som badar.
Tygverkstaden, byggnad 129, april 1945 Övriga lokaler. Bild 1 Verkstadsingenjörens kontor Bild 2 Verkstadsmässen. Många vpl vid P 10 som hade motortjänst vid Kasgargaragen smet upp för att fika här under 60--80-talet. /P-O Rosén Bild 3 Tvättrum med både varmt och kallt vatten. På regementet blev varmvatten allmänt sent på 60-talet.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. I förgrunden: Vatten i Polhemsdockan.
Vy från väster över Evedals hotell & badrestaurang vid Helgajön, med den nyordnade badplatsen i bakgrunden. Evedal strax norr om Växjö är idag mest känt för sitt bad, sin camping, stugby och värdshus. Men det som framför allt lockat dit folk sedan mer än 250 år tillbaka har varit dess hälsobringande vatten, som gjort att det också blev naturligt att anlägga en hälsobrunn här.
Kungsstenen vid Stensjön i Mölndal den 16 april 2008. Den så kallade Kungsstenen har inskriptionen C XIV J 1819 (Carl XIV Johan). Detta var den fasta utgångspunkten för uppmätning av Mölndalsfallen år 1819 då kvarnfallens olika fallhöjd och gränser bestämdes. Enligt uppgift skall man även ha använt Kungsstenen som vattenmärke. Stensjöns vatten fick inte dämmas upp så att det steg över Kungsstenen.
Snösmältning vid Tulebsjön 1956. Skräddaren Bror "Petter" Pettersson befinner sig ovanför ett stort rör. Nedanför står döttrarna Karin (gift Hansson) och Eva (gift Kempe) och ser på när vatten rinner genom röret. Karin har på sig en röd poplinkappa med teddyfoder som pappan har sytt.
Hälsokursbesök på Vattenverket Helsan. September 1945. Vattenverket Helsan stod färdigt 1898 på Sätra-åsen öster om järnvägsspåren vid Strömsbrovägen, efter byggnadschefen John Ekelunds ritningar. Tidigare har använt ytvatten från Gavleån kunde man nu få grund-vatten från Sätraåsen. Sekelskifteshuset med texten Vattenledningsverk på norra gaveln övergavs när Sätra-verket tog i drift 1960.
Vy mot spånskivefabriken med timmer i Nissans vatten framför industrianläggningen. 1957 startade RYAB spånskivetillverkningen i Rydöbruk; den nyuppförda fabriken var den första av sitt slag i Sverige. Några år senare startades en filialfabrik i Oskarström, också för spånskivor. Tillverkningen i Rydöbruks lades ner 1978.
Storgatan sedd från väster 1910-talet. Från vänster "Bykällan" och ålderdomshemmet "Grythult" detta för att varje pensionär hade varsin gryta i den öppna spisen. Från höger Garvare Östermans hus och ovanför ännu en bbykälla vilken revs 1910 då staden fått kommunalt vatten. Huset ovanför källan ägdes av skomakaren Ludvig Svensson som dog 1930.
Ark med två monterade foton och text: "a. Vindruvor och fikon i växthusen. 80 kr. per kg. för vindruvorna. I bakgrunden ryker det från ledningarna med det heta vattnet. b. Av denna källa skulle man kunna värma upp en stad av Reykjaviks storlek. 260 liter hett vatten i sekunden strömmar fram."
Fotot beställt av Svensk-Engelska Mineralolje AB. Shell 21: Bunkerbåt, gick emellan båtar och mindre depåer och bunkrade/tankade. Byggd 1929 av Marstrands mekaniska verkstad i en serie av 25 bunkerbåtar. Rymde 44 kubikmeter olja, med fat på däck dödvikt 50 ton. Inklusive vatten 40 bruttoton. Foton på samtliga 25 bunkerbåtar finns på Shells fartygsavdelning, Göteborg.
Foto från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1932, efter att länspumpningen av kanalen hade pågått i en dag. I samband med undersökningarna tömdes den vanligen vattenfyllda inre vallgraven helt på vatten. I vattnet syns grovarbetaren Karl Johansson som var anställd av Huskvarna stad.
Två män arbetar med att slå ner en spåntvägg tvärs över den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökingar sommaren 1932. Spåntväggens syfte var att hålla borta vatten från Huskvarnaån från den inre vallgraven så att den kunde undersökas.
Utgrävningar av den inre vallgraven, "kanalen", vid Rumlaborg i Huskvarna vintern 1934-1935. På bilden syns lusthuset på borgkullens topp till vänster och centralt den plankvägg som satts upp tvärs över vallgraven med syfte att hålla vatten borta. I förgrunden syns stockrester som framkommit i samband med undersökningarna.
Två män arbetar med grävarbete i den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Till vänster syns borgkullen med lusthuset på toppen och centralt en spåntvägg som har anlagts tvärs över kanalen för att hålla vatten borta. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar av den inre vallgraven, "kanalen", vintern 1934-1935.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.