Gamla kyrkogården, Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. Kyrkogården idag Gamla kyrkogården har idag karaktären av en lummig park mitt bland Gamla stans trähusbebyggelse. Hela kyrkogården är gräsbevuxen och på området växer ett antal höga träd. Gravvårdarna är utspridda över hela kyrkogården men flest vårdar finns i söder och öster. I området finns också utplacerade stenar som markerar grunden för den rivna kyrkan. För besökarna finns skyltar som visar in till kyrkogården, en informationstavla och en minnessten med en planbild över den rivna kyrkan. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger det Stagnellska gravkoret. På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet. (Uppgifterna är hämtade från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656687)
Från 299 kr
ritning, bilder, fotografi
fotografi
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1953. Motiv av Symbolisk bild över "Gamla Stan" mellan broarna. -Stockholm 700 år. 1253-1953.
Sjöofficeren, bankmannen, publicisten och riksdagsmannen André Oscar Wallenberg behöver ingen närmare presentation. Här ska endast kort tecknas för hans tid i födelsestaden. Född i Linköping den 19 november 1816 som son till dåvarande lektor Marcus Wallenberg och dennes maka Anna Laurentia Barfoth. Familjen var vid tiden bosatt i släktens stadsgård invid Nygatan inom nuvarande kvarteret Epåletten. Kort efter André Oscars nedkomst valde fadern att lämna lärarollen för ny yrkesbana inom kyrkan. Prästvigd 1817 utnämndes han redan 1819 till biskop i Linköpings stift. För familjen innebar det ny hemvist i stadens biskopsgård, då som nu belägen alldeles norr om domkyrkan. År 1825 skrevs André Oscar in vid det intilliggande Linköpings trivialskola och gymnasium. Efter sju års studier avlade han examen vårterminen 1832 och kort därefter avreste han till Karlskrona för att som jungman mönstra på för en resa till Västindien. Han var då ännu inte 16 år fyllda. Åter i Karlskrona avlade han sjöofficersexamen 1835 och seglade därefter några år i svenska flottan. Vid sidan var han en tid även befälhavare på passagerarfartyget, med det för Wallenberg passande namnet, Linköping. Fartyget som gick traden Linköping-Stockholm var byggt på Motala varv och var det första svenska fartyget som framdrevs med propeller. Under den beskrivna tiden var Wallenberg ännu skriven i Linköping. Fadern hade dött redan under Wallenbergs resa till Västindien. Modern hade därav fått lämna den forne biskopens tjänstebostad och hyrde därefter in sig i den så kallade Slottsflygeln, som innan den revs var belägen alldeles invid Storgatan. Först omkring år 1845 lämnade Wallenberg födelsestaden för vidare öden i Sundsvall och inte minst Stockholm, där han bland annat kom att grunda Stockholms Enskilda Bank och lägga grunden till Wallenbergs affärsimperium.
Förslag till ny ordning i domkyrkoparken som aldrig kom att realiseras. Historiskt har området runt kyrkan använts som kyrkogård. Före invigningen av griftegården 1811 var domkyrkans tomt stadens enda begravningsplats som utnyttjades för både stads- och landsförsamlingen, liksom för döda från lasarettet och slottshäktet. Efter att begravningar upphört lämnades tomten närmast åt sitt öde. Först 1910 initierades en förändring och man gav den store utvecklaren av svenskt trädgårds- och parkväsen Rudolf Abelin d.y. i uppdrag att göra upp en plan för den gamla begravningsplatsen. Det är i det sammanhanget bilden av ett av hans planförslag tillkommit. Där framgår Abelins idé om att kyrkan borde "stå på grönt", att gräsmattor skulle nå kyrkan kompletterade med öppna rabatter. Förslaget föll, främst av kostnadsskäl.
Trondheims Domkyrka. Texten på baksida kort är ett meddelande om en försäljning som görs till förmån för restaureringen av kyrkan d. 6 aug. -91.
Förbrända salen på Kalmar slott fungerade som länsmuseets utställningslokal. Här syns några av de epitafier som senare återförts till sin ursprungliga plats i Kalmar domkyrka.
Kalmar domkyrka började uppföras under stormaktstiden 1660 och blev inte färdig förrän drygt 40 år senare, 1703. Den är byggd i barockstil av Nicodemus Tessin den äldre.
Kalmar domkyrka började uppföras 1660 men blev inte färdig förrän drygt 40 år senare, 1703. Den är byggd i barockstil av Nicodemus Tessin den äldre.
Kalmar domkyrka är byggd i barockstil. Kyrkobygget startades 1660 och slutfördes 1703. Invigningen skedde 1682 i en långt ifrån klar kyrka. Arkitekt Nicodemus Tessin den äldre.
Utsikt från Linköpings domkyrka mot söder. Närmast ses stadens stadshus. Bortom bebyggelsen breder Linköpings trädgårdsförening ut sin grönska som kröns av restaurangen och utsiktstornet Belvederen.
Medfaret fotografi som likväl förmedlar exklusiv vy längs Ågatan i Linköping. Bilden visar gatans sträckning västerut från Hamngatan. Till höger skymtar Emanuelskyrkan, i fonden anas stiftets domkyrka.
Suddig men unik vy från Linköping. Läroverksgatan sedd mot norr. Bortom trähusen reser sig Linköpings läroverk och i fonden skymtar del av Linköpings domkyrka.
Vykort med utblick över parken invid Borggården i Linköping. Närmast ses den musikpaviljong som kom till vid 1900-talets början. I fonden stadens slott och stiftets domkyrka.
Minnesgudstjänsten i Tromsö domkyrka över Andrée, Strindberg och Fraenkel. Längst fram fr v: Wahlström, Hoel och Strindberg. Till höger bakom Strindberg sitter Köhler.
Växjö domkyrka, ca 1900. En okänd äldre man och några pojkar poserar för fotografen vid ett antal granitstolpar, i kanten av blivande Linnéparken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.