fotografi
Från 299 kr
Dintestorps bränneri - ruin. Uppstegat 22 á 23 m. Invändigt mått i kvadrat. Murarnas tjocklek 4 m. Murarnas höjd invändigt 3 m. Murarnas höjd utvändigt 1,1 m. Körbron på norra sidan mitt för (och över) den norra ingången i nordsidans mitt. Inkörsportarnas bredd 2,6 m. De stå mitt emot varandra i norra och södra sidorna. Foto utmed östsidans insida.
"Info från fotobeskrivning" "Djurhamn, fynd 133/1964." "Kittel av rött lergods på tre fötter med två handtag." "Brunt glaserad invändigt och utvändigt ned till bukvinkeln. Höjd 28 cm, mynningsdiameter 24 cm. Mynningspartiet utvikt, varför största vidd c:a 20 cm, handtagets längd c:a 11 cm." "Stort stycke bortslaget ur sidan till 4/5 av omkretsen."
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Västra långsidan av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och västra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och norra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Norra gaveln av byggnaden.
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751.
Texten på bilden: "Thornbjörnstorp: Kyrkan öfvergafs 1853 o sjelfförföll intill 1866, då allt hennes innanrede försåldes på auktion! Thornbjörnstorps Öde-kyrka, 35 aln lång (hel), 11:12 bred (uti öa gafvelväggen) utvändigt, samt omkring 9 aln hög till bandet. Våkkenhuset, som begagnas till källare, är täckt med halm o pålagda stenar Kyrkogårdsmur finnes ännu, vackra löfträd o nya grafvar med minnesstenar; samt 2 Klockor i stapeln.
Källegården (var i början av 1900-talet en mindre gård, vilken senare inköptes av kalkbolaget). Där byggdes en arbetarebostad med liggande timmer innehållande 4 enrumslägenheter i två våningar. Dessa var under rivning 1975. Brädfodring och papp borttagen till vänster vid regelverket. Från början var här öppna verandor. Vid dessa reglades och spikades brädfodring utvändigt och panel invändigt. Här blev förrådsutrymme, vilket på sommaren kunde användas som sovplats.
Denna lilla romanska portal kallas församlingsporten och är kyrkans huvudingång. Den är gjord av omväxlande grå och röd kalksten i ett s k språng. På en hög tröskelsten står de inre profilerade posterna, vilka bär upp ett överstycke, en s k tympanonskiva i trepassform. På skivan står det skrivet 1805 med rödkrita. Detta år utförde man stora utvändiga arbeten på kyrkan.
Skåp av ek, daterat 1643 i hallen på nedre våningen i Blekhems herrgård.. Kommer från Löfstad. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751. Denna boplats kom till omkring 1875 när Lars Lyander född 1850, son till båtsmansdottern Greta Cajsa Bofred på När, gift 1878 med Johanna Alström född 1853 från Buttle byggde här. De fick sonen Edvin 1885, gift med Elna Maria Lindholm från Tveta. Edvin blev lokförare och bodde i Västerhejde. Lars dog tidigt och Johanna bodde kvar i huset till sin död 1937, då Edvin och Elna ärvde det. Fastigheten köptes till sommarbostad 1950 av Gösta Pettersson i Stockholm. Nya ägare Anette och Göran (?) Lövgren... Vem flickan är på bilden är inte känt. Kanske en sondotter till Hanna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.