Carlskrona Bädden till förliga kanonen, minfartyget Carlskrona\\\\anm. neg ingår i en serie om 4 st där bara det första\\V 104127 scannats/gp
Från 299 kr
Livkompaniet 1962 BSI 1962-63 Stridsvagn 74 på Norra övningsfältet. Hans Karlsson i tornet. Kanonen surrad i transportstödet, så det är förmodligen en bild från förarutbildningen. Milregnr: 693
Björkängsgatan på Salängen mot öster med kvarteret Kanonen i fonden år 1926. Det egentliga Saläng låg här till höger. Kvarteret till höger heter därför Saläng.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Franska Guyana, 1947. Motiv av Kanoter = "Piroger"
Vid ett skjul med en vedstapel intill ligger några kanoter uppdragna på Vätterstranden som tillhör Jönköpings kanotklubb.
flod, fotografi, photograph
fiske, fotografi, photograph@eng
Metallbåtar AB hade som första företag i Sverige tillverkat kanoter av metall . Här sitter åtta stycken grabbar i en kanot vid Simhallen, Fabriksgatan.
"Några E-kanoter från Ålstens Båt Sällskap omkring år 1950" "Motorbåten i bakgrunden troligen Allan Rosengrens" "Den vita E-kanoten troligen 'Hjorten'"
"Några E-kanoter från Ålstens Båt Sällskap omkring år 1950"; "Motorbåten i bakgrunden troligen Allan Rosengrens"; "Den vita E-kanoten troligen 'Hjorten'"
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
Artillerister ur Göta artilleriregemente A 2, II batteriet, 4:e kanonen, poserar framför en 8,4 cm kanon m/1881. I bakgrunden två tält och en vaktkur utanför en mur. Soldaterna bär uniform med sabel m/1889.
I en utställningarna på Marinmuseum visualiseras hur stöttor placeras mellan batteridäcken för att stärka upp. Notera även stöttan i taket rakt ovanför kanonen. Stöttorna förvarades hängande under däcket när de inte behövdes.
'Vy med 3 kanoter invid flodkanten, 2 personer står på stenar och drar i 1 kanot. :: Text på baksidan: ''Jag gick uppför Sembakongfloden - 14 dagar - med tre kanoter och 15 man. Ju högra upp vi kommo, desto stridare blev floden. Till sist måste vi överge kanoten och fortsätta till fots med bärare. R. Blomberg'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4038:1-4.'
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp 1:31. Hus nr: 569B2021. Benämning: permanent bostad, redskapsbod och hönshus. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: höns och kaniner. Bråtigt, men på husets baksida. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
HMS Prince sjösattes 1670 vid Chatham. Hon var ett 100 kanoners fartyg och var rikt utsmyckad med ornament speciellt i fören. Prince deltog i slaget vid Solebay där holländarna förlorade, hon blev dock hårt åtgången. Prince skrotades 1692 men en del av virket användes för att bygga Royal William.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.