Teckomatorp
Från 299 kr
Göteborg C, Persovagnsbangården, när ombyggnaden är färdig, efter 1931. Vagnar man ser helt från mitten och till högerkanten är Bergslagernas Järnvägars, BJ. Längst till vänster en Statens Järnvägar, SJ Co5 och till höger därom vagnar från SJ och Göteborg - Borås Järnväg, GBJ. I bakgrunden Bergslagernas Järnvägs stationshus Göteborg N. TT
Hofors station. På spåret syns Gävle-Dala Järnvägs ånglok, GDJ B 10 "Thore Petré" och GDJ C 24, "Sölve". Personal, från vänster: Stins Lagerström C R, född 1832, avliden 1901. Söderlund, stationsmästare i Valbo 1913. Wallér, Lund, Ahlbom, lokförare. Lokförare Björklund,. J W Lindgren, trafikchef vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg från 1920. Skog, lokförman. Östlund lokförare. J Jonsson. Lokförare Gustaf Åström. Banvakt Sjöblom.
Västergötland Göteborgs Järnvägs gamla stationshus vid Lilla Bommens Torg. Från första början trähus, restaurerades och blev reveterat. Revetering (från latinets vestire = kläda och franskans revêtir = bekläda) eller rappning är en teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts.
Ballerstenen, på den plats vid sköljhuset på Ranten som de hade i många år efter sedan den ditflyttats från platsen för järnvägs- spåret där intill som var dess ursprungliga plats. Vid byggandet av järnvägslinjen Göteborg-Falköping vräktes den ner till den plats som fotografiet visar. Sedermera flyttad till Plantis.
Tre ånglok utanför Växjö-Tingsryds Järnvägs lokstall i Växjö. Från vänster, VTJ lok 62 "Helge" tillverkat 1900, slopat och skrotat 1953. VTJ lok 60 "Wexiö, tillverkat 1896, slopat 1954, skrotat 1956 och VTJ lok 61 "Inge", tillverkat 1896, slopat och skrotat 1949.
VGJ, Västergötland - Göteborgs Järnvägs omlastningsmagasin vid Olskroken. Nya viadukten från Säve till Bohusbanan. VGJ hamnspår skymtar i bakgrunden. Över Säveån byggdes först en provisorisk träviadukt, eftersom man räknade med att bangården kanske skulle byggas om. Detta blev dock inte av, och provisoriet ersattes av en järnviadukt 1930.
KNJ, Krylbo - Norbergs Järnvägs lokstall. KNJ drift- och godsbangård, självständig station ett år innan. Ett stationshus byggdes, arkitekt Axel Kumlien, men användes aldrig som sådant utan blev personalbostad. KNJ lok 1. namnet på loket var Casimir Petre. Tillverkat 1891 av Nohab. Tillverknings nummer 326. Skrotades 1964.
Kvicksundsbron på linjen mellan Kvicksund och Nyckelön byggs om till bågbro och blev efter detta en kombinerad bro för både järnvägs- och biltrafik. Nedan ser vi en bil som transporteras med färja över sundet innan det att bron var färdigbyggt. Båt eller färja hade använts på platsen för persontransporter sedan lång tid tillbaka.
Interiör av Sveriges första 3-fas kraftstation 1893. Uppförd av ASEA för Grängesbergs Konst- och Järnvägs AB och gällde elektrisk kraftöverföring på 300 hk och 9500 V Grängesberg - Hellsjön, en sträcka på ca 12 km. Kraftstationen hade tre 3-fasgeneratorer avsedda för kraft och en 1-fasgenerator för belysning.
BJ, FLJ, SWB. Nytt stationshus 1939-40. Wäsman - Barkens Järnvägs station i Ludvika hette MARNÄS. BJ-stationen hette "B:s Ludvika" fram till 1903-05-01 då en ny gemensam station för BJ, FLJ och SWB anlades och kallades LUDVIKA. BJ , Bergslagernas Järnväg. FLJ , Frövi - Ludvika Järnväg. SWB , Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg
Göteborg C, Persovagnsbangården, när ombyggnaden är färdig, efter 1931. Vagnar man ser helt från mitten och till högerkanten är Bergslagernas Järnvägars, BJ. Längst till vänster en Statens Järnvägar, SJ C05 och till höger därom vagnar från SJ och Göteborg - Borås Järnväg, GBJ. I bakgrunden Bergslagernas Järnvägs stationshus Göteborg N. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.