Kerstin Hörnlund (längst till vänster) och Gösta Gräs har besök, i keramikverkstaden, av en grupp kvinnor. Gösta demonstrerar hur man drejar. Publiken tittar intresserat på. På ovanvåningen, i Åhuset, har paret sitt galleri. Läs Kerstins text "Konstnärsliv i Arboga - möten och minnesbilder" i Arboga Minnes årsbok 1998.
Från 299 kr
Keramikerparet Kerstin Hörnlund och Gösta Gräs i ateljén i en ågård. Kerstin sitter på en arbetsbänk. Nedanför henne står en gjutform. Gösta sitter på en hög pall. Bakom honom syns keramikföremål. Läs Kerstins text "Konstnärsliv i Arboga - möten och minnesbilder" i Arboga Minnes årsbok 1998.
Keramikerparet Kerstin Hörnlund och Gösta Gräs i ateljén. Kerstin sitter på sitt arbetsbord. Nedanför henne ligger en gjutform. Gösta sitter på en hög pall. Genom fönstren ses ågårdar på södra sidan. Läs Kerstins text "Konstnärsliv i Arboga - möten och minnesbilder" i Arboga Minnes årsbok 1998.
fotografi
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 8.'' Vy ut över berghäll med gräs- och ljungvegetation och med stenmurar och parkerade bilar. Vy ut över öppna fält, åkrar och gårsbyggnader, hus. Till vänster lägre byggnad med taket synligt. Grind. Elledning. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta skärfläcksbo med tre vackert fläckade ligger invid en torr halv koskit: en egendomlig lokal för bobyggande. Bilden togs på 33 cm avstånd. Som synes av fotografiet består reden av torrt gräs.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Bilden visar ett skrattmåsbo med tre ägg, av vilka det längst till vänster är kläckfärdigt och man ser ungens näbb i ägget. :: Vattnet synes nertill på bilden. Kolonien innehöll ett 50-tal par. :: Bilden togs på 33 cm avstånd. Reden bestod av vasspinnar och torrt gräs.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta strandskatebo med 2 sandgula ägg och svarta och grå ytfläckar låg mitt i den stora skärfläckskolonien på ett 20-tal par och bilden togs på 40 cm avstånd. Enligt uppgift skedde fridlysningen på rekommendation av Dr. Paul Rosenius. Som synes av bilden består reden av torrt löv och gräs. Det fridlysta Hammarnäs.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Vy över Tåkerns sjöbotten som håller på att torka ut år 1933. :: Vykort till Leonard Axel Jägerskiöld. Text: ''Stockholm den 24/10 1933. Högt värderade Broder! Mottag mitt bästa tack för ditt intressanta arbete över Göteborgs Museums hundraårsjubileum, som kom ganska överraskande, då jag ej hört något om saken, och som var roligt att läsa. Jag sänder samtidigt en liten bild från Tåkern, som nu håller på att torka ut, som bilden visar, där växa ännu spridd Alisma och Typha, jämte gräs m.m. från strandområdet. Med hälsning tillgivne vännen Nils Odhner.'''
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta unika bo är fiskmåsens med 3 ägg vid en grästuva och reden bestod av torrt gräs och vasspinnar. Som synes av bilden, låg det i en stor järngryta fylld med jord, som stod på en flat sten en meter från ön. Man ser vassen i bakgrunden.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Papyrus i Mölndal. Pappersmaskin. Med denna maskin, som du ser på bilden, tillverkas papper i långa breda remsor, som samlas upp på en axel till en stor pappersrulle. Papper har tillverkats här i Mölndal i ett par hundra år. Förr gjorde man papperet av linnelump, som man fick av gamla utslitna linnekläder. Senare lärde man sig att göra papper av trä. I en maskin höggs trästockarna sönder till träflis, som kokades tillsammans med kemikalier i stora behållare. Träflisen liksom smälte sönder. Därefter samlades träfibrerna på en bred filtremsa, och vatten pressades ur, så att det blev sammanhängande papper i långa breda remsor. På Papyrus tillverkas många olika sorters papper, t.ex. skrivpapper, som vi använder här i skolan, tryckpapper, som ni har i era läroböcker, kartong, som man använder till papplådor och emballage. Papyrus har fått sitt namn av en växt, som förekom rikligt vid Nilens stränder i Egypten. Papyrus-växten är ett manshögt gräs och liknar vår vass. Av växtens märg kunde folket i Egypten tillverka ett vackert papper (papyrus), som de kunde rulla ihop. På detta papper skrev egyptierna sina bildtecken (hieroglyfer) med svart sot, som lösts i vatten (ett slags tusch).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.