Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Från 299 kr
Kyrkan i och till Vreta kloster har byggts om- och till i omgångar sedan den första i sten uppfördes i början av 1100-talet. Oftast efter önskemål om expansion, men även nödtvunget genom regelbundna eldsvådor. Sedan 1700-talet bär kyrkan i stort dagens uttryck.
Landsvägen från Linköping söderut mot Tannefors, mer precist i höjd med området Risbrinken. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. I slänten bortom pojkarna låg vid tiden för bilden backstugan Klockarelyckan under gården Berga. Till vänster skymtar bebyggelse i Tannefors kvarnby.
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Utblick från Domkyrkoparken i Linköping. Till vänster ser vi entréfasaden till läroverkets gymnastikhus och till höger utbreder sig Biskopsgården, byggt under åren 1733-34. Kort efter tiden för bilden kom byggnaden att renoveras efter ritningar av Torben Grut och erhöll då bland annat dagens höga fönster. I fonden skymtar Konsistoriegården som förutom kyrklig verksamhet även inrymde stiftsbibliotek.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Gårdsinteriör från förra sekelskiftets Linköping. En påskrift ger oss adressen S:t Larsgatan 13, men med hänsyn till stadens revideringar av gatunummer måste en reservation lämnas. Bland möjliga platser passar miljön ändå bäst in på dagens nr 13, dåvarande nr 27, och vi hamnar då i änkefru Tåhlins trädgård.
Behovet av Östgötagatans utläggning stod klart redan vid förra sekelskiftet, men det skulle dröja innan dagens utformning kunde realiseras fullt ut. Fotoåret 1928 blockerade ännu äldre bebyggelse för en önsvärd gatubredd. Just detta hus tillhörde kyrkan och var del i domkyrkokomministerns boställe. Själva huvudgårdens gavel skymtar till höger i bilden och står sedan gatuomläggningen nära korsningen Östgötagatan-Hunnebergsgatan.
Det kunde ännu under 1920-talet vara en smula högtidligt att bli fotograferad, även om man som i detta fall hade en fotointresserad bror bakom kameran. En uppklädd Valentin Roos i barndomshemmet Pålsholm i utkanten av dagens Ljungsbro. Lägg märke till det relativa välstånd som ett arbetarhem ändå kunde uppvisa vid tiden.
Det dubbla kasernområdet i Linköping under uppförande. Tiden är 1921 och om dryga året kommer anläggningen stå färdig för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Byggnaderna närmast betraktaren kom fram till regementenas sammanslagning 1928 att tillhöra I 5, medan delen bortom dagens Brigadgata i förstone inrymde I 4.
Sedan medeltiden har Kvillinge kyrka samlat församlingens medlemmar. Den kyrkobyggnad de mött har över tid haft helt skilda uttryck. Från 1100-talets lilla enskeppiga byggnad, över en mängd om- och tillbyggnader mot dagens salkyrka. Kyrkans torn tillkom så sent som 1927. Foto 1953.
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Linköpings biodlarförening bildades 1882 under namnet Östergötlands biskötareförening. Först vid föreningens årsmöte 1920 fastställdes dagens namn. Tillkomsten blev möjlig genom att ett område inom Linköpings trädgårdsförening hade upplåtits för en bigård. Bilden visar den så kallade Bigårdspaviljongen som inrymmer förvaringsutrymme, pentry och en samlingssal som rymmer ett 30-tal personer.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Planskiss som fortsättning av föregående artikel: Norrbottens-Kuriren, 12-01-1949: Boden blir en vacker stad enligt framlagd parkplan. Østlendingen, Elverum, 04-07-1949: Dagens bok-glimt. Haven din.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning på föregående artikel: Järnvägsmännens årsbok, 1948: SJ som trädgårdsmästare. Dagens Nyheter, 19-12-1948: "Odla mer ogräs", blområd i radio. Sverige-Nytt, 03-08-1948: Statens järnvägar har Europas största "trädgård".
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av föregående artikel: Göteborgs-Tidningen, 24-11-1946: Inga stora medel krävs för att skapa en vacker trädgård. Östersunds-Posten, 30-11-1946: Din trädgård. Dagens Nyheter, 30-119146: Din trädgård.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Göteborgs Morgonpost, 11-12-1947: Trädgårdsbok med goda råd. Aftonbladet, 13-12-1947: Vad behöver en trädgård kosta? Aftonbladet, 16-12-1947: Bra och billiga blomsterböcker. Dagens Nyheter, 21-12-1947: Trädgårdsråd. M.T., 18-12-1947: Bra trädgårdsbok.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Svenska Dagbladet, 128-08-1939: Vackra klängväxter trolla bort fula stationshus. Nya Dagligt Allehanda, 31-10-1939: Fruktodling ovanför barrskogsgränsen, rosor och vildvin i Norrbotten. Dagens Nyheter, 26-02-1940: Plantera ej blommor framför hus n:r 2.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artiklar: Svenska Dagbladet, 16-11-1939: Blommor med doft. Dagens Nyheter, 26-02-1940: Plantera ej blommor framför hus n:r 2. Svenska Dagbladet, 26-03-1940: Blomsterredaktörens rader: Vilda tulpaner och romerska hyacinter vackert inslag i vårfloran.
Wilbur Wright flyger Model A Flyer, Tempelhoferfältet, Berlin, sommaren 1909, mellan 30 augusti och 18 september. Motor 26kW. Model Flyer A såg dagens ljus 1906, och var en utveckling av Flyer III från 1905. Model A var den försa modellen som avsågs för kokmmersiell produktion.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.