Boende på Brattåsgårdens äldreboende sitter utomhus då det firas midsommar, 1990-tal. Främre raden från vänster: 1. Hulda Olsson, 2. Gunvor Olsson, 3. Okänd, 4. Gunvor Johansson. Andra raden: 1. Aina Olsson (1917 - 2007), 2. Karin Zackrisson, 3-5. Okända, 6. Anna Maj Johansson, 7. köksbiträde Edit Johnsson, 8. Eva, 9. Oskar och Svea Jonasson.
Från 299 kr
Snarvad by är belägen c:a 1,5 km väster om Götlunda kyrka. Boende på gården var Erik och Berta Ljunggren med tre barn. De hade mjölkkor i ladugården till mitten av 1960-talet. Korna var av en gammal västgötaras och hade alla vita huvuden. En sådan ko mjölkade 40 liter om dan.
Löwendahls julskyltfönster. Föreståndare var Göran Vedle, boende på Rostastrand 17. Han var duktig på att texta och skylta. Han hade arbetat i sin mamma, Alma Larssons Speceriaffär på Rostastrand 15. Den affären såldes till Bror Löwendal och han flyttade rörelsen till Sjätrnhusen. Butiken överläts 1958 till Gösta Anderson som ändrade namnet till Ganders Livs. 1960 övertog Carl Boman denna butik.
I tvättstugan på Kärra Hökegård. Stående från vänster Emmy Svensson, intagen, Gerda Jonsson, intagen, Märta Lidman, Fru Andersson maka till arrendatorn Hilmer Andersson. Sittande från vänster Greta Gustavsson, Dagny boende på hemmet. Kärra Hökegård var ett försörjningshem för såväl senildementa som psykiskt sjuka, ensamstående mödrar och personer med funktionsnedsättning. Verksamheten försvann i och med att Lackarebäckshemmet stod klart 1951.
Boende klagar på kalla hus på Kyrkängen i Lindome, år 1984. "Är den av kommunen uppställda värmecentralen på kyrkängen boven i dramat? Kyrkängen är fortfarande under utbyggnad och vissa störningar i värmetillförseln kan uppstå." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Vy över hus i Abisko. Mitt i bild syns tvättstugan f d uthus 10 D och strax där bakom brandboden med utrustning för Abisko frivilliga (SJ) brandmän. Till höger i bild syns gamla skolans avträde som gjordes om till uthus bl a för de boende i hus 9 D (stora huset t h) som ersättning för den till tvättstuga ombyggda 10 D.
Några boende i villorna på Torpa i Jönköping, träffades och hade fester ibland. Här en kräftskiva med temat "Utklädda till barn". Med på bilden är: Ove Holmér (1), Tyra Holmér (2), Sven Ahlgren (3), Mary Ahlgren (4), Janne Gustavsson (5), Evy Gustavsson (6), Åke Lindberg (7), Astrid Lindberg (8), Erik Wennblom (9), Enar Hansson (10), Lilian Hansson (11) och Signe Andersson.
"1931. 61. Baksidan på Folkets hus i närheten af Kanalen." Namn på de boende i husen fr.v.: "1. Hjalmar Flodstrand. 2. Enok Tjäder. 3. Skiftmästare Svensson. (4.--) 5. ElnaTjäder, Viktor Tjäder? 6. Otto Tjäder. 7. Maria Sahlberg. 8. Johan Svärd. 9. Önnebacka gård, Ragnar Johansson. 10.--- 11. Lindeblads. 12. Folkets hus. 13. Fredrik Trogen. 14.---.
Enligt notering: "Betel skärgårdsmissionen d 12/10 -58". Från höger Herbert Johnsson distriksföreståndare baptistmissionen i västra Sverige.Därefter Mauritz Köllerström köpman och ordförande i Bohusläns skärgårdsmission Josef Bothzen distriksföreståndare, Bengt Lindh, okänd och längst till vänster Ruben Nyström författare i Uddevalla boende på Storgatan
Alacalufer (Kawésqar) kommer roende mot Älvsnabben
segel, man, åra, roende, fotografi, photograph@eng
Boendet sitter och virkar, 1991
Invigningskaffe på boendet, 1986 mars
Påsklunch på boendet,, 1997 april
Påskmiddag på boendet, 1994 april
Midsommarfest på boendet, 1987 juni
Julgransplundring på boendet, 1994 januari
Heden i Digesgård Strandheden i Digesgård har under långa tider varit betesmark. Då hölls buskar och sly borta. Så försvann korna och heden slyade igen. På 90-talet rensades heden från sly och buskar i kommunal regi och korna kom tillbaka. Det var positivt för heden, men det fanns boende som inte gillade det. En tid av sabotage följde, då elstängslet gång på gång klipptes av. Som en reaktion på trakasserierna försvann korna några år. 2005 dök det upp hästar. Ännu 2011 betade islandshästar varje sommar på heden till glädje för de boende runt om. Bild 1 På 90-talet betade kor igen på strandheden i Digesgård efter många, många års uppehåll. Bild 2 Ett anslag vid alla ingångar till strandheden talade om en ny tid. Nu skulle det vara hästar som betade av heden. Bild 3,4 o 5 Strandheden i Digesgård med vy norrut och en flock fredligt betande hästar. Bild 6 Hästarna betar på heden i Digesgård med Morups Hallar i bakgrunden.
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.