Högsjö gamla kyrka. Kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Från 299 kr
Vibyggerå kyrka, interiör. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41. Kyrkan ersattes av en ny kyrka som stod färdig 1873
Högsjö gamla kyrka, exteriör. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka, uppförd i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinrednig samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka. Uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka, exteriör. Kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö kyrka. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinrednig samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Konfirmation i Betlehemskyrkan med pastor Önneby. Maj 1945. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E. A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehems-kyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Betlehemskyrkans konfirmander, juni 1948. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Betlehemskyrkans konfirmander. Juni 1948. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 att riva sin otidsenliga kyrka, ville inte allmänheten förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Betlehemskyrkan väckelsekampanj. 13 mars 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin. Hade en församlingssal rymmande 2.500 personer med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Alvesta, 1963.
Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.