Från 299 kr
Madesjö - Örsjö Sparbank. Bilden är tagen från hörnet Storgatan (höger) och Nya Stationsgatan. Ingången mot Nya Stationsgatan leder in till postkontoret medan ingången mot Storgatan leder in till banken. Längst till höger i fastigheten ligger Robert Nyvalls Ur- & Guldsmedsaffär. Fastigheten byggdes åren 1906 - 1907. På bankstämma 1930 fattades beslut om utvidgning av lokalerna, dels genom tillbyggnad och ändring av den av Kungliga Poststyrelsen förhyrda lokalen mot Nya Stationsgatan, dels genom en tillbyggnad mot Storgatan, varvid den fick det utseende som framgår av Olsons foto. Byggnaden revs i oktober 1953, och ett nytt bankkomplex uppfördes där nu Föreningssparbanken har sin verksamhet. Foto 1940-09-15
Stallbyggnad
Befäl uppställda på bakgården. Stallbyggnad i bakgrunden.
Stallbyggnad invid herrgården i Blekhem.
Parti av Apotekaregatan i Linköping 1970 eller möjligen 1971 som beskriver tidens upplevda behov av rivningar. I många områden stod ännu hus som ansågs tjänat ut längs smala gatustråk som inte svarade mot önskad tillgänglighet. Närmast till vänster apotek Vasens gamla lokaler med tillbyggnad. Platsen motsvarar det blivande affärskomplexet Filbyters hörn mot Storgatan och som av många associeras med restaurang Hamlet.
Rådhustorget tillkom 1760 i samband med uppförande av ett nytt rådhus av trä på "den så kallade Tolfwers plats.... hvarest äfwen är tillfälle få ett wackert Torg". Torgplatsen utökades efter 1841 års brand ("Stadens Nya Torg"). Rådhuset byggdes år 1826, om- och tillbyggnad 1913. Byggherre var Falkenbergs stad.
Falkenbergs Smör & mjölkförsäljning. Mejeribyggnaden jämte tillbyggnad har inritats på 1878 års karta i efterhand. På bifogad kartkopia har försäljningslokalen markerats med rött liksom platsen för "smörtjärna" på tomt 109 & 110. (C.E.) Personer fr. v. J Andersson, E Johansson, N Schutt, H Svensson, K-E Schutt och K Nilsson.
Huset är här 20 år gammalt. Det var modernt för sin tid med källare och hög bostadsvåning och papptak utdraget över väggarna. Fönstren sitter i nischer som är svagt välvda. Huset har en vardagsingång via en liten tillbyggnad på baksidan, även det något som blev vanligt vid 1800-talets slut.
Fem person i en trädgård intill ett putsat tvåvåningshus med tillbyggnad till höger (i öster) med locklistpanel - troligen ett trapphus. I trädgården är två pojkar varav en sitter på en cykel. En kvinna står bredvid en cykel, en äldre man med hatt till höger om henne. Vid dörren står en kvinna med långt förkläde.
Stationshuset vid Ryningsnäs med tilliggande vevställverk.19 maj 1875 kunde stationen öppnas för allmän trafik och då flyttade även posten dit. 1909 byggdes det till en tillbyggnad samt 1913 gjordes ett mindre ekonomi hus . Ny plattform anlades mellan 1930-1932. 1939 gjordes en stor rust av hela stationshuset. Stationen avbemmandes helt den 1 juni 1975.
Flygfoto över stationen Stationshus i tegel byggt 1871. Arkitekt Edelsvärd. Stationen omb. 1930. Stationen anlades 1867. Stationshus från detta år moderniserades och försågs med värmeledning 1930, då även en mindre tillbyggnad för värmecentral utfördes. Nytt godsmagasin uppfördes 1930 . Öppnad 11/10 1867
Stationshuset i Kristianstad byggdes 1865 var ett av de större som Claes Adelsköld byggde i Skåne. En stor om- och tillbyggnad genomfördes åren 1916-17 under internationellt orienterade arkitekten Lennart Håkansson. Han byggde en vacker och välgestaltad vänthall med ett väldigt stort rundbågsfönster.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Ellinge, gods i Skåne. E. är känt sedan 1200-talet. I den nuv. huvudbyggnaden, av sten i två våningar, tidigare östra längan i en kringbyggd borg, ingår delar från 1500- och 1600-talen. En tredje våning revs vid en ombyggnad under 1700-talets förra del. En tornartad tillbyggnad uppfördes 1854. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=161519
Klockstapel vid Murbergskyrkan. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltiskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Murbergets Klockstapel. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltidskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.