Bilden är tagen från lillgården med muren och grindarna i förgrunden. Muren täcks av ett trälock bestående av två lutande bräder med en vågrät bräda i mitten, ett mycket vanligt sätt att täcka gårdsmurar. Småhuslängan består av ett gapskjul innehållande vedbod, en låg bodlänga innehållande dass och grishus med var sin dörr och fönster. Intill grishuset är en mindre vagnbod. Den större bodlängan innehåller två vagnbodar, hoimd (hörum) och lammhus, på loftet är det magasin. Bodlängan täcks av ett spåntak med en fågelholk på nocken! T h skymtar ladugårdens stalldel med halmtak. Mellan stallet och lammhuset sitter en port för att stänga av gådsplanen. Träden framför den låga bodlängan finns inte kvar, inte heller gapskjulet, som är ersatt med en ny vedbod. Annars är det mesta sig likt.
Från 299 kr
Tydligen har man börjat etablera gårdsparten på västra sidan av vägen. Denna bulbyggnad med halmtak är inte så gammal även om taket ser rätt taget ut. Byggnaden kan vara tillkommen efter branden 1865, men även lite senare. Den är byggd i rätt klent virke, den är ganska hög och bred, med två mötare, stolpar på gaveln, vilket är vanligt på yngre byggnader, äldre hade bara en mötare i mitten. Det ser ut som man planerat att fortsätta att bygga åt höger, hammarbandet sticker ut uppe vid takfoten. Till vänster ligger kohuset, till höger stallet med hoimd, därefter ett portlider. Det ser lite ödsligt och övergivet ut som på de andra ladugårdsbilderna från denna part.
fotografi
ställ, föremål, trefot, fotografi, photograph@eng
Branden i Västerås telefonstation den 22 sept. 1942. Tvenne överdragsstationer i bussar tjänstgjorde i stället för den ordinarie stationen.
Engeltofta Oscar Zedrén ägare av Grand Hotell köpte Engeltofta 1933 Gjorde om stället till en sommrarestaurang, veranden blev en matsal.
Marboas, Sunvära 11:2, gård väster om Väröbacka, med stengärdsgårdar i förgrunden. 1975 blev stället en sommarbostad.
Säckställ av tysk modell (dubbla rör) med upphängda påsar. Observera skillnaden i höjd mellan påsarna i stället av svensk typ (till vänster) och i det tyska stället (till höger). Det tyska stället kräver större utrymme (ca 55 mm) i djupled jämfört med ett svenskt ställ eller ett tyskt ställ med ovalrör.
Masse har förevigat ladugården inne från lillgården. I förgrunden ser man spjälstaketet som börjar bli lite dåligt och en ovanligt välarbetad grind. Manbyggnad och ladugård stod med gavlarna mot vägen, tröskhuset t v hade således långsidan mot vägen. T h skymtar en troligen yngre bulbyggnad innehållande många funktioner. Ladugården med halmtak var sannolikt byggd efter branden 1865. Det var en riktigt lång ladugård med rejält tilltagna utrymmen. Från vänster ses porten till ladan, därefter luckan till en hoimd, hörum. Dörrarna med vackra sidoljusfönster gick troligen till kohuset och hoimden hörde ihop med detta. Vad som fanns bakom dubbelportarna är svårt att veta, någon form av genomkörsel med möjlighet att ta in hö på loftet är troligt. Efter det låg en hoimd som hörde ihop med stallet och längst ut någon form av utrymme med en liten lucka i väggen. Tröskhuset var ungefär jämnårigt med ladugården. Den hade både spån- och faltak täckande ett foderloft med lucka på takets framsida. Ovanligt nog var den förlängd med en vagnbod, se portarna. Mot själva gaveln hade man byggt ett vedskjul.
tempel, fotografi, photograph@eng
Hus vid Kasen på Blåsut. Foto ca 1905. (repro av VBG 02 650) Vy från dagens (2011) Kasenallén 23. Längst bak syns värdshuset Kasen, och till vänster dess välskötta köksträdgård. Huset mitt i bild är trädgårdsmästarens bostad (Kasenallén 14b). Stallbyggnaden närmast i bild tillhörde sannolikt Kasenallén 23. På stallets plats låg tidigare tegelugnarna tillhörande Kasens tegelbruk, och till höger alldeles utanför bild var torkladorna belägna.
Marieholms herrgård, som uppfördes1809. Verandor på de båda långsidorna tillkom senare.. I frontonen var tidigare ett runt fönster i stället för det nuvarande trekopplade.
AB C. M. Wibergs Vagn- & Redkspafabrik. Wibergs Svensk, typ B. 15 pinnar, sätet nedfällt. Patent no 63964. Uppfinnare B. Wiberg. Nyhet: Länk i stället för regelbåge.
Arkeologisk utgrävning inför byggandet av nya landstingshuset. Det stället på södra planket där två brädsektioner möts i en tvär vinkel, sett från sydväst.
I Mjölby, en viktig postal knutpunkt, blir pkp 34 av med en massa post och får annan i stället, av Sven Gunnarsson.
Takspån hyvlas, troligen i Gullebolet. Fr.v: 1. 2. Sven Eriksson 3. Erik Eriksson 4. Evald Eriksson 5. Petter Eriksson, Skagen. (norra stället) Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.