Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från WIkipedia)
Från 299 kr
Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Nådens Kapell i Färjestaden, översikt från väster. Kapellet uppfördes 1976 för en frikyrka efter ritningar av Rolf Bergh och köptes sedan av Torslunda församling och används nu som distriktskyrka med verksamhet för både barn och äldre. Kapellet består av en liten fyrkantig kyrksal. En mindre gång i vilken sakristian är inrymd leder vidare till en större byggnad som uppfördes 1989.
Den stora treskeppiga spånklädda träkyrkan med torn och tresidigt avslutat kor byggdes 1680 och 1723. Sakristian av sten hörde ursprungligen till en föregående medeltida träkyrka. Interiören med sina sidoläktare och sin välbevarade inredning är en av Sveriges rikaste senbarockinteriörer. Den omfattande målningsdekoren tillkom 1741-43.Altaruppsatsen och predikstolen är från 1723 och orgelfasaden från 1736. Flera medeltida träskulpturer är bevarade. Dopfunten härrör från1200-talet.
Den stora treskeppiga spånklädda träkyrkan med torn och tresidigt avslutat kor byggdes 1680 och 1723. Sakristian av sten hörde ursprungligen till en föregående medeltida träkyrka. Interiören med sina sidoläktare och sin välbevarade inredning är en av Sveriges rikaste senbarockinteriörer. Den omfattande målningsdekoren tillkom 1741-43. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1723 och orgelfasaden från 1736. Flera medeltida träskulpturer är bevarade. Dopfunten härrör från1200-talet.
Kyrkan, exteriör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Själevads kyrka. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet.
Nordingrå kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Kyrkan i Lekaryd är uppförd under 1400-talet och ersatte en tidigare träkyrka. Den är byggd i sten och tillhör den senmedeltida salkyrkotypen utan särskild kormarkering i form av triumfbåge eller korabsid. Sakristian i norr och vapenhuset i väster tillkom vid en renovering under 1790-talet. Altartavla utförd 1794 av Pehr Hörberg med motiv: "Se människan (Ecce Homo)". Tavlan omramas av en nyklassicistisk altaruppställning.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Söraby kyrka (Rottne) i gustaviansk stil uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret.
Kyrkan i Lekaryd är uppförd under 1400-talet och ersatte en tidigare träkyrka. Den är byggd i sten och tillhör den senmedeltida salkyrkotypen utan särskild kormarkering i form av triumfbåge eller korabsid. Det rektangulära långhuset avslutas med en rak korvägg i öster. Sakristian i norr och vapenhuset i väster tillkom vid en renovering under 1790-talet.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Vid en renovering 1929-30 som utfördes efter förslag av arkitekt Paul Boberg, förändrades koret radikalt. Den förut vida koret som tidigare varit rikt utsmyckat med en altaruppställning samt en skärm som avgränsade mot den bakomliggande sakristian förminskades. Ett absidliknande kor byggdes. Altaruppställningen ersattes av ett medeltida triumfkrucifix.
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.