Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Sambandet mellan belysningsgraden (I) och den för flimmerfrihet nödvändiga frekvensen (n) av växling-arne mellan ljus och mörker. Bäckström, Helmer. Konsten att filma : en handbok i amatörkinematografi. 1931.
Från 299 kr
F6 Karlsborg 8/10 1941. Nödlandning på F6-fältet. Flygförare Lönnberg. Orsak: En reglagearm till förgasaren brast före ingång i ett störtbombanfall under mörker, varvid spjället stannade i läge tomgång. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1947. Nödlandning den 6/10 på flygfältet med B17 nr. 17302 pga motorstörningar under navigeringsflygning i mörker. Flygförare Vicekorpral O. Hedberg samt flygsignalist G. R. Wiman klarade sej med lindriga hjärnskakningar. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1944. Kapten Ekdahl och sergeant Nilrud nödlandar med B17 strax efter start under mörker utanför fältgränsen (Kärnebäcken) pga motorstörningar. (Inga personskador). Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Minnesstenen vid platsen för olyckan vid Armosjärvi oktober 1940. Texten lyder: "Till minne av de 46 svenska män vilka i kvällens mörker den 24 oktober 1940 på Armasjärvis gåvo sina liv i Fosterlandets tjänst. Du som går här förbi, böj ditt huvud i vörnad."
F6 Karlsborg 1945. Totalhaveri med B17 17301, 1. divisionen. Flygplanet kolliderade med ett berg pga mörker och dålig sikt öster om Moholm. Flygförare aspirant Modée och signalist furir Hallgren omkom. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Bollnäs 1914. Från SJ:s lokverkstad (byggår 1882). Ett grupporträtt av arbetarna som arbetar med ett upphöjt lok. I taket syns upphängningen av loket, i golvet syns rälsen och till höger vagnshjul. Fr. vänster: Kontorsskrivaren E. Planck, N. Paulsson, ingenjör G. Söderström. På lokpannan: J. Broberg, Hjalmar Grip, I. Lodin E Wiklund, S. Nyström, P. Lennberg o F. Hammarström står på fotplåten. Karlarna längst fram är: L. Nyström, K. Carlgren, G. Wallberg, G. Ahlberg, G. Harström, C. Jäderström och K. Törner.
Hette före 1921 Järfva. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till Ulriksdal. Ändstation provbana för el-drift, Värtan-Tomteboda-Hagalund-Jerfva.Godsmagasin till höger. Perrong 2,stins Molander främst, Till vänster Unge och längst till höger Törner. Järva hade eget gasverk för belysning ute och inne. Fordonen är Statens Järnvägar, SJ elektrisk motorvagn 1391, personvagnar Co5 1390, BFo 1418, elektriskt motorvagn 1393
Signallampa, engelskspråkig I järnvägens barndom användes tre olika signalfärger. Rött betydde stopp, grönt betydde varsamhet och vitt betydde allt väl. Signalredskapen för tågklarerare och övrig järnvägspersonal var flaggor och signallyktor. Dessutom försågs stationerna tidigt med så kallade skivsignaler eller semaforer för att ge besked om tåg fick föras in på stationen eller inte. Dessa skivsignaler och semaforer var försedda med signallyktor så att tågpersonalen kunde uppfatta vad de visade även i mörker. Signalerna visade antingen rött eller grönt ljus (stopp eller varsamhet).
Skioptikonbild. Tryck med motiv av skapelseberättelsen på dag 4. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon.
Fanvakten med officerare ur regementet. Nedläggningsdagen den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Kaserngården. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Kaserngården. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Fanvakten med officerare ur regementet och Magnus Runqvist som fanförare. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Regementets fana blottas för sista gången på kaserngården av Magnus Runqvist. Nedläggningen av I4 i Linköping den 30 december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Regementschefen Gunnar Ridderstad höll ett gripande avskedstal. Nedläggningen av I4 i Linköping den 30 december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.