Romelanda 159:1
Från 299 kr
Trollhättan 128:1
Vattenverket i Lackarebäck. Göteborgs stads vattenverk. En så stor stad som Göteborg behöver få mycket vatten varje dag. Förr tog Göteborg sitt vatten från Delsjön och senare från Göta älv vid Alelyckan, men folkmängden växte, och det behövdes mera och mera vatten för hushållens behov. Då anlades det stora vattenverket i Lackarebäck. Dit kommer vattnet i grova ledningar från Delsjön. Men Delsjöns vatten räcker inte till. Därför pumpas vatten från Göta älv och föres i en stor tunnel upp till Delsjön. I vattenverket renas vattnet på olika sätt, innan det sedan föres i grova ledningar in till Göteborg. Mölndal har sedan många år tillbaka ett eget vattenverk vid Norra Långvattnet. Där tar man fortfarande en del vatten för kommunens behov. Detta räcker dock inte till, varför Mölndal numera erhåller en del vatten från Göteborgs vattenverk i Lackarebäck. Namnet Lackarebäck betyder en liten bäck, där vattnet sakta sipprar och "lackar" fram mellan stenar. Det är samma ord som finns i "svetten lackar".
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Nödinge. Surte. Surteraset 1950. Jordskredet ägde rum kl. 08.11 den 29 september 1950, och varade i ca 3 minuter. Över 30 hus drogs med i det 400 meter breda och 600 meter långa skredet av kvicklera ner mot Göta älv. Rasmassorna kom att blockera fartygstrafiken på älven i flera veckor. En människa omkom i raset och ca 450 blev hemlösa. Bara minuter innan raset hade ett persontåg med 800 passagerare passerat rasområdet. Både järnväg och stationshus sjönk ner i rasmassorna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.