Porträtt av konstnären Gotthard Werner. Född i Linköping 1837 som son till regementsläkaren Henrik Werner och dennes maka Ida, född Gradman. Fadern dog tidigt, 1849, och därefter flyttade familjen till Stockholm. Efter studier vid Konsthögskolan kom han att föra en ambulerande tillvaro livet igenom. Paris, Sevilla, Antwerpen och Florens är endast några av de platser som han på egen bekostnad eller genom stipendier vistades i. Hans konstnärsskap var brett men han har främst gått till konsthistorien genom sitt historie- och muralmåleri.
Från 299 kr
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets gula salong.
Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo bruk i Dalarna, Fredrik Arwedsson och dennes maka Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon dessvärre föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Efter lärarutbildning i Umeå var hon från 1875 tillbaka i Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet. Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
Reproducerat porträtt av fältväbeln Lars Gustaf Gyllenhammar. Från år 1818 sergeant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Hans militära bana varade vid regementet till år 1837, då han erhöll avsked med furirs grad. Gift år 1828 med Chatarina Maria Samuelsson. Makans far ägde vid tiden Stjärnesands säteri i Malexander. Efter dennes bortgång år 1847 kom godset i Gyllenhammars ägo och blev även familjens bostad. Äktenskapet gav makarna tolv barn, vilka samtliga nådde vuxen ålder.
Porträtt av operasångaren Per Jansson. Född i Norrköping 1844 som son till fiskhandlaren Adolf Jansson och dennes maka Margareta Olofsdotter. Från 1870 engagerad vid Kungliga operan och verksam där till sin död som ogift 1889. Känd för sin basbaryton, okonstlade humor och sina framstående bellmantolkningar. Vissa källor tillskriver honom maträtten Janssons frestelse, mer säkert tillerkänd vickningen Toast Pelle Janzon. Operasångaren använde stavningen Janzon i vuxen ålder.
Porträtt av fröken Anna Pereswetoff-Morath. Här i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé iklädd moderiktig turnyr och en för 1870-talet typisk, konstfull frisyr. Född och uppvuxen på Kallerstad gård öster om Linköping som dotter till Carl Emil Pereswetoff-Morath och dennes maka tillika syssling Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Från 1880 gift med kapten Henrik August Thollander, ägare till Brabergs gård utanför Söderköping, som utgjorde den blivande familjens hem från äktenskapets ingång till år 1898, då makarna flyttade till Norrköping.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Vy från trädgårdssidan.
Begynnande höst 1921 och jordbruksårets fart har saktat in på hemmanet Gunnarsbo. Den präktiga höstacken invid ladugården skvallrar om ett gott odlingsår. Det kunde behövas, genom en uppteckning från gården får vi veta att hemmanet bar så kallat mjölkarrende mot godset Bjärka Säby på inte mindre än 6 000 liter mjölk om året. Vid tiden för bilden brukades gården av Didrik Emil Karlsson och dennes maka Hilma Sofia Nilsson.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst.
Att spädbarn fotograferades med den enkla fototeknik som stod till buds under 1860-talet var sällsynt. Här dock ett exempel, rimligtvis av någon fotograf i Kalmar. Gossen i stolen är Nils Sjöbring, född i just Kalmar 1866 och enda barn till Pehr Sjöbring och dennes maka Maria Sofia Rogberg. Med tiden skulle fadern erbjudas tjänsten som domprost i Linköping, där familjen kom att vara bosatt under åren 1867-78. Sitt vuxna liv kom Nils att framleva i Kalmar som häradshövding.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets matsal.
Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon föddes i ett välbärgat hem i staden 1850 som dotter till handlaren Johan Wilhelm Tesch och dennes maka Emelie Mathilda Justelius. Tidigt faderslös ändrades hennes förutsättningar och redan på sitt tjugoförsta levnadsår öppnade hon den avbildade ateljén och skapade sig egen inkomst. År 1873 öppnade hon även en filial i Linköping men flyttade inte själv till staden förrän 1898. Hon tycks i sambandet avvecklat verksamheten i Eksjö.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av Emilia Hernblom. Född i Vimmerby 1836 som dotter till häradshövding Per Hernblom och dennes maka Gustava Elisabet Möllenhoff. Från 1860 gift med assessorn och sedermera hovrättsrådet Claes Livijn. Under perioden 1869-1888 innehade maken tjänsten som häradshövding i de östgötska häradena Bankekind, Hanekind och Åkerbo. Vid utnämningen bosatte sig makarna på adressen Storgatan 2 i Linköping. Sistnämnda år flyttade det barnlösa paret åter till Stockholm.
Porträtt av guldsmeden Thure Petersson. Född i Linköping 1860 och son till guldsmedsmästare Samuel Petersson och dennes hustru Helena Christina Carlson. Gift 1891 med Anna Georgina Johansson. Bedrev sedan 1889 egen affärsverksamhet i Norrköping som guldsmed. Genomförde studier inom bl.a ciselering och modellering i Nordamerika och Europa och kunde 1898 överta sin fars guldsmedsaffär i Linköping. Båda affärerna slogs samman under det gemensama firmanamnet Sam. Pettersson.
Parti av Sankt Larsgatan i Linköping. Till vänster bortom skolgården till Linnéskolan ses det så kallade Sundbergska barnhemmet. Byggnaden stod färdig 1891 och hade tillkommit genom de medel garvare Gustaf Sundberg och dennes maka Carolina Wilhelmina låtit staden disponera för ändamålet. Villan till höger uppfördes av bankdirektör Bernhard Söderbaum och stod klar år 1900. Notera gärna Sankt Larsgatans tillstånd, där ogräs frodas och dess ringa bredd in mot stadens centrala delar knappt möjliggör möten. Ännu rullar inga bilar på Linköpings gator.
Porträtt av August Lodin. Född i Linköping år 1800 som son till medicine doktor Johan Lodin och dennes hustru Engla Carolina Wendtland. I vuxen ålder inledde August en militär karriär som kröntes med titeln auditör vid Kungliga Wendes artilleriregemente. Från 1851 logerade han på Nybble frälsegård i Vikingstad. På 1870-talet bodde han en kort tid hos släktingar på egendomen Duseborg i Gammalkil. Från 1873 till sin död 1878 hade han Skänninge som hemort.
Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området söder om Borggården till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Den timrade Kopparslagaregården hör till de valda objekten att rädda. Gården uppfördes troligen 1754. Då öppnades nämligen en kryddkramhandel i byggnaden. Vidare kom gården att förvärvas av glashandlaren Johan Magnus Pihl. Dennes son Per Daniel startade vidare kopparslageri i gården. Det är hans namn som lever kvar i namnet Pilens Backe.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.