Masse var nog lite imponerad av den nya ladugården och tog många bilder. Här ser vi den nya ladugårdsvinkeln. Kvar av de gamla byggnaderna stod bara en vedbod i resvirke med faltak, vedtravar syns t h, liksom en sågbock och en del sågad ved. Ett brunnshus med toppigt tak pryder gården. En vässten står vid tunen, inte långt ifrån brunnen.
Från 299 kr
Samma dag som Bild 1089 tog Masse den här av tröskhuset och bodarna. Tröskhuset tycks ha fått ny panel, det är bara fönstren som är målade. Vad bodarna innehållit är inte känt, man den större bodens högra del med fönster var nog dass. Andra halvan kan ha varit vedbod, men verkar väl liten.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. Det här är mittsektionen av ladugården.
Varje gårdspart hade förr en egen smedja, men mot 1800-talets slut kom sockensmedjor med en smed som bara hade detta till yrke. De bönder som inte var intresserade av smide släppte då underhållet som här på Fie och smedjan förföll och revs bort. Synd på en vacker byggnad!
Ytterligare en bild på tröskhuset, där mer av dragbommen syns i öppningen. Hela det vidbyggda huset kallar Masse för magasinet, men det var bara magasin uppe. Den stora utåtgående porten tyder på att det är en vagn- och redskapsbod där inne. Se Bild 552.
Fäi-Jakå trampar till lasset så släken packar sig, så inget ramlar av och att han får på så mycket som möjligt. På marken bakom lasset ligger en säck. Troligen tänker Jakå sitta på den på lasset och åka, men det kan han nog bara göra på slät mark och i nedförsbacke. Vägen hem är mest uppförsbacke, så han fick sannolikt mestadels gå bredvid.
En högsommardag har Fie Jakob Karlsson och svärsonen Alfred Olsson kört med dubbla tvåspann hästar med arbetsvagnar ner till stranden för att hämta hem förut uppkörd släke. Troligen har man lånat ett par hästar med vagn, för Fie Jakob Karlsson hade nog bara ett par hästar, det är de svarta. På sjön är det friska vindar.
Systrarna Hedrén glädjer sig åt att byvägen genom Viby frusit. Lillasyster Elin Magnhild har tagit det säkra före och bara snörat på sig en skridskoskena. De är heller inte långt hemifrån. De bor i byns skolhus där fadern är lärare. Byggnaden i bakgrunden är emellertid granngården Viby Källgård.
Alltjämt kan man köpa sig en häst vid Ulrika marknad. Numera till ritt men 1963 fanns det ännu en blygsam marknad för arbetshästar. Damen i bilden svarar månne inte mot den gängse bilden av hästköpare. Kanske önskade hon bara hälsa på dragaren och en stund återminna sin ungdoms landsbygdsliv.
Bilden visar soldater vid en skjutövning under en idrottstävling i Berlin. Männen är halvnaken och bär bara underkläder. Uniformen och övrig utrustning ligger framför de på marken. En officerare på vänster sidan ge anvisningar till soldaterna som håller på att lägga sig på marken för att skjuta. I bakgrunden syns åskådarläktaren från Berlins idrottsstadion.
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg - Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
VGJ sjukhuståg, interiör Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Spånga station. Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg, SWB. Stationen invigdes 15/12 1876. 1908 byggdes ett nytt stationshus som revs 1975 och ersattes med en plåtbyggnad. 2004 byggdes ett nytt stationshus. Sedan 1969 är Spånga bara en pendelstågsstation. SWB Y3 75 eller SWB Y3 79.
Parti av Timmeruppfordningen, Lokstall och bangård vid Österström. Till vänster Österströms banan, ÖB lok 1 "Skönsvik" till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt.
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
Statens Järnvägar, SJ Gp 3042, spårvidd 891 mm. SJ Gt 4049, spårvidd 1067 mm. Längst bak ett SJ B-lok, spårvidd 1435 mm. Alla loken rullar på ett spår med tre olika spårvidder. En lösning som var helt unikt, har bara funnits i Växjö.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.