Sockenstugan och ålderdomshemmet. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Från 299 kr
Kungsgatan åt söder, närmast Norrgatan, t v kv Kommerserådet, t h kv Professorn. T v affärsskylt: C F Bagge & Co Speceriaffär. T h på andra sidan gatan fr v: Alma Andersson Modeaffär, Maria Ranch (And (Anders) Bäckström) Garn & manufaktur, Tapisseri. På huset t h eventuellt en teateraffisch. Foto från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den blev aldrig någon succé eftersom den malm man hade inte hade tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned.
Torpsbruk är en gammal bruksort med järnbruk, men det blev aldrig lönsamt. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB.
På samma plats där den nuvarande kyrkan i Mistelås är belägen har det funnits en medeltida kyrka som ödelades av en brand 1719. Den nya kyrkan som ersatte den nedbrunna sockenkyrkan uppfördes 1723. Den är byggd av knuttimrat, kraftigt ekvirke, som reveterats under 1800-talet. Genom 1855 års renovering fick kyrkan en nyklassicistisk prägel. Kyrkorummet förlängdes mot öster med ett större kor .
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den blev aldrig någon succé eftersom den malm man hade inte hade tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler, ett spår av detta är ett litet bruksmuseum. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB.
På samma plats där den nuvarande kyrkan i Mistelås är belägen har det funnits en medeltida kyrka, som ödelades av brand 1719. Den nya kyrkan som ersatte den nedbrunna sockenkyrkan uppfördes 1723. Den är byggd av knuttimrat, kraftigt ekvirke, som reveterats under 1800-talet. Sydväst om kyrkan står en rödfärgad, inklädd klockstapel. Genom 1855 års renovering fick kyrkan en nyklassicistisk prägel.
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Sockenstugan och ålderdomshemmet i Målilla. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Gävle-Fredriksskans Fästning 1716-1717 anlades en skans som skydd för staden. Det byggdes en hög fästningsvall som på insidan hade tre bastioner för tio kanoner. Där fanns krutkällare, lavettskjul och en barack för besättning på 40 man. På 1800-talet förlorade befästningen sin betydelse och bestyckningen togs bort 1863.
Interiör av hemmansägare Ivar Edins manbyggnad, uppförd 1852. Norra kammaren sedd mot SV. Skänk från 1909 snickrad av Axel Svanbom. Smörbytta inropad på auktion omkr 1905 efter Johanna Åberg. Stolen har tillhört H.Edin. Dragkistan snickrad av A. Svanholm omkr. 1910, från mitten av 1800-talet. Tapeter och takbård från tiden omkr 1896.
Interiör från huvudbyggnaden på en gård i Tribäck. Ett skåp med brunmarmorerat ramverk med rosor på speglarna, som står ii förstugan, . Väggtapet med jaktcener från 1800-talet mitt. Dörrens speglar är björkmamorerade med bruna prick-klungor och insänkningar kring speglarna i grönt. Inanverk marmorerat i ek.
Landsbygdsvy utmed grusvägen vid Köpstaden i Onsala. Detta område ligger ungefär mitt i socknen, där flera vägar strålar samman, och lär ha varit en plats där man långt tillbaka bedrev köpenskap. Här fanns flera gårdar varav Bron är en gammal släktgård från 1600-talet, ombyggd 1870, och på Köpstaden 11:1 fanns en affär på 1800-talet vars innehavare hette Olsson.
Bebyggelse i Runsås i södra Onsala, med omgivande odlingslandskap och träddungar. Under 1800-talet låg gårdarna runt berget i Runsås med sina ägor ned mot Röde Holme och Vässingsö. Släkten Rundberg ägde då dem alla och fäderna var sjökaptener i många generationer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.