Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Från 299 kr
Apotekaregatan 15 i Linköping. Ett av många påkostade hus från det sena 1800-talet med kort livslängd. Det som ofta lastade dem var att de uppförts i en tid med avsaknad av elektrifiering och brister i försörjningen av värme, vatten och avlopp. Det förstnämnda kunde åtgärdas till rimliga kostnader men övriga installationer krävde mer och husen förblev ofta omoderna. Byggnaden revs fotoåret 1966.
Projekteringen och påföljande realisering av Kinda kanal kom att få stort genomslag för skogsindustrin i Kindabygden. På ett flertal platser anlades sågverk nära vatten, som här i Hycklinge alldeles invid Hycklingeviken. Det sena 1800-talets expansion krävde enorma mängder av trävaror, inte minst byggnadsmatrial. Vid Hycklinge ångsåg gjorde man som synes sitt bästa för att tillgodose marknaden.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
En scoutledare står vid en trave staplad ved med stenar på toppen, en fågel sitter på ett spett över stenarna. Bredvid scoutledare står flera barbröstade pojkar, en pojke håller en död fågel i handen. En pojke skopar upp vatten från en hink till en kastrull. I bakgrunden syns träd och buskar.
Ett 20-tal flickor och kvinnor en lokal med pulpettak och ljusinsläpp från höger. Någon har ett bandage runt huvudet, andra har bandage runt armen. En kvinna sitter vid ett bord och anteckningar. På golvet en zinkbalja och på en stol intill står en stor kanna, troligen med vatten. En kvinna sitter på en stol intill med en liten docka i knät.
Statens Järnvägar, SJ Cc-lok på ingående Stationen öppnade för trafik 1 oktober 1869. Byggnaden (en- och enhalvvånings i tegel) moderniserades 1946 då vatten och avlopp installerades. Station öppnad 1/10 1869, hållplats 18/6 1973, men kvar som trafikteknisk station. Stationshuset sålt
Linjebild vid Mjellijokk mellan Stordalen och Abisko. Till vänster över axeln på en av banarbetarna ser man det på 1960-talet rivna kombinerade pumphuset och banvaktstugan nr 521 med vars pump man pumpade upp vatten ur Mjellijokksbäcken till ångloken. Banunderhåll pågår, stoppning. Det man lyfter spåret med kallas groda ligger till vänster.
Bestorp. Vid Eskebäckens dalgång i dess forna gestalt. Obs! Ingen skog på berget. Bäcken även kallad Bestorpsbäcken, kom från berget. I denna utgrävdes Skogssjön (Pankasjön) av staden och 1/1 1890 var den färdig. Vid eldsvåda, då större vattentillgångar erfodrades, släpptes på vatten från dammar i bäcken.
Karta över norra delen av Dannemora gruvfält år 1656. På kartan visas vid de två sydligare dagöppningarna fem uppfordringsanordningar för berg och vatten, alla troligen bröstvindar, den sydostligaste med dubbla tunnor. Stora mängder tillmakningsved är upplagda öster om gruvorna. Detta är den äldsta kända kartan över detta gruvfält.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Den 2/6 1959 ser det nya industriområdet ut som visas på bild. En lång plan platå har sprängts fram ur det som en gång i tiden var fast berggrund under skummande vatten.
Flygplan Hansa Brandenburg typ 32 på vatten. Märkt nr. 38. Troligtvis på Torne älv, Pajala. I bakgrunden syns flygplan S 21H. Augusti, 1926. Bild monterad på bildrapportsblad.: Förklaringar: "Gränsdivisionens" tre båtar, bortifrån räknat; S 21 hydro, fröken Brandenburg och herr älv-gädda. Pajala i aug. 1926. Foto: Kilger.
Isflottning på Roxen i februari 1953. Vatten djupet på Roxen uppgavs till 30 cm vilket inte minskar respekten för Olle Gustafssons skicklighet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Ånglok J B6 "Göteborg" Tillverkad 1856 av firman Beyer, Peacock & Co i Manchester, England. Olika data för detta ånglok, se nedan. Materialvikt: 25.7ton Tjänstevikt: 23.2ton Ångtryck: 7kg/cm*. Vatten: 5.9m*. Drivhjulsdiameter: 1.684m Längd: 12.71m. Kol: 3ton. Tillverkningsnummer: 36. Hastighet: 60Km/h. Tendervikt: 7.3ton. Antal tillverkade: 45st
Järnvägsbron över Moälven på linjen strax norr om Mellansel, provbelastning med loket Statens Järnvägar, SJ L 838 och tre provbelastningsvagnar varav en är Statens Järnvägar, SJ Q 1043. Under transport gick alltid dessa vagnar tomma. Sedan vagnarna rullats ut på bron fylldes vagnarnas cisterner med vatten. När belastningsprovet var klart tömdes dessa igen. På bilden håller vattnet på att tappas ut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.