Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 1/1-30/1.
Från 299 kr
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 11/9-13/10.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 4/6-6/7
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 14/10-12/11.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 31/1-1/3.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Sockenstugan och ålderdomshemmet i Målilla. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 7/7-8/8
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. Sankt Peders lek.
Interiör från huvudbyggnaden på en gård i Tribäck. Ett skåp med brunmarmorerat ramverk med rosor på speglarna, som står ii förstugan, . Väggtapet med jaktcener från 1800-talet mitt. Dörrens speglar är björkmamorerade med bruna prick-klungor och insänkningar kring speglarna i grönt. Inanverk marmorerat i ek.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 3/5-3/6
Stolen inköpt på en auktion i Kristdala i början av 1930-talet. Stolen är tillverkad i slutet av 1700 - början av 1800-talet. En mycket sittriktig och stabil stol fogad med tappar och dymlingar. Har drag av rokoko, men torde vara ett bondesnickeri. Förg: svart med gulddekoration. Rygg-och sittklädsel broderad. Stolen var 1982 placerad i sommarstugan Paradiset, Mörtfors badanstalt.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
Falkenberg. Vy med små hus och en kvarn i bakgrunden. Människor på tunet. Kvarnen flyttades till Falkenberg i slutet av 1800-talet från Tågarp i Vinberg. Mjölnare Larsson kallad "Mig". Stugan till höger kallades "Far på Måsens stuga". Till vänster ligger polisman Berntssons stuga. Fotot är en förlaga till en målning. På den är dock endast kon och fyra människor medtagna.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Gävle-Fredriksskans Fästning 1716-1717 anlades en skans som skydd för staden. Det byggdes en hög fästningsvall som på insidan hade tre bastioner för tio kanoner. Där fanns krutkällare, lavettskjul och en barack för besättning på 40 man. På 1800-talet förlorade befästningen sin betydelse och bestyckningen togs bort 1863.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.