Ark med två monterade foton och text: "a. Vindruvor och fikon i växthusen. 80 kr. per kg. för vindruvorna. I bakgrunden ryker det från ledningarna med det heta vattnet. b. Av denna källa skulle man kunna värma upp en stad av Reykjaviks storlek. 260 liter hett vatten i sekunden strömmar fram."
Från 299 kr
Foto från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1932, efter att länspumpningen av kanalen hade pågått i en dag. I samband med undersökningarna tömdes den vanligen vattenfyllda inre vallgraven helt på vatten. I vattnet syns grovarbetaren Karl Johansson som var anställd av Huskvarna stad.
Arbetare från Huskvarna stad gräver upp massor från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Till höger syns spåntväggen som hade byggts upp för att hindra vatten från Huskvarnaån att tränga in. Bilden är tagen i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1932.
Två män arbetar med att slå ner en spåntvägg tvärs över den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökingar sommaren 1932. Spåntväggens syfte var att hålla borta vatten från Huskvarnaån från den inre vallgraven så att den kunde undersökas.
Två män arbetar med grävarbete i den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Till vänster syns borgkullen med lusthuset på toppen och centralt en spåntvägg som har anlagts tvärs över kanalen för att hålla vatten borta. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar av den inre vallgraven, "kanalen", vintern 1934-1935.
Paus hos parkförvaltningen. Det är översvämning och arbetarna sitter med vatten upp till anklarna, men de verkar obekymrade och njuter av kaffet i godan ro hos Huskvarnas stadsträdgårdsmästare Eric Letell. Från vänster sitter Bernhard Johansson, Ludvig Karlsson, Kurt Stenholm, Erik Thellbom och Stig Ekdahl. 1960-tal.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är åter vattenfylld. Foto taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1932. I samband med undersökningarna hade vallgraven tömts på vatten med hjälp av en elektriskt driven pump, en spåntvägg hade även anlagts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar där sommaren 1938. Centralt i bilden syns pumpen som användes för att hålla inträngande vatten borta från schaktet. Högst upp skymtar lusthuset på borgkullens topp.
Utgrävningar av den inre vallgraven, "kanalen", vid Rumlaborg i Huskvarna vintern 1934-1935. På bilden syns lusthuset på borgkullens topp till vänster och centralt den plankvägg som satts upp tvärs över vallgraven med syfte att hålla vatten borta. I förgrunden syns stockrester som framkommit i samband med undersökningarna.
Enligt text på fotots baksida: "Det troligtvis äldsta kortet på Slussen, Orust, 1888. I bakgrunden Runnsberget, Runns vatten. I förgrunden Rörhagen med lada , byggdes av skeppare Jöns Dristig (*1780). ca 1840. G.m. Anna Catarina Camaparius. Det mörka huset med fönster på gaveln var gästgiveri".
Bilden visar ubåten Najad vars däck ligger under vatten, bara tornet och överbyggnader sticker ut. På tornet syns tre nakna ubåts soldater, den ena håller på att klättra upp på sida av tornet. Runt omkring i vattnet syns fler besättnings män som badar.
Tygverkstaden, byggnad 129, april 1945 Övriga lokaler. Bild 1 Verkstadsingenjörens kontor Bild 2 Verkstadsmässen. Många vpl vid P 10 som hade motortjänst vid Kasgargaragen smet upp för att fika här under 60--80-talet. /P-O Rosén Bild 3 Tvättrum med både varmt och kallt vatten. På regementet blev varmvatten allmänt sent på 60-talet.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. I förgrunden: Vatten i Polhemsdockan.
Vy från väster över Evedals hotell & badrestaurang vid Helgajön, med den nyordnade badplatsen i bakgrunden. Evedal strax norr om Växjö är idag mest känt för sitt bad, sin camping, stugby och värdshus. Men det som framför allt lockat dit folk sedan mer än 250 år tillbaka har varit dess hälsobringande vatten, som gjort att det också blev naturligt att anlägga en hälsobrunn här.
Kungsstenen vid Stensjön i Mölndal den 16 april 2008. Den så kallade Kungsstenen har inskriptionen C XIV J 1819 (Carl XIV Johan). Detta var den fasta utgångspunkten för uppmätning av Mölndalsfallen år 1819 då kvarnfallens olika fallhöjd och gränser bestämdes. Enligt uppgift skall man även ha använt Kungsstenen som vattenmärke. Stensjöns vatten fick inte dämmas upp så att det steg över Kungsstenen.
Snösmältning vid Tulebsjön 1956. Skräddaren Bror "Petter" Pettersson befinner sig ovanför ett stort rör. Nedanför står döttrarna Karin (gift Hansson) och Eva (gift Kempe) och ser på när vatten rinner genom röret. Karin har på sig en röd poplinkappa med teddyfoder som pappan har sytt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.