En vattentub för sötvattenförsörjning byggdes omkring 1950 av Korsnäs AB. Tuben leder än idag vatten från det gamla fiskeläget Kullen i Bodaån i Skutskär via sjön Trösken till Korsnäsfabriken, där det renas. Vattentuben har en invändig diameter på 1,4 meter och en kapacitet av cirka 200.000 liter i minuten.
Från 299 kr
En vattentub för sötvattenförsörjning byggdes omkring 1950 av Korsnäs AB. Tuben leder än idag vatten från det gamla fiskeläget Kullen i Bodaån i Skutskär via sjön Trösken till Korsnäsfabriken, där det renas. Vattentuben har en invändig diameter på 1,4 meter och en kapacitet av cirka 200.000 liter i minuten. På bilden den vattenreservoar som vattnet går igenom.
Byggnad troligtvis kopplad till den vattentub för sötvattenförsörjning byggdes omkring 1950 av Korsnäs AB. Tuben leder än idag vatten från det gamla fiskeläget Kullen i Bodaån i Skutskär via sjön Trösken till Korsnäsfabriken, där det renas. Vattentuben har en invändig diameter på 1,4 meter och en kapacitet av cirka 200.000 liter i minuten.
Butikspersonal på Firma Oscar Pehrson 1906, "OP:S". Tre kvinnor och en yngling står bakom disken, där en vågskål svajar i förgrunden. Bland varorna ses reklam för Ramlösa-vatten, Rulles bär- och fruktessenser samt bananklasar kring en skylt om kaffe och the. Meddela oss gärna om du vet vilka personerna är! (Se även bildnr VMA11792 K1_1)
Mycket kan hinna hända på relativt kort tid. Det gäller inte minst i våra svenska städer där utvecklingen generellt gick fort under 1900-talet. I Linköping och på platsen för Oskar Kaunitzs skulptur "Rinnande vatten" på Lilla torget, stod bildens hus tills det revs. Den förtrogne med Linköping inser att miljön fullständigt förändrats sedan fotografiet togs 1965.
Vattengatan i Linköping gör efter områdets omdaning inte mycket väsen. Stråkets betydelse var dock stor i äldre tider. Anlagd under 1700-talet för bekväm hämtning av livgivande vatten ur Stångån. Den större Nygatan hindrades länge att nå vattnet, varför Vattengatan drogs söder om det blockerade kronobränneriet. Här en del av gatans norra sida 1950.
Uppenbarligen var Smiss Christian Petter Persson också snabb med att ta till sig lucern som ny fodergröda. Här är den torkade lucernen ihopsatt till små stackar, köislingar, i väntan på inkörning. Bilden är tagen på åkrarna i norr med gården liggande i söder bakom Smiss vät, vars vatten blänker i bildens mitt.
Hallsarve och Smiss grannlag har givit sig ut en liten bit på isen för att dra not. Man har börjat hugga hål i isen. Det verkar vara stilla och rätt fint väder, troligen milt för det ser ut att vara vatten på isen. Längst t h står Hallsarve Hans Karlsson.
Masse har gått ner på stranden mitt inne i Lausviken en högsommardag med extremt lågvatten. Alla gråstenar i strandkanten och ute där det brukar vara vatten är synliga. Bilden är tagen ungefär utanför dagens badplats i Lausviken. Masarbods fiskeläge borde vara alldeles utanför bild t v och skogen ligger i grannsocknen Alskog, längst t h ligger Ljugarn.
Inget vatten till synes men ändå är den forna kvarnbyn Tannefors starkt förknippat med elementet. Ett par kvarnstenar vittnar om tiden då antalet kvarnar i fallet kunde räknas i tiotal. I den gamla kvarnbyggnaden till höger tillverkas och lagas numera presenningar. Byggnaden i fonden är Linköpings första vattenverk.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Apotekaregatan 15 i Linköping. Ett av många påkostade hus från det sena 1800-talet med kort livslängd. Det som ofta lastade dem var att de uppförts i en tid med avsaknad av elektrifiering och brister i försörjningen av värme, vatten och avlopp. Det förstnämnda kunde åtgärdas till rimliga kostnader men övriga installationer krävde mer och husen förblev ofta omoderna. Byggnaden revs fotoåret 1966.
Projekteringen och påföljande realisering av Kinda kanal kom att få stort genomslag för skogsindustrin i Kindabygden. På ett flertal platser anlades sågverk nära vatten, som här i Hycklinge alldeles invid Hycklingeviken. Det sena 1800-talets expansion krävde enorma mängder av trävaror, inte minst byggnadsmatrial. Vid Hycklinge ångsåg gjorde man som synes sitt bästa för att tillgodose marknaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.