Flygplan Hansa Brandenburg typ 32 på vatten. Märkt nr. 38. Troligtvis på Torne älv, Pajala. I bakgrunden syns flygplan S 21H. Augusti, 1926. Bild monterad på bildrapportsblad.: Förklaringar: "Gränsdivisionens" tre båtar, bortifrån räknat; S 21 hydro, fröken Brandenburg och herr älv-gädda. Pajala i aug. 1926. Foto: Kilger.
Från 299 kr
Isflottning på Roxen i februari 1953. Vatten djupet på Roxen uppgavs till 30 cm vilket inte minskar respekten för Olle Gustafssons skicklighet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Ånglok J B6 "Göteborg" Tillverkad 1856 av firman Beyer, Peacock & Co i Manchester, England. Olika data för detta ånglok, se nedan. Materialvikt: 25.7ton Tjänstevikt: 23.2ton Ångtryck: 7kg/cm*. Vatten: 5.9m*. Drivhjulsdiameter: 1.684m Längd: 12.71m. Kol: 3ton. Tillverkningsnummer: 36. Hastighet: 60Km/h. Tendervikt: 7.3ton. Antal tillverkade: 45st
Järnvägsbron över Moälven på linjen strax norr om Mellansel, provbelastning med loket Statens Järnvägar, SJ L 838 och tre provbelastningsvagnar varav en är Statens Järnvägar, SJ Q 1043. Under transport gick alltid dessa vagnar tomma. Sedan vagnarna rullats ut på bron fylldes vagnarnas cisterner med vatten. När belastningsprovet var klart tömdes dessa igen. På bilden håller vattnet på att tappas ut.
NÖJ lok 10 Tillverkad av: Nohab 1868 Tillverkningsnr.: 10 Längd: 12,71 m. Ångtryck: 7 kg/cm* Mat. vikt: 25,7 tons Tjänstevikt: 23,2 tons Tendervikt: 7,3 tons DrivhjulsØ: 1,684 m. Kol: 3 tons Vatten: 5,9 m* Hastighet: 60 km/h Antal: 45 stk. Smalspår 891mm
John Bauer och tre män på bilresa har stannat på en stenbro vid en å för att hämta vatten för att fylla på kylaren till bilen. Bilen är en Prima som ägdes av Erik Åkerlund, som var bekant med John Bauer.
Brandkåren. Fyra av brandkårens vagnar, med brandsoldater, på Stortorget framför Karlmarkska palatset. Bild från sekelskiftet. Karlmarkska palatset byggdes 1905 och var det första huset i stan som hade el, värme och rinnande vatten. Det revs 1976 för att ge plats för köpcentrat Valen.
Järnvägsbro över Ångermanälven, vid Forsmo. Konstruerad och utförd av Motala Mekaniska Verkstad 1888. Skenarnas höjd över vatten: 46 m. Brons längd: 245 m, med landfästen: 266 m. Älvpelarnas höjd: 76 m. Två mellanspann: 51 m. Ett ändspann: 24 m. Älvspannet uppsatt utan fast ställning.
Indiska smeder i arbete vid the Kumaon Iron Works i Indien. Deras utrustning var lätt att flytta. Från vänster till höger syns bälgen, smeden och tre andra medarbetare med en korg med träkol och en hammare. Till höger i förgrunden vatten för härdningen. Foto: Carl Wittenström 1862/63.
R2-reaktorn i Studsvik. Bassängen och kontrollrummet. Den 9 meter djupa bassängen, som är fylld med vatten, är delad i tre avdelningar. I den bortersta finns reaktorkärnan nedsänkt. Mittpartiet används för förvaring av viss materiel. I avdelningen närmast kameran har reaktor R2-0 placerats.
Fotot beställt av Svensk-Engelska Mineralolje AB. Shell 21: Bunkerbåt, gick emellan båtar och mindre depåer och bunkrade/tankade. Byggd 1929 av Marstrands mekaniska verkstad i en serie av 25 bunkerbåtar. Rymde 44 kubikmeter olja, med fat på däck dödvikt 50 ton. Inklusive vatten 40 bruttoton. Foton på samtliga 25 bunkerbåtar finns på Shells fartygsavdelning, Göteborg.
Storgatan sedd från väster 1910-talet. Från vänster "Bykällan" och ålderdomshemmet "Grythult" detta för att varje pensionär hade varsin gryta i den öppna spisen. Från höger Garvare Östermans hus och ovanför ännu en bbykälla vilken revs 1910 då staden fått kommunalt vatten. Huset ovanför källan ägdes av skomakaren Ludvig Svensson som dog 1930.
Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och rakar sig. Framför den rakande ynglingen hänger en strigel på en krok. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja.
I kompaniet i Karlberg söndagsmorgon i maj månad 1895. Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och tvättar sig. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja. Närmast i vänster G. A Mannberg.
Vykort som visar en 2. klass tropedbåt, förmodligen Nr 14, i fart i kustnära vatten. Fartyget syns akterifrån. På akterstäven är den svensk örlogsflagga hissat. Däcket är fullt av sjömän och fler håller på att kliva ombord från ett skeppsbåt som har lagt sig på babordssidan. I bakgrunden syns det ett pansarskepp till ankars.
På bilden ses fyra män hissa segel på en segelbåt. Båten kommer in i bilden från vänster och i fören står en ung man, övriga tre syns upptagna bkom honom; scenen dominerar bilden. Båten är målad i en ljus färg och är klinkbyggd. I bakgrunden ses vatten och hav.
Hälsokursbesök på Vattenverket Helsan. September 1945. Vattenverket Helsan stod färdigt 1898 på Sätra-åsen öster om järnvägsspåren vid Strömsbrovägen, efter byggnadschefen John Ekelunds ritningar. Tidigare har använt ytvatten från Gavleån kunde man nu få grund-vatten från Sätraåsen. Sekelskifteshuset med texten Vattenledningsverk på norra gaveln övergavs när Sätra-verket tog i drift 1960.
Byggande av dykdalber för flottningen i Varpen. Dykdalber är förtöjningspollare på fritt vatten, bestående av ringformigt neddrivna och hopsurrade grova pålar. Benämningen är en försvenskad form av "duc d'Albe", hertigen av Alba, som enligt traditionen konstruerade anordningen under sin tid som ståthållare i Nederländerna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.