Vattengatan i Linköping gör efter områdets omdaning inte mycket väsen. Stråkets betydelse var dock stor i äldre tider. Anlagd under 1700-talet för bekväm hämtning av livgivande vatten ur Stångån. Den större Nygatan hindrades länge att nå vattnet, varför Vattengatan drogs söder om det blockerade kronobränneriet. Här en del av gatans norra sida 1950.
Från 299 kr
Uppenbarligen var Smiss Christian Petter Persson också snabb med att ta till sig lucern som ny fodergröda. Här är den torkade lucernen ihopsatt till små stackar, köislingar, i väntan på inkörning. Bilden är tagen på åkrarna i norr med gården liggande i söder bakom Smiss vät, vars vatten blänker i bildens mitt.
Hallsarve och Smiss grannlag har givit sig ut en liten bit på isen för att dra not. Man har börjat hugga hål i isen. Det verkar vara stilla och rätt fint väder, troligen milt för det ser ut att vara vatten på isen. Längst t h står Hallsarve Hans Karlsson.
Masse har gått ner på stranden mitt inne i Lausviken en högsommardag med extremt lågvatten. Alla gråstenar i strandkanten och ute där det brukar vara vatten är synliga. Bilden är tagen ungefär utanför dagens badplats i Lausviken. Masarbods fiskeläge borde vara alldeles utanför bild t v och skogen ligger i grannsocknen Alskog, längst t h ligger Ljugarn.
Inget vatten till synes men ändå är den forna kvarnbyn Tannefors starkt förknippat med elementet. Ett par kvarnstenar vittnar om tiden då antalet kvarnar i fallet kunde räknas i tiotal. I den gamla kvarnbyggnaden till höger tillverkas och lagas numera presenningar. Byggnaden i fonden är Linköpings första vattenverk.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Apotekaregatan 15 i Linköping. Ett av många påkostade hus från det sena 1800-talet med kort livslängd. Det som ofta lastade dem var att de uppförts i en tid med avsaknad av elektrifiering och brister i försörjningen av värme, vatten och avlopp. Det förstnämnda kunde åtgärdas till rimliga kostnader men övriga installationer krävde mer och husen förblev ofta omoderna. Byggnaden revs fotoåret 1966.
Projekteringen och påföljande realisering av Kinda kanal kom att få stort genomslag för skogsindustrin i Kindabygden. På ett flertal platser anlades sågverk nära vatten, som här i Hycklinge alldeles invid Hycklingeviken. Det sena 1800-talets expansion krävde enorma mängder av trävaror, inte minst byggnadsmatrial. Vid Hycklinge ångsåg gjorde man som synes sitt bästa för att tillgodose marknaden.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
En scoutledare står vid en trave staplad ved med stenar på toppen, en fågel sitter på ett spett över stenarna. Bredvid scoutledare står flera barbröstade pojkar, en pojke håller en död fågel i handen. En pojke skopar upp vatten från en hink till en kastrull. I bakgrunden syns träd och buskar.
Ett 20-tal flickor och kvinnor en lokal med pulpettak och ljusinsläpp från höger. Någon har ett bandage runt huvudet, andra har bandage runt armen. En kvinna sitter vid ett bord och anteckningar. På golvet en zinkbalja och på en stol intill står en stor kanna, troligen med vatten. En kvinna sitter på en stol intill med en liten docka i knät.
Statens Järnvägar, SJ Cc-lok på ingående Stationen öppnade för trafik 1 oktober 1869. Byggnaden (en- och enhalvvånings i tegel) moderniserades 1946 då vatten och avlopp installerades. Station öppnad 1/10 1869, hållplats 18/6 1973, men kvar som trafikteknisk station. Stationshuset sålt
Linjebild vid Mjellijokk mellan Stordalen och Abisko. Till vänster över axeln på en av banarbetarna ser man det på 1960-talet rivna kombinerade pumphuset och banvaktstugan nr 521 med vars pump man pumpade upp vatten ur Mjellijokksbäcken till ångloken. Banunderhåll pågår, stoppning. Det man lyfter spåret med kallas groda ligger till vänster.
Bestorp. Vid Eskebäckens dalgång i dess forna gestalt. Obs! Ingen skog på berget. Bäcken även kallad Bestorpsbäcken, kom från berget. I denna utgrävdes Skogssjön (Pankasjön) av staden och 1/1 1890 var den färdig. Vid eldsvåda, då större vattentillgångar erfodrades, släpptes på vatten från dammar i bäcken.
Karta över norra delen av Dannemora gruvfält år 1656. På kartan visas vid de två sydligare dagöppningarna fem uppfordringsanordningar för berg och vatten, alla troligen bröstvindar, den sydostligaste med dubbla tunnor. Stora mängder tillmakningsved är upplagda öster om gruvorna. Detta är den äldsta kända kartan över detta gruvfält.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Den 2/6 1959 ser det nya industriområdet ut som visas på bild. En lång plan platå har sprängts fram ur det som en gång i tiden var fast berggrund under skummande vatten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.