Genom valvet in mot gården till Hunnebergsgatan 35 har otaliga passerat genom åren. Nu, 1945, brukades emellertid inte gården längre, dömd att rivas för att ge plats för nytt.
Från 299 kr
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Kort efter fotografiet kommer huvudbyggnaden monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster.
Brevkort med ålderdomlig linköpingsvy. Den öppna ytan kallades vid tiden Sankt Larstorget. I än äldre tid benämnt Landskyrkotorget med anledning av dess läge invid landsförsamlingens kyrka, Sankt Larskyrkan som skymtar i höger bildkant. Snett mittemot kyrkan reser sig Linköpings gamla teater, Assemblé- och spektakelhuset.
Gårdsinteriör från Klostergatan 22 i Linköping. Fotoåret 1971 bevarade kvarteret Baggen ännu en stor del av områdets äldre bebyggelse. Nu stundade dock omfattande rivningar.
Utsikt över kvarteret Bokbindaren i Linköping. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar kvarterets trähusbebyggelse inför rivning och sanering.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden inrymde bottenvåningen Andersons & Månssons Speceriaffär. Vy från väster. År 1965 monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
P G Svenssons Möbler var länge ett välbekant möbelföretag i Linköping. Bakom namnet döljer sig Per Gottfrid Svensson, bördig från Blekinge och inflyttad till Linköping under sena 1930-talet för en anställning som finsnickare vid Edfelt & Karlssons möbelfabrik i Tannefors. Snart blev han egen och 1946 lät han iordningställa det kombinerade bostadshuset och möbelaffären på bilden.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Parti av Kungsgatan i Linköping 1949. Notera Opeln till höger med gengasaggregat. Trots att det då gått några år sedan krigsslutet hade bensinransonering återinförts 1948 och aggregaten åter kommit till pass. Bilen står för övrigt parkerad framför Möllerska villan och längre upp längs gatan ses Hotell Palace.
Parti av Skänninge 1913. Vy längs med Järntorgsgatan mot Stora torget. I fonden skymtar Rådhuset och Vårfrukyrkan.
Vasavägen 12 stod under uppförande 1926. Den sammanbyggda huskroppen mot väster hade stått klar året före. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Gårdsinteriör från Storgatan 3 i Söderköping.
Sanering inom kvarteret Drabanten i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Bilden visar gårdshus till Nygatan 10 under rivning. Adressens huvudbyggnad är längan bortom timmerhuset och ligger i hörnet av Nygatans korsning med Snickaregatan. Vy från sydväst.
Vy över Stora torget i Linköping. I fonden bebyggelse i kvarteret Apoteket med bland andra Sahlströms bokhandel i gatuplanet. Den tygklädda konstruktionen i förgrunden daterar bilden till 1927. Där pågår förberedande arbeten för Carl Milles Folkungamonument, som kommer att vara på plats nämnda år och invigas vid årets slut.
En liten gosse lämnar innergårdens slutna omgivning mot stadens gränslösa värld. För gossen börjar den med Storgatan och kan ta honom nedåt mot Stångåns spännande platser eller uppåt mot Linköpings centrala delar. Foto 1956.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Ett exempel var Motorcentrum på gatans nummer 30.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. I fonden hukar sig Storgatan 5 intill det moderna.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. På planket till vänster, till tomten där Frimurarehotellet vidare kom att uppföras, gör ett antal av stadens mer välkända rörelser reklam; Henric Carlssons bokhandel, bosättningsaffären F O Petterssons Eftr., juveleraren Sam Pettersson, fotograf Swen Swensson, Östergötlands Maskinaffär och Gripen velocipeder samt Peterzéns ekiperingsaffär.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.