Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare, hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Från 299 kr
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare, hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl. antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Stormarknaden, 31 juli 1965 I mitten i förgrunden inne på Domus stormarknad går en kvinna med en kundvagn. I vagnen sitter ett litet barn. Bredvid kvinnan står en man i kostym. En äldre dam står till höger med en kundvagn. I bakgrunden syns ytterligare två personer: två kvinnor och en man. I bakgrunden uppe vid taket hänger en skylt med texten "Information." Metallstänger med galgar där det hänger blusar och kjolar till försäljning syns i bakgrunden, ett kundvagnsupplag samt i förgrunden plastkorgar till försäljning.
Lappland. Lapporten från Abisko hållplats. Foto: juli 1903. 2001-03-07 PS. Abisko nationalpark, nationalpark i n.v. Lappland; 7 700 ha, inrättad 1909. A. består av en björkskogsklädd dalgång med rikt blommande fjällängar samt fjället Njulla (1169 m ö.h.). Abiskojokk, som rinner genom dalen, bildar en djupt nedskuren, ca 2 km lång kanjon med en serie vattenfall. Utsikten från Njulla över Torneträsk och fjällpasset Lapporten hör till sevärdheterna. Ett naturum med information om parkens natur finns i Abisko. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=107240
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Vid Åsle mosse 15 km ö. om F. stod ett betydelsefullt slag 24 februari 1389 mellan Albrekt av Mecklenburg med en värvad tysk ryttarhär och drottning Margaretas svensk-dansk-norska trupper. Slaget slutade med ett förkrossande nederlag för kung Albrekt, som blev tillfångatagen jämte sin son. Segern vid F. innebar ett genombrott för unionstanken och ett stort steg mot bildandet av Kalmarunionen. En minnessten över slaget restes 1896 vid Åsle kyrka. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=166999 Nationalencyklopedin 2002-08-22
Thure Elgåsen, f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Hydrologi (nylat. hydrologi´a, av hydro- och logi), läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet. I äldre tid användes även termen hydrografi, vilken i dag endast betecknar kartläggningen av hav, sjöar och vattendrag. I denna artikel presenteras dels hydrologin som ämne, dels hydrologins historia. I separata artiklar behandlas vattnets kretslopp (se vatten) och dess huvudkomponenter avrinning (se även avrinningsbildning), avdunstning och nederbörd. Läs mer om Hydrologi i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206973 Nationalencyklopedin 2002-08-21
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad ”om sommaren” och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
"Thomas Högberg vid Texaco-tappen i Lindome, berättade att det är samma visa varje år. När kölden plötsligt slår till har bilisterna glömt kolla glykolhalt, batteriets laddning samt inte fyllt K-sprit i bensintanken för att råda bot på kondensen. Thomas var inte direkt ledsen för affärerna gick strykande och han hade bokstavligt talat laddat upp med massor av nya batterier. Men det är ju synd om bilisterna som blir stående ute på vägarna, lade han till allt medan han fyllde K-sprit i tanken på en bil som körde upp framför pumpen." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "Familjen Lind från Malmö har just avslutat lunchen när M-P lyfter på tältfliken. Kissemissen Musse väntar på rester och tittar ogillande på fotografen, som stör mitt i maten. - Vi trivs utmärkt här, säger de! Vi har hunnit med både Liseberg och Mölndalsbro. Trevligt affärscentrum ni har här i Mölndal, tycker frun i tältet. Husbonden lämnar gratis över ett tips om lite mer växtlighet runt och på campingplatsen tills nästa år. Det höjer trivseln. Lysekil och Smögen har varit norrpunkten för deras resa och nu är de på väg tillbaka till Skånemetropolen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "På väg ut från campingen möter vi familjen Sandberg, som just anlänt. - Vi är rent ut sagt förvånade över det vänliga bemötande, vi har fått av värdinnorna, säger de. Tyvärr har vi haft oturen att träffa snorkig personal på andra ställen, vi kommer från. - Står resten av campingen i stil med bemötandet, kommer vi nog att finna oss väl till rätta, slutar de, innan det är dags att leta rätt på uppställningsplatsen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Saidas föräldrar i Sibirien år 1956. Anna och Ivan Rosin tvångsförflyttades (deporterades) från Estland till Sibirien 1950. De var där i nio år och lyckades bygga upp en dräglig tillvaro med kor, höns och egen trädgård. I bakgrunden ses deras eget hus. Kossorna hette Vera och Hjärta. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flyktingar i karantänläger hösten 1944. Familjerna står bakom en taggtråd som omringar det så kallade karantänlägret i Byringe, Örnsköldsvik. I lägren avlusades flyktingarna och de läkarundersöktes grundligt. Deras kläder och tillhörigheter brändes. Vid minsta sårbildning eller spricka i huden fördes flyktingarna till sjukhus. Rädslan för smittsamma sjukdomar var stor under rådande krig. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.