Ett vintrigt Linköping omkring sekelskiftet 1900, en väl igenkännlig vy även för nutida besökare av platsen. Frånsett torgets västra sida och utmed Domkyrkogatans övre lopp, har de äldre husen fått stå kvar. Detsamma gäller naturligtvis för stiftets dom i fonden.
Från 299 kr
Linköping från Ramshäll. I fonden ståtar den vid tiden nyligen uppförda Folkskolan, sedermera Linnéskolan. I grönskan till vänster om barnen skymtar villa Boiro, uppfört av telegrafkommisarien Emrik Wenström 1898.
Ett smula medfaret motiv mot den så kallade Bielkeska gården i Linköping. Benämningen kom den att få efter ett förvärv av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke 1798. Tomten var då bebygd med en äldre huvudbyggnad som inte nådde de krav på en ståndsmässig bostad som den nya ägaren bar. Kort efter köpet lät hon därför uppföra det präktiga stenhus bilden visar. Förutom huvudbyggnaden uppförde hon även två flyglar, av vilka den västra löpte utmed Apotekaregatan. Vid grevinnan Bielkes död vid nyåret 1808 ärvdes gården av hennes barn, vilka sålde den redan året därpå till friherre Carl Leijonhielm. Gårdens tid med familjen Bielke som ägare var således kort och därav benämns fastigheten även Eduard Anderssons gård, som långt efter Bielke blev hälftenägare och kom att driva sin textilhandel i byggnadens gatuplan. Huvudgården revs vid slutet av 1960-talet.
Parti av Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen av Apotekaregatan. Närmast till vänster ses Axel Karlssons Manufakturhandel och nedanför skymtar apotek Vasen. Byggnaden är flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping och har fått ny funktion som värdshus. Till höger skymtar Granbomska gården följt av den Bielkeska, där Eduard Andersson vid tiden drev sin garn- och vävnadshandel. Byggnaden uppfördes av familjen Bielke i början av 1800-talet för att fungera som familjens så kallade vinterviste.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Djurgårdsgatan 13 i Linköping. I stadens utkanter, som detta, dominerade den lågskaliga trähusbebyggelsen som inte sörjdes för när den moderna tiden bröt in. Byggnaderna på bilden fick på 1940-talet lämna plats för busstorget.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
Gatubild mot korsningen av Bokhållaregatan och Nygatan i Linköping. I fastigheten på Nygatan 31 ses från vänster; J A Westerbergs Läderhandel, Evert Lundbergs Urmakeri och Urhandel samt A M Anderssons Skrädderiaffär. I gården trycktes Östgöta Correspontenten åren 1839 och 1840. År 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Denne öppnade hotell och matsalen Druvan i ett nyuppfört hus på Bokhållaregatan, till vänster på bilden. Byggnaderna revs 1931.
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Torggatan 4 i Linköping. Vy mot söder. Innanför den vänstra dörren kunde man vid sekelskiftet få hyra fru Joachimsons stenmangel för 2 öre timmen.
Vinteridyll i Mjölby där då som nu Gästisparken gärna besöktes. I bakgrunden stadens hållpunkter i stadshuset och varmbadhuset med kvarnområdet som fond.
Under det sena 1960-talet utfördes genomgripande arbeten utmed Kungsvägen i Mjölby. År 1968 kom trafikleden att återinvigas med bland annat nya broar över Svartån. Av den intilliggande bebyggelsen revs det som ansågs uttjänt och på tomterna uppfördes nytt för ett modernare centrum. Här läggs grunden till Kungshallshuset.
In på gården till det bitvis förfallna kvarteret Brevduvan i Linköping 1971. Somliga hus repareras, andra har utdömts och kommer snarligen att rivas.
Centrala Linköping ett gått stycke in på 1900-talet. Fotoåret 1929 var den här typen av idylliska miljöer ännu möjliga att uppleva. Bilden visar gården till Nygatan 16 med kameran riktad mot norr. Liksom i andra svenska städer kom Linköpings centrala delar att radikalt förändras under främst 1950- och 60-talen. Efterkrigstidens högkonjunktur innebar ett starkt ökat bostadsbyggande och en förändring av den kommersiella strukturen från detaljhandel och småverkstäder till utrymmeskrävande varuhus. enna Gårdsinteriör från Nygatan 16 i Linköping. Vy från söder.
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Välansatt och prydligt utmed Björngatan i Linköping. Fotoåret 1976 var området Björnsåker sedan länge inklämt mellan motorvägen och järnvägsspår. Vid förgående decennium hade områdets östra del avrivits för att ge plats för Ljungstedtska skolan. I den bostadsbebyggda västra delen fortsatte livet om än under återkommande hot om avhysning. I december 2021 sades hyresgästerna slutligen upp. I skrivande stund (oktober 2024) står villorna ännu kvar men beräknas att rivas inom kort.
Flottbron mellan södra kajen och Strömsholmen. På vänster sida vid den ankrade ångbåten ligger Fiskebys byggnader inom kvarteret Varvet. På bortsidan Oskar Fredriks bro syns stadshuset, teatern och Stora hotellet vid Karl Johans park. Kolorerat vykort. Vy mot nordväst.
Lutherska Missionshuset i Linköping låg vid tiden utmed Drottninggatans övre del men stråket kom efter gatans omläggning få nytt namn i Elsa Brändströms gata. Oaktat adress kom byggnaden i senare tid få ny funktion som kulturhus.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Miljö från kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Bilden visar platsen bakom Sankt Larsgatan 15. Adressen är Kungsgatan 29 och rymmer förutom auktionshus och gummiverkstad även ett uttjänt stall. Dokumentation av Östergötlands museum inför sanering.
Klassisk Norrköpingsvy där det mesta är sig likt sedan bildens tillkomst 1906. Göta hotell till vänster var vid tiden precis färdigt att tas i bruk, lagom för att erbjuda husrum till besökare av den timade konst- och industriutställning som detta år förlagts till Norrköping. Antikvitetshandlaren Jean Lawskis bägge hus till höger hade stått klara kort före 1800-talets slut. Över Strömmen tog man sig då som nu över Oscar Fredriks bro (Saltängsbron). I förgrunden del av Carl Johans park.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.