fotografi
Från 299 kr
Trähusbebyggelse längs Torggatan, sett mot torget i väster. Det ligger hästlort på kullerstensgatan och en hästdragen vagn ses svänga in på Östra Långgatan. Närmast till höger ligger kv Hattmakaren och därefter kv Apotekaren. Hörnhuset där byggdes om senast 1903 och fick två våningar. På husen i kvarteret Apotekaren syns skyltar: "Beklädnadsmagasinet Axel Lindahl", "Hj. Sjöberg mjöl och ?-handel". Till vänster under klockan: "Guldsmed Andersson", som ligger i kv Sadelmakaren. Fototid: troligen 1890-tal.
Smålandsfödde Walfrid Hjertberg kom till Linköping 1843 för att ta tjänst som bodgosse i handlare Dederings butik invid Stora torget. Med tiden blev han egen köpman och konsoliderade sitt liv i staden genom att 1863 gifta med Amalia Chatarina Wilhelmina Metzén och i hast nedkom en rad döttrar. Det till synes goda livet i Linköping till trots flyttade familjen till Göteborg 1867 och även där skrev han sig som handlare. Här porträtterad något av 1870-talets år.
Bilden är tagen den 15 maj 1864 på det då betydligt mindre Stora Torget som var utsträckt i nord-syd med Västra (då södra) Torggatan i bildens högerkant. Till vänster ser vi en del av residenset med landskontoret till höger om portalen och mitt i bild dominerar Frimurarlogen på samma tomt som nuvarande byggnad. På bilden överlämnar fruntimmersdeputerade Euphrosyne Nygren ett standar till kapten Sparre i skarpskyttekåren.
Personen längst till högerär Jenny Carlsson, innehavare av Jenny Carlssons café, Falkenberg. Längst till höger sitter hennes make, xxxx Johnsson. Jenny har sin dotter Inga-Lill i knät. Damen t h om Jenny Albertina bergström, stod på torget i Falkenberg och for på marknader i manufakturvaror. de två andra kvinnorna är biträden hos Jenny Karlsson. Mannen t v är prokurist hos Jenny. Senare flyttade Jenny och hennes man till Göteborg. Där öppnade Jenny en manufakturaffär. Källa Ingeborg Hellberg, Fbg.
Storgatan söderut sedd från S:t Laurentii kyrktorn. I bakgrunden "Fältströmska magasinet" och tillvänster i bakgrunden Falkenbergs Tegelbruk, i förgrunden den del av "gamla torget" som kallades Lilla Torg eller i folkmun "Gåsatorget". Bild nr 2 finns i sk. Bratt albumet, kommun- arkivet, FBG. Ytterligare tre "äldre" kopior finns, men om de kommer från samma plåt är osäkert, skillnaden är en oskärpa i nedre vänster hörn. En kopia finns i kommunarkivet i ett "blått album", två kopior i Bratt albumet.
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Flygbild över den norra delen av stadskärnan i Linköping med Vasavägen i bildens nedre kant. Till höger ser man taket på teatern och i mitten går Platensgatan som en diagonal upp till Stora torget. Bilden är från 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Storgatan i Linköping 1903 med en koncentration av butiker utmed gatans löp mot Stora torget. Den dominerande byggnaden är även för dagens betraktare lätt igenkännlig som Östgötabankens monumentala borg. Annat att notera kan vara att den korsande S:t Larsgatan i och för sig var utlagd till hela sin nuvarande längd, men att stråket härifrån och söderut (till vänster i bilden) ännu närmast var att betrakta som en smal gränd.
Vykort som avbildar en av de två saluhallar som vid tiden låg invid Nya torget i Norrköping. Hallen på bilden uppfördes 1899 av AB Norrköping Saluhall efter ritningar av arkitekt John Franzén och stadsarkitekt Karl Flodin. Byggnaden låg då som alltjämt vid korsningen mellan Kristinagatan och Trädgårdsgatan. Ett krav på bättre hantering av kött och fisk i slutet av 1800-talet ledde till uppförandet av fyra saluhallar i staden.
Vinjetterat porträtt av Signe Österberg. Vid tiden för bilden var hon i 30-årsåldern och bodde ännu hemma och skulle så göra länge än. Fadern hette Frans Wilhelm Österberg och var en framgångsrik handlare i Linköping med butik invid Stora torget. Modern hette Ida Brogren och var bördig från Gammalkil. Efter föräldrarnas bortgång 1914 respektive 1917 bodde Signe kvar i föräldrahemmet och försörjde sig som sånglärare. Hon gick bort som ogift 1950.
Porträtt av makarna Gerda Kullander och Gottfrid Swanlund. Gerda var född i Östra Tollstad och hade kommit till Linköping i samband med att hennes mor gift om sig med handsmakaren Carl Theodor Blohm. Gottfrid inflyttade till staden från Göteborg 1890. Han och bokhandlarkollegan Theodor Tammelin övertog Henric Carlssons framgångsrika bokhandel. Handsmakarens verkstad låg granne med bokhandeln invid Stora torget. Oavsett kom paret att gifta sig i november månad 1896, vilket även får antas vara den ungefärliga tiden för bilden.
Porträtt av handlare Axel Peterzén. Bördig från Västra Tollstad inflyttade han år 1871 till Linköping från Norrköping för att starta en med tiden mycket framgångsrik manufakturhandel i staden. Från 1880 låg butiken invid Stora torget och kom för linköpingsbor att bli en välkänd fasad, ända tills fastigheten revs 1971 för att ge plats för affärshuset Filbyter. I september månad 1882 gifte han sig med Hilma Katarina Gylling, född i Vadstena.
Motiv mot del av Stora torget i Linköping. Vy mot väster. Enligt påskrift togs bilden i juni månad 1884. Närmast till vänster ses del av makarna Qvilléns gård. Handlare Lars Eriksson öppnade sin butik i hörnhuset 1880. Till höger Hushållningssällskapets fastighet. Byggnaden uppfördes efter att en tidigare fastighet raserats i en eldsvåda 1864. Länge drevs Sahlström bokhandel i gatuplanet, etablerad av Peter Mathias Sahlström. I bildens övre högra hörn skymtar domkyrkans nya torn som vid tiden höll på att färdigställas.
Vy över Stora torget i Skänninge med två av stadens dominerande byggnader. Närmast rådhuset från 1770. Som så ofta i en mindre stad inrymde byggnaden verksamheter vid sidan av styrande som dömande myndigheter. På fasaden går att läsa att Östergötlands Enskilda Bank hade kontor en trappa upp. Annan information upplyser att byggnaden delvis upplåtits som skola, brandstation och telegrafstation. Bortom rådhuset reser sig den storslagna Vårfrukyrkan.
Carl Johans park i Norrköping. Det första kända namnet för platsen var Saltängstorget som härleder till det torg som skall ha funnits här sedan 'Nya staden' på Saltängen anlades i början av 1600-talet. I samband med avtäckningen av Carl XIV Johan statyn 1846 döptes torget om för att hedra den nyss avlidne kungen. Bortom parken ses Kungliga Telegrafstationen som revs 1910, notera masterna på taket. 1890-talets mitt.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.