Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Från 299 kr
Vy från stadens vattentorn i nordostlig riktning över Linköping. I förgrunden kvarteret Elefanten med bland annan bebyggelse det pampiga Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Detta kan avfärdas bland annat av seminarielärare Gustaf Olssons villa i förgrunden, som denne erhöll bygglov för först 1926.
Vy från korsningen av Sankt Larsgatan-Kungsgatan mot nordost och kvarteret Blandaren. Vid sidan av Jubergs framgångsrika transportföretag drev vid tiden Carl August Werner stadens andra firma i sitt slag genom sin expressbyrå och hyrkuskverk i hörnfastigheten. I huset till höger med samma adress som hörnhuset bodde vid tiden systrarna Jenny och Hilma Nyquist, varav den sistnämnda förestod möbelhandeln i gatuplanet. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Del av kvarteret Gästgivaregården i Mjölby. Där Jerikodalsgatan och då ännu Gästgivaregatan mynnade ut mot Kungsvägen låg denna affärsbyggnad.
Perspektiv mot hörnet av Ågatan-Repslagaregatan i Linköping. I kvarterets sydvästra del låg gården med den äldre beteckningen S:t Lars 66. Den bestod av två bostadshus, trähuset i hörnet och det vitrappade som anas till vänster i bilden. Kvarterets hus revs 1944 för att ge plats för ett nytt polishus.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Parti av Ågatan i Linköping. Vy mot väster från gatans skärning med Snickaregatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen till höger inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Vy mot Linköpings hamn med ångaren Trafik vid kaj. Till vänster löper Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal. De tre större husen utmed kajen är från vänster boningshuset till Stångs kvarn, följt av ett sedan länge rivet bostadshus, och längst till höger det år 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Notera att Kungsgatan vid tiden och en tid därefter löpte obehindrat till hamnen. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Parti av Östermalmsgatan i Motala 1930. Närmast till höger ses nuvarande Equmeniakyrkan, vid tiden kallat Kapellet.
Linköping en solskensdag i början av förra seklet. Ännu skulle det dröja innan torget smyckades med Carl Milles folkungamonument. Stora hotellet känns lätt igen in i vår tid. Bilden har lämnat oss daterad 1921 men det finns skäl att betvivla uppgiften. Den så kallade hotellflygeln, hotellets utbyggnad, ser misstänkt nybyggd ut i avsaknad av fasadputs. Huskroppen togs i bruk under hösten 1905. En rimlig datering torde således vara 1905, möjligtvis 1906.
Vy över Järnvägsparken i Linköping med utblick mot bebyggelsen vid sidan av Repslagaregatans västra ände. Huskroppen till vänster, det så kallade Överstehuset utmed Järnvägsgatan, stod vid fototillfället under uppförande vilket torde datera bilden till 1890.
Carl Johans park i Norrköping. Det första kända namnet för platsen var Saltängstorget som härleder till det torg som skall ha funnits här sedan 'Nya staden' på Saltängen anlades i början av 1600-talet. I samband med avtäckningen av Carl XIV Johan statyn 1846 döptes torget om för att hedra den nyss avlidne kungen. Torget blev Karl Johans park 1887 efter en donation från konsul John Philipsson. Sedan 1999 heter platsen Carl Johans park och den hade sedan tidigare blivit ihopslagen med Järnvägsparken. Till vänster ses Kungliga Telegrafstationen som revs 1910, notera masterna på taket. På andra sidan strömmen syns byggnader inom kvarteret Varvet med Hotel Bellevue på den plats där Grand hotell kommer byggas 1906.
Gårdsinteriör från Ågatan 7 i Linköping. Vy från norr.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Parti av Djurgårdsgatan i Linköping med fastigheten Djurgårdsgatan 23 centralt i bilden. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
En verkstadsbyggand rivs i kvaretet Brevduvan vid saneringen av områdets inre miljö. Foto 1971.
Askebygatan i kvarteret Grönsiskan, Norrköping.
Vasavägen i Linköping anlades och började bebyggas från vägens östra änden från slutet av 1800-talet. Bilden visar Vasavägens motsatta del dit byggnationen nådde under 1930- och 40-talen. Längan till höger täcker kvarteret Asterns södra sida och rymmer gatunumren 49-55.
I väntan på att rivas. Hunnebergsgatan 35 som tillsammans med grannfastigheten kom att ge plats för ett nytt flerfamiljshus. Foto 1945.
Utmed Klostergatans södra del bebyggdes området mot Trädgårdsföreningen i rask takt från förra sekelskiftet. Mot gatan med främst flerfamiljshus, mot parken med ett par exklusivare villor i områdets södra del. År 1907 var husraden mot Klostergatan komplett.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.