Bilden visar personal från Marinen och Karlskronavarvet på en middag efter torpedbåten Strömstad T-141 sjösättning. Från vänster: konteramiral Per Rudberg, generallöjtnant/GD för FMV Ove Ljung, VD:n för Karlskronavarvet Lars-Inge Holster, generallöjtnant Gunnar Eklund, generalmajor Sven-Olof Olson. Närmast kameran syns konteramiral Gunnar Grandin och viceamiral Bengt Lundvall.
Från 299 kr
Västra distriktets sektion av PKC hade till sitt möte i Göteborg söndagen den 8 december fogat såväl Lucia som tärnor, bagare och tomte. Det bjöds kaffe med lussedopp, allsång och till sist kulminerade den trevliga eftermiddagstimman i tomtens entré. Mats Gedda och Monica Mårtensson undrar vad tomten - kontorist Karin Larsson VD - har i säcken.
Arthur Heiding född 15/10 1883 i Mönsterås socken. Ledamot av riksdagens andra kammare, landstingsman, ledamot av styrelsen för Skandinaviska Banken, VD i Södra Kalmar Läns andelstorvsförening, ordförande för Kalmar Tryckeri AB och i Ljungby Kommunfullmäktige, med mera. Kommunikationsminister i sommarregeringen 1936. Foto 1949-01-05
Ivar Mjörnfors, Kristianstad, har i brev 5.11.1966 meddelat vidstående text. "Fotot visar hur man vid banbygget år 1899 "provtrycker" bron över Flian vid Kålltorp. Troligen är det beställt av bolagsledningen, eftersom byggnadschefen, sedermera järnvägens VD, står på parad med sin bekanta käpp i förgrunden. Lokförare är A.G. Eldh, sedermera lokmästare vid LSSJ."
Sommardag vid sekelskifte på bron över till Vargön. Mannen längst till höger är disonent Carl Stenholm (vd 1899-1914 vid Wargöns AB). I bakgrunden skymtar den elktr transportbanan med sitt lilla tåg. vagnanarna lastade med slipmassa (Se Wargöns AB 1874-1949 sid 79).
Fd.stationsskrivare vid UGJ. Foto nr 5 av 6 som för början visar 10 st uppsagda stationsskrivare vid UGJ. De har därefter träffats vart 10:e år. Samma datum och samma tid för samkväm och fotografering. Fotografiet tagit 21/6 1918 i Gävle Fr.v.; Stins Pihl, Vd. B. Hagberg, Stins Askerlund.
Personal och familjer vid UGJ vid Stora Hallen Älvkarleö. Bilden fotograferad mellan år 1900-1905. Bilden är daterad genom att Stora Hallen byggdes år 1900, och unionen med Norge upplöstes 1905. Nere till vänster i bild står en pojke med en unionsflagga. VD Magnus Fick vid UGJ slutade år 1909.
Sammanspikningen av sista rälsskarven på BAJ mellan Hestra och Nissafors 26/7 1902. fr.v. Baningenjör vid BAJ H.C.Schultz, VD Kapten Carl Sprinchorn, Rådman Erik Trana, grosshandlare Christian Carlander, Landssekreterare Mats Zachrison (revisor i BAJ), Landshövding L.W.Lothigius, Landssekreterare Fritiof Ohlsson, Professor Aug. Wijkander, Grosshandlare Ivar Waern, Fabrikör Alfred Sandwall, Byggnadschef F.Blidberg, Bandirektören BJ Major D.Insulander
Dop och sjösättning av fartyget 133 T/T Josefina Thordén. Det var Sveriges första stora tanker. På fotot syns varvets dåvarande VD Helge Hagelin tillsammans med Clary Thordén, varvets grundare Gustaf B. Thordèns hustru och Gustafs mor, Josefina Thordén, Fartygets 85:åriga gudmor.
Landshövding Per Eckerberg tilträder uppgiften den 1 november år 1956. Eckerberg var landshövding fram till år 1980. På bilden är han på ett besök hos Hjalmar Blomqvist våren 1957. Tv: ICAs vd Gustaf Kollberg och th disoonent Olle Ström. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Direktör Olle Wahlbeck vd på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kålltorp. Järnvägsbron över Flian vid Kålltorp, vid V.G.J.:s bygge år 1899. "Fotot visar hur man vid banbygget år 1899 "provtrycker" bron över Flian vid Kålltorp. Troligen är det beställt av bolagsledningen, eftersom byggnadschefen, sedermera järnvägens VD, står på parad med sin bekanta käpp i förgrunden. Lokförare är A.G. Eldh, sedermera lokmästare vid LSSJ." Ivar Mjörnfors, Kristianstad, har i brev 5.11.1966 meddelat vidstående text om fotot.
Bild från oktober 1958 med personal från SAAB i Linköping. Från vänster: Gottfried Kowatsch, Bengt Wassgren, Arne Rydberg, Åke Sundén, Tore Lundberg, Paul Lube, Walter Schuster, Bertil Johnsson och Karl Bleckel. Längst till höger står Tryggve Holm, vd för SAAB 1950- 1967. Bilden är från oktober 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Interiör från Pix AB, 28 januari 1946. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.