Dop och sjösättning av fartyget 133 T/T Josefina Thordén. Det var Sveriges första stora tanker. På fotot syns varvets dåvarande VD Helge Hagelin tillsammans med Clary Thordén, varvets grundare Gustaf B. Thordèns hustru och Gustafs mor, Josefina Thordén, Fartygets 85:åriga gudmor.
Från 299 kr
Västra distriktets sektion av PKC hade till sitt möte i Göteborg söndagen den 8 december fogat såväl Lucia som tärnor, bagare och tomte. Det bjöds kaffe med lussedopp, allsång och till sist kulminerade den trevliga eftermiddagstimman i tomtens entré. Mats Gedda och Monica Mårtensson undrar vad tomten - kontorist Karin Larsson VD - har i säcken.
Ivar Mjörnfors, Kristianstad, har i brev 5.11.1966 meddelat vidstående text. "Fotot visar hur man vid banbygget år 1899 "provtrycker" bron över Flian vid Kålltorp. Troligen är det beställt av bolagsledningen, eftersom byggnadschefen, sedermera järnvägens VD, står på parad med sin bekanta käpp i förgrunden. Lokförare är A.G. Eldh, sedermera lokmästare vid LSSJ."
Bilden visar personal från Marinen och Karlskronavarvet som äter middag efter sjösättningen av T-137 Umeå. I Imitten sitter general Torsten Rapp, till vänster i samma rad syns konteramiral Rolf Rheborg. Närmast kameran syns marinchefen, viceamiral Bengt Lundvall och till vänster om honom är Karlskronavarvets VD Johan Söderman.
Bilden visar personal från Marinen och Karlskronavarvet på en middag efter torpedbåten Strömstad T-141 sjösättning. Från vänster: konteramiral Per Rudberg, generallöjtnant/GD för FMV Ove Ljung, VD:n för Karlskronavarvet Lars-Inge Holster, generallöjtnant Gunnar Eklund, generalmajor Sven-Olof Olson. Närmast kameran syns konteramiral Gunnar Grandin och viceamiral Bengt Lundvall.
Arthur Heiding född 15/10 1883 i Mönsterås socken. Ledamot av riksdagens andra kammare, landstingsman, ledamot av styrelsen för Skandinaviska Banken, VD i Södra Kalmar Läns andelstorvsförening, ordförande för Kalmar Tryckeri AB och i Ljungby Kommunfullmäktige, med mera. Kommunikationsminister i sommarregeringen 1936. Foto 1949-01-05
Sommardag vid sekelskifte på bron över till Vargön. Mannen längst till höger är disonent Carl Stenholm (vd 1899-1914 vid Wargöns AB). I bakgrunden skymtar den elktr transportbanan med sitt lilla tåg. vagnanarna lastade med slipmassa (Se Wargöns AB 1874-1949 sid 79).
Fd.stationsskrivare vid UGJ. Foto nr 5 av 6 som för början visar 10 st uppsagda stationsskrivare vid UGJ. De har därefter träffats vart 10:e år. Samma datum och samma tid för samkväm och fotografering. Fotografiet tagit 21/6 1918 i Gävle Fr.v.; Stins Pihl, Vd. B. Hagberg, Stins Askerlund.
Personal och familjer vid UGJ vid Stora Hallen Älvkarleö. Bilden fotograferad mellan år 1900-1905. Bilden är daterad genom att Stora Hallen byggdes år 1900, och unionen med Norge upplöstes 1905. Nere till vänster i bild står en pojke med en unionsflagga. VD Magnus Fick vid UGJ slutade år 1909.
Sammanspikningen av sista rälsskarven på BAJ mellan Hestra och Nissafors 26/7 1902. fr.v. Baningenjör vid BAJ H.C.Schultz, VD Kapten Carl Sprinchorn, Rådman Erik Trana, grosshandlare Christian Carlander, Landssekreterare Mats Zachrison (revisor i BAJ), Landshövding L.W.Lothigius, Landssekreterare Fritiof Ohlsson, Professor Aug. Wijkander, Grosshandlare Ivar Waern, Fabrikör Alfred Sandwall, Byggnadschef F.Blidberg, Bandirektören BJ Major D.Insulander
Landshövding Per Eckerberg tilträder uppgiften den 1 november år 1956. Eckerberg var landshövding fram till år 1980. På bilden är han på ett besök hos Hjalmar Blomqvist våren 1957. Tv: ICAs vd Gustaf Kollberg och th disoonent Olle Ström. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Direktör Olle Wahlbeck vd på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kålltorp. Järnvägsbron över Flian vid Kålltorp, vid V.G.J.:s bygge år 1899. "Fotot visar hur man vid banbygget år 1899 "provtrycker" bron över Flian vid Kålltorp. Troligen är det beställt av bolagsledningen, eftersom byggnadschefen, sedermera järnvägens VD, står på parad med sin bekanta käpp i förgrunden. Lokförare är A.G. Eldh, sedermera lokmästare vid LSSJ." Ivar Mjörnfors, Kristianstad, har i brev 5.11.1966 meddelat vidstående text om fotot.
Bild från oktober 1958 med personal från SAAB i Linköping. Från vänster: Gottfried Kowatsch, Bengt Wassgren, Arne Rydberg, Åke Sundén, Tore Lundberg, Paul Lube, Walter Schuster, Bertil Johnsson och Karl Bleckel. Längst till höger står Tryggve Holm, vd för SAAB 1950- 1967. Bilden är från oktober 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.