Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Här talar han i telefon. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Hunnebergsgatan 12 i Linköping. Fotoåret 1929 och däromkring ägdes gården av snickeriarbetaren av Carl Edvard Johansson med familj. Som brukligt vid den här typen av hus och läge hyrde en rad personer husrum i byggnaden. Källorna talar om ett 15-tal hyresgäster inklusive barn vid tiden. Tomtens avgränsning ger sannolikt svar på var i huset ägarfamiljen bodde och i vilken del ytorna hyrdes ut. Vy från gårdssidan 1929.
Sadelmakaretorp, tidigare Salmakaretorp, talar för att här bott personer som ägnat sig åt läderarbete. Främst för det överlydande godset Bjärka Säbys behov kan förutsättas. Så långt tillbaka som husförhören tar oss har emellertid platsen brukats av torpare. Fotoåret 1923 stod makarna Hjalmar Larsson och Anna Matilda Karlsson för driften. De hade gift sig sent i livet, båda passerat 40, men nu tultade tre söner i och runt torpet.
Linköpingsfotografen Didrik von Essen väckte uppmärksamhet bland boende utmed Hunnebergsgatan när han passerade en sommardag 1903. Gatuskylten ger besked om att han stannat vid Hunnebergsgatan 16 A, som vid tiden ägdes av resepredikanten Johan Ludvig Norman. Den handskrivna skylten till höger med texten No 59, talar upplysningsvis om att gården låg efter dåtidens kvatersindelning i Sankt Pers kvarter nr 59. I övrigt är huset ett exempel på den enkla träkåksbebyggelse som ännu vid tiden för bilden var gängse bostad för många mindre bemedlade stadsbor.
Orubricerad 21 augusti 1967 En man klädd i mörk kostym håller i en ljusstake med vänsterhanden och i den högra håller han i en mikrofon som han talar i. En äldre dam klädd i mörka 1800-talskläder och med hatt på huvudet samt med vita halvhandskar står framför honom. De befinner sig i Wadköping. Bakom dem står ett bord och bakom detta står åskådare och betraktar mannen och den äldre damen.
Alltjänst, Blind kille 7 april 1966 En man i mörk kostym och glasögon sitter vid ett skrivbord inne på ett kontor och skriver på ett papper. Runtomkring honom ligger papper på bordet. På bordet står även en vit kobratelefon samt en skrivmaskin. Vid bordets kortända står en man i ytterrock och hatt och talar i en annan vit kobratelefon. En klocka hänger på väggen i bakgrunden.
Kvar i stan 26 juli 1967 En kvinna i en kort ärmlös klänning sitter ned nära några lådor på ett torg i centrala Örebro. En kaffetermos står framför henne. En man står invid henne och böjer sig fram och talar med henne. Han är klädd i långärmad mörk tröja, mörka byxor, mörka strumpor och svarta skor. I bakgrunden står en bil parkerad. En kvinna paserar kllädd i vit tröja, vit kjol och vita skor. Hon bär på en handväska.
Vy över Kungsgatan mot norr, tagen ovanifrån. På reklamskylten närmast till vänster står det "Järnhandel Carl Nilsson & Son" och nästa skylt förkunnar att där ligger Lotten Svenssons Kafé & Konditori. Till höger ses trädgården till Sparbankshuset och mitt på kullerstensgatan står en dam och talar med ett par sittande i vagn efter en vit häst. Därnäst ligger stadshuset/stadshotellet och till höger syns Varbergs kyrka vid Stora Torget. (Glasplåten är trasig, därav det svarta diagonala strecket)
Rektor Bror Gustavsson talar till studenterna utanför Heliga Trefaldighets kyrka. Bland de anhöriga ses berta Holm, i ljus kappa med ljus handväska och paraply i handen. Snett bakom henne, i studentmössa, står Anders Holm. Studentskan i blommig blus är Gunilla Liljehult, bakom henne står Bo Pilerud. Studentskan i mörk kappa är Susanne Levert. Bakom henne ses Stellan Bolin. Studentskan i ljus kappa är Kicki Holm. Bredvid henne står Anders Hellström och Gunnar Fransén. Mellan Anders och Gunnar ses Bertil Pell.
Arbetsstyrkan vid Sjöbacka ångsåg omkring år 1900. Sågverket hade anlagts hösten 1897 av firma O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Bilden och källorna visar att man i hast engagerade en ansenlig arbetsstyrka. En presentation publicerad av tidningen Östgöten talar om en personalstyrka om 55 medarbetare av skilda slag. För etableringen och den första tidens drift ansvarade förvaltaren Casper Ferdinand Larsson med hjälp av faktorn Karl Johan Andersson, bördiga från Värmland respektive Bohuslän. Större delen av arbetsstyrkan hämtades dock från mer närbelägna orter. Upplysningsvis nedbrann sågverket i maj månad 1902, och eftersom företagets avverkningsrätt var på upphällningen valde man att avveckla verksamheten. Några år därefter återuppbyggdes emellertid anläggningen av nya ägare.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Invigning av Handelsboden i Gamla Linköping. Lennart Sjöberg talar i dörröppningen. Man ser en orkester och marknadsstånd i folkmassan framför Handelsboden. Huset flyttades till Gamla Linköping 1953. Sockertoppen som i dag hänger ovanför entrén satt tidigare på en affär på Drottninggatan. Det här huset, som ursprungligen låg på Storgatan 62, alldeles intill Järntorget, uppfördes sannolikt runt 1674-75 och byggdes senare på med en våning, troligen ca 1734-35. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lindhska bokhandeln, 17 maj 1966 En herre klädd i kostym och hatt med ryggen mot kameran talar med en dam i randig ärmlös klänning som sitter vid ett bord och bläddrar i en kartotekslåda. Herrn håller en plånbok i vänster hand samt ett papper i sin högra hand. Till vänster står ställ med böcker i. Till höger i bakgrunden syns en kassaapparat samt tre herrar i kostymer som står längre bort i lokalen. Vid väggen syns flera bokhyllor fulla med böcker. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet. Minnessten över Livgrenadjärregementet och dess förläggning i Linköping med texten Kungl. Livgrenadjärregementet. På denna plats utbildades livgrenadjärer 1922 till 1997. Stenen är rest intill regementets kanslihus. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Minnessten. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet En stor skara deltagare, de flesta med anknytning till regementet, samt representanter från massmedia hade samlats till högtidligheten utanför gamla Läsestugan. Nedläggningsdagen av I4 på garnisonsområdet den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.