Södra folkskolan i Varberg, senare Rosenfredsskolan, troligen relativt nybyggd eftersom ett par skjul står framför skolan. Bilden är tagen från nordost. Skolan byggdes av byggmästare Johannes Nilsson enligt Lars Kellmans ritningar och invigdes i november 1910. Där fanns från början 23 lärosalar med speciella utrymmen för bl a fysik, kemi, teckning och slöjd, en stor aula och gymnastiksal. Åt skolvaktmästaren fanns en bostad. Byggnaden var försedd med både centralvärme och elektriskt ljus.
Från 299 kr
"Knäcken" eller "Knäckakrogen" mitt för nerfartsvägen till Pataholms köping. När forbönderna for från Kalmar hem åt Dasebygden (dasar = timmerkörare) tog de sig först en sup vid Galgkrogen, sedan i Ryssby krog och så i "Knäcken" - då var di knäckte - sist i Staby krog "om di stog". En urmakare Möller, son till sista gästgivaren lade ner rörelsen där, han var far till Möller i Njutemåla och handlanden Möller vid Pata. Möller byggde det nuvarande huset omkring 1880. På urtavlan å klockan står: E. MÖLLER. BETEL" Den äldre byggnaden låg i vinkel, till vänster. Vid vägen diverse skjul. Brunnen nere i korset kallas "Knäckabrunnen". (Hofrén)
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Här framgår att Nils tagit över efter fadern Jakob, men det är väl Liven Lagergrens uthus?? Jämför man uthusen här med samma uthus på Bild 610, ser man att ladugården är påbyggd ytterligare, men nu på den gaveln där det stod en liten bod (hönshus?) med snedtak. Påbyggnaden skedde 1915, så denna ladugårdsdel är bara 1 år gammal. Man tycks ha klätt väggarna med bräder i etapper. Taket på den tillbyggda delen är täckt med halm. På gaveln står ett mycket litet dass. Den lilla fallfärdiga bulbyggnaden står ännu kvar, liksom vedboden och ett litet skjul däremellan.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Utöver det tre förråden vid lägret monterades också ett enkelt emballageförråd vid ammunitionsförrådet på ön. Plåtskjulet hade tidigare stått vid Miloverkstaden i Strängnäs. Denna typ av skjul byggdes också i vallbydalgången på Härads skjutfält och vid ammunitionsförrådet på N fältet i Strängnäs (typ E VI u). Bild 1: Hantverkaren Einar Lantz Bild 2 och 3: L-O Sellberg och Einar Lantz mäter upp plåt. Bild 4: Fix och färdigt! Ett enkelt och praktiskt förråd till en mycket låg kostnad.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Utöver det tre förråden vid lägret monterades också ett enkelt emballageförråd vid ammunitionsförrådet på ön. Plåtskjulet hade tidigare stått vid Miloverkstaden i Strängnäs. Denna typ av skjul byggdes också i vallbydalgången på Härads skjutfält och vid ammunitionsförrådet på N fältet i Strängnäs (typ E VI u). Bild 1: Kurt Madell på taket och Kjell Strömkvist i dörröppningen. Bild 2: Kurt på taket och hantverkaren Einar Lantz. Bild 3: Einar ser ut att hålla på med någon metalltråd. Bild 4: Hantverkaren Lars-Olov Sellberg mäter upp takplåt. Bild 5: Kjell Strömkvist skruvar ihop väggsektioner.
fotografi, photograph
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
Denna lilla stuga låg omkring 150 m väster om Botels Bodins på Hemmor grund. Här bodde på 1860-talet Lars Löfgren född 1837 från Hemmor och hans hustru Charlotta Maria född Tellström 1839 från Ardre. De fick döttrarna Anna 1870 och Laura 1880. Laura gifte sig med Oskar Jakobsson Bjärges, se Bild 561 och 562. Vad som hände med övriga familjen är ännu inte känt. Vid skiftet kom denna boplats att tillhöra Botels. Byggnaderna revs 1921. Bilden visar en liten inpanelad bulstuga av troligen mycket hög ålder. I hörnet står det sannolikt någon form av farstukvist. En mängd små skjul skymtar bakom staketet. Det här var förmodligen en fattig boplats. Vad de levde av är inte känt.
Denna kvällsbild visar ladugården sedd från hagen intill vägen Bandeläins kväiar. Den vänstra delen är äldst och troligen härstammande från denna boplats tillkomsttid vid 1800-talets mitt, en inpanelad bulladugård som höjts med ett foderloft. I mitten är ett portlider, den lilla gårdens infart. Till höger står en lada i resvirke från 1912 och alltså bara 2 år gammal på bilden. Ingen av byggnaderna har några fönster här på baksidan, det är bara ladan son har portar. På ladugården finns en minimal gödsellucka mitt på. Båda halmtaken verkar vara nylagda. Allra längst till vänster finns ett märkligt tillbyggt skjul, se Bild 817-819! I bildens vänstra kant skymtar taket på granngårdens ladugård och till höger syns bostadshuset.
Ladugården verkar vara enhetligt byggd, trots att det är agtak till vänster och halmtak till höger. Det slutna utseendet och att gavlarna är byggda i sten ända upp till nocken tyder på hög ålder. Den vänstra delen består av två fähus med hoimdar, hörum på var sida om en genomkörsel, fähusens gödseldörrar syns tydligt. T h om portlidret ligger ladan, som har ett fintuktat flisgolv av stora ark. Gaveln har två vindögon, synnerligen små ljusöppningar, på varje våningsplan. Tröskhuset har ett skjul tillbyggt längs långsidan, något som var vanligt, man fick genom den befintliga väggen mycket utrymme med en liten insats. Reinhold Levander bodde troligen vid Bolarve i Garde och brukade gårdsparten extensivt därifrån, vilket nog är anledningen till att det ser lite övergivet och rassligt ut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.