LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för fjärde

Antal träffar: 1119
Fröken Charlotte Jönssons flickskola Trelleborg år 1901 eller 1907, översta raden från vänster, 1 Jenny Pettersson, 2 Anna Hallonsten, 3 Elin Möller, 4 Lisa Strömberg, 5 Signe Pettersson, 6 Elsa Stickler, 7 Alexandra Fris, 8 Hedvig Smith, 9 Elin Rasmusson, 10 Beda Hallonsten, 11 Rut Nosslin, 12 Elisabeth Mellin, 13 Anna Berggren, 14 Anna Möller, andra raden från vänster, Andrea Andersson, 2 Torgund Östergren, 3, 4 Mia Bolmstedt, 5 Mathilda Jönsson (Malin), 6 Helfrid Lidner, 7 Ella Palmkvist, 8 Mia Gren, 9 Agnes Andersson, 10 Mathilda Sjölin, tredje raden från vänster, 1?, 2 Mathilda Persson, 3 Inga Hedström, 4 Ida Ekelund, 5 Elisabeth Tell, 6 Laura Nilsson, 7 Hanna Andersson, 8 Blenda Larsson(Wemmerlöf), 9 Anna Persson Fuglie, 10 Ludvig Jönsson Fuglie, 11 Ebba Andersson, 12 Hermina Persson, fjärde raden från vänster, 1 Hanna Trulsson, 2 Hilda Johansson, 3 Emy Persson, 4 Edit Månsson, 5 Lill Müller, 6 Dorothy Ponton, 7 Anna G Andersson, 8 Fredrika Rosenfelt, 9 Olga Persson-Giström, 10 Emma Borgström, femte raden från vänster, 1 Ragnhild Magnusson, 2 Signe Christensson, Wally Granbom, 4 Hildegard Fris, 5 Signe Granbom, 6 ?, 7 Mia Granbom, 8 fröken ?, 9 Elsa Haeger, 10 Lotta Smith, 11 Agda Olsson, 12 Frida Persson, 13 ? Mellander, 14 Helga Jepsson, nedre raden från vänster, 1 Ester Karlmark, 2 Gudrun Götherström, 3 Mia Germundsson, 4 Olga Gjörloff, 5 Greta Mattsson, 6 Lily Stickler?, 7 Elly Mattsson, 8 Greta Hedström, 9 Therese Holmgren, 3088/79, Enligt fsk. N Sigfrid Jeppsson, vars syster är med på kortet, ? måste kortet ha tagits omkring 1900 sannolikt 1901, OBS Olga ?, foto: Rudolf Pettersson Höganäs&Ljungbyhed

Fröken Charlotte Jönssons flickskola Trelleborg år 1901 eller 1907, översta raden från vänster, 1 Jenny Pettersson, 2 Anna Hallonsten, 3 Elin Möller, 4 Lisa Strömberg, 5 Signe Pettersson, 6 Elsa Stickler, 7 Alexandra Fris, 8 Hedvig Smith, 9 Elin Rasmusson, 10 Beda Hallonsten, 11 Rut Nosslin, 12 Elisabeth Mellin, 13 Anna Berggren, 14 Anna Möller, andra raden från vänster, Andrea Andersson, 2 Torgund Östergren, 3, 4 Mia Bolmstedt, 5 Mathilda Jönsson (Malin), 6 Helfrid Lidner, 7 Ella Palmkvist, 8 Mia Gren, 9 Agnes Andersson, 10 Mathilda Sjölin, tredje raden från vänster, 1?, 2 Mathilda Persson, 3 Inga Hedström, 4 Ida Ekelund, 5 Elisabeth Tell, 6 Laura Nilsson, 7 Hanna Andersson, 8 Blenda Larsson(Wemmerlöf), 9 Anna Persson Fuglie, 10 Ludvig Jönsson Fuglie, 11 Ebba Andersson, 12 Hermina Persson, fjärde raden från vänster, 1 Hanna Trulsson, 2 Hilda Johansson, 3 Emy Persson, 4 Edit Månsson, 5 Lill Müller, 6 Dorothy Ponton, 7 Anna G Andersson, 8 Fredrika Rosenfelt, 9 Olga Persson-Giström, 10 Emma Borgström, femte raden från vänster, 1 Ragnhild Magnusson, 2 Signe Christensson, Wally Granbom, 4 Hildegard Fris, 5 Signe Granbom, 6 ?, 7 Mia Granbom, 8 fröken ?, 9 Elsa Haeger, 10 Lotta Smith, 11 Agda Olsson, 12 Frida Persson, 13 ? Mellander, 14 Helga Jepsson, nedre raden från vänster, 1 Ester Karlmark, 2 Gudrun Götherström, 3 Mia Germundsson, 4 Olga Gjörloff, 5 Greta Mattsson, 6 Lily Stickler?, 7 Elly Mattsson, 8 Greta Hedström, 9 Therese Holmgren, 3088/79, Enligt fsk. N Sigfrid Jeppsson, vars syster är med på kortet, ? måste kortet ha tagits omkring 1900 sannolikt 1901, OBS Olga ?, foto: Rudolf Pettersson Höganäs&Ljungbyhed

Från 299 kr
Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr
Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr
Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr
Fröken Charlotte Jönssons flickskola Trelleborg år 1901 eller 1907, översta raden från vänster, 1 Jenny Pettersson, 2 Anna Hallonsten, 3 Elin Möller, 4 Lisa Strömberg, 5 Signe Pettersson, 6 Elsa Stickler, 7 Alexandra Fris, 8 Hedvig Smith, 9 Elin Rasmusson, 10 Beda Hallonsten, 11 Rut Nosslin, 12 Elisabeth Mellin, 13 Anna Berggren, 14 Anna Möller, andra raden från vänster, Andrea Andersson, 2 Torgund Östergren, 3, 4 Mia Bolmstedt, 5 Mathilda Jönsson (Malin), 6 Helfrid Lidner, 7 Ella Palmkvist, 8 Mia Gren, 9 Agnes Andersson, 10 Mathilda Sjölin, tredje raden från vänster, 1?, 2 Mathilda Persson, 3 Inga Hedström, 4 Ida Ekelund, 5 Elisabeth Tell, 6 Laura Nilsson, 7 Hanna Andersson, 8 Blenda Larsson(Wemmerlöf), 9 Anna Persson Fuglie, 10 Ludvig Jönsson Fuglie, 11 Ebba Andersson, 12 Hermina Persson, fjärde raden från vänster, 1 Hanna Trulsson, 2 Hilda Johansson, 3 Emy Persson, 4 Edit Månsson, 5 Lill Müller, 6 Dorothy Ponton, 7 Anna G Andersson, 8 Fredrika Rosenfelt, 9 Olga Persson-Giström, 10 Emma Borgström, femte raden från vänster, 1 Ragnhild Magnusson, 2 Signe Christensson, Wally Granbom, 4 Hildegard Fris, 5 Signe Granbom, 6 ?, 7 Mia Granbom, 8 fröken ?, 9 Elsa Haeger, 10 Lotta Smith, 11 Agda Olsson, 12 Frida Persson, 13 ? Mellander, 14 Helga Jepsson, nedre raden från vänster, 1 Ester Karlmark, 2 Gudrun Götherström, 3 Mia Germundsson, 4 Olga Gjörloff, 5 Greta Mattsson, 6 Lily Stickler?, 7 Elly Mattsson, 8 Greta Hedström, 9 Therese Holmgren, 3088/79, Enligt fsk. N Sigfrid Jeppsson, vars syster är med på kortet, ? måste kortet ha tagits omkring 1900 sannolikt 1901, OBS Olga ?, foto: Rudolf Pettersson Höganäs&Ljungbyhed

Fröken Charlotte Jönssons flickskola Trelleborg år 1901 eller 1907, översta raden från vänster, 1 Jenny Pettersson, 2 Anna Hallonsten, 3 Elin Möller, 4 Lisa Strömberg, 5 Signe Pettersson, 6 Elsa Stickler, 7 Alexandra Fris, 8 Hedvig Smith, 9 Elin Rasmusson, 10 Beda Hallonsten, 11 Rut Nosslin, 12 Elisabeth Mellin, 13 Anna Berggren, 14 Anna Möller, andra raden från vänster, Andrea Andersson, 2 Torgund Östergren, 3, 4 Mia Bolmstedt, 5 Mathilda Jönsson (Malin), 6 Helfrid Lidner, 7 Ella Palmkvist, 8 Mia Gren, 9 Agnes Andersson, 10 Mathilda Sjölin, tredje raden från vänster, 1?, 2 Mathilda Persson, 3 Inga Hedström, 4 Ida Ekelund, 5 Elisabeth Tell, 6 Laura Nilsson, 7 Hanna Andersson, 8 Blenda Larsson(Wemmerlöf), 9 Anna Persson Fuglie, 10 Ludvig Jönsson Fuglie, 11 Ebba Andersson, 12 Hermina Persson, fjärde raden från vänster, 1 Hanna Trulsson, 2 Hilda Johansson, 3 Emy Persson, 4 Edit Månsson, 5 Lill Müller, 6 Dorothy Ponton, 7 Anna G Andersson, 8 Fredrika Rosenfelt, 9 Olga Persson-Giström, 10 Emma Borgström, femte raden från vänster, 1 Ragnhild Magnusson, 2 Signe Christensson, Wally Granbom, 4 Hildegard Fris, 5 Signe Granbom, 6 ?, 7 Mia Granbom, 8 fröken ?, 9 Elsa Haeger, 10 Lotta Smith, 11 Agda Olsson, 12 Frida Persson, 13 ? Mellander, 14 Helga Jepsson, nedre raden från vänster, 1 Ester Karlmark, 2 Gudrun Götherström, 3 Mia Germundsson, 4 Olga Gjörloff, 5 Greta Mattsson, 6 Lily Stickler?, 7 Elly Mattsson, 8 Greta Hedström, 9 Therese Holmgren, 3088/79, Enligt fsk. N Sigfrid Jeppsson, vars syster är med på kortet, ? måste kortet ha tagits omkring 1900 sannolikt 1901, OBS Olga ?, foto: Rudolf Pettersson Höganäs&Ljungbyhed

Från 299 kr
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr
43 44 45 46 47 48 49

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår