På tomten till dagens Teatergatan 3 (även Kapellgatan 4) i Linköping stod tidigare bildens trähus. Uppförd i slutet av 1800-talet som tjänstebostad för kyrkans personal. Bland dessa kan nämnas likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson. Hösten 1946 köptes fastigheten av industrimannen Malte Månson för sin personal och efter påföljande ägarbyten revs huset för att bereda plats för nuvarande huskomplex. Foto 1946.
Från 299 kr
Typisk bakgård där långsmala tomtindelningar närmast bildat en egen lokal gata utan man. Denna från Ågatan 53 i Linköping, vy mot norr. Huslängan till höger löpte utmed Platensgatan och i fonden skymtar gårdens rappade huvudbyggnad. Husen revs under 1920-talet för att ge plats för dagens fastigheter längs Platensgatans sträckning utmed kvarteret Absalon. Foto omkring 1920.
Linköping 1964 med omfattande rivningar i det blivande handelsområde som planerades runt det samtidigt tillkomna Lilla torget (Gyllentorget). Här en vy mot Repslagaregatan 25 utmed gatans östra sida och som kom att ersattas med dagens affärs- och kontorslänga med samma adress. Vy mot öster från Göran Dyks gata.
Smidesmästare Nils Davidsson i någon av Linköpings tidiga fotoateljéer. Född i Gammalkil 1809 hade han efter en tid i Stockholm inflyttat till Linköping 1835. I förstone som gesäll hos klensmeden Johan Sjögren med verkstad ungefär vid dagens Nygatan 45. Redan efter ett par år blev Davidsson mästare och övertog i sammanhanget Sjögrens verksamhet. Från år 1838 gift med Brita Christina Svensdotter. Foto omkring 1865.
Utmed Hamngatan i höjd med Stångs kvarn låg tills den revs denna påkostade villa. Husets huvudfasad var vänd mot Kungsgatan och fastigheten bar adressen Kungsgatan 4. Fotoåret 1972 anlöpte Kungsgatan ännu mot Hamngatan, men den ordningen kom under decenniet att upphöra. I sammanhanget revs huset för att ge plats för dagens huslänga Kungsgatan 1-4.
Otendagen är eftermiddagskaffet som dricks när merparten av dagens arbete är avklarat. Här intar Snausarve Lars Hanssons familj m fl kaffet vid gårdens slåttermarker nere på stranden söder om det nya fiskeläget Masarbod vid udden Tuten. Strax intill håller grannparten också otendag.
Masse har gått ner på stranden mitt inne i Lausviken en högsommardag med extremt lågvatten. Alla gråstenar i strandkanten och ute där det brukar vara vatten är synliga. Bilden är tagen ungefär utanför dagens badplats i Lausviken. Masarbods fiskeläge borde vara alldeles utanför bild t v och skogen ligger i grannsocknen Alskog, längst t h ligger Ljugarn.
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Motiv från Brinkbacken i området Vimanshäll söder om Linköping. Snön låg djupt när fotografen passerade en vinterdag 1901, till glädje för barnen som hade lyckan att för linköpingsmått bo invid en rejäl kälkbacke. I bakgrunden ligger hus utmed dagens Hällgatan. Bostadshuset i mitten har upplysningsvis flyttats till friluftsmuseet gamla Linköping.
Nedslag från Storgatan i Söderköping 1963. Vy söderut från hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast till höger i bilden ses norra delen av Storgatan 4. Snarast betraktaren låg vid tiden Djurbergs dåvarande järnhandel. Företaget är ännu i högsta grad verksamt och klingar välbekant för dagens Söderköpingsbor, dock från ny adress.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Linköping 1926 och verksamhet och boende utmed Trädgårdstorgets västra sida stod under avveckling. Byggnaden på bilden var en i en länga av hus som bildade front mot torget. Här från gårdssidan. Nu hade besluts tagits om rivning för att ge plats för det som kom att kallas Delfinpalatset och dessutom göra det möjligt att utvidga Trädgårdstorget mot dagens yta och form.
Parti av Motala ström i centrala Norrköping. Närmst till vänster ligger Strömsholmens Restaurant. Längs södra kajen syns bebyggelse inom kvarteret Varvet. Därefter ligger Göta Hotell dagens Grand Hotell vid Oskar Fredriks bros södra brofäste. I fonden sticker Rådhustornet och Hedvigs kyrktorn upp. Vy mot sydväst.
Under 1600-talets första hälft hade befolkningen i Simonstorp nått sådan omfattning att det befanns nödvändigt att uppföra ett kapell som komplement till sockenkyrkan i Kvillinge. Ett sådant kom därför att byggas och stod färdigt år 1650. Kapellet motsvarar i stort nuvarande kyrkas långhus. Därefter har kyrkan byggts ut i etapper för att nå dagens utseende. Vy från söder.
I anslutning till nöjesetablissemanget Lindöhäll uppfördes i slutet av 1800-talet ett fashionabelt kallbadhus. Det var beläget i viken för dagens småbåtshamn. Här ser vi det i sin prakt omkring sekelskiftet 1900, postgånget 1905. Under 1900-talet kom det att sjangsera för att omkring 1950 slutligen rivas.
Utblick från Domkyrkoparken i Linköping mot stiftets biskopsgård. Byggnaden byggdes 1733-34 under den tid Erik Benzelius var biskop. Nu, 1902, disponerades gården av biskop Carl Wilhelm Charville med familj. Kort tid efter bilden kom byggnaden upplysningsvis att renoveras efter ritningar av Torben Grut och erhöll då bland annat dagens fönster mot gatan.
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Sydöstra infartsvägen till Linköping i höjd med Risbrinken. Motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Huset till höger är Kristineberg, uppfört 1866 för att existera i omkring 100 år. Vid tiden för bilden beboddes stugan av trädgårdsmästare Klas Johan Johansson med familj.
Ett par gossar släcker törsten ur källan intill vägskälet vid Risbrinken i Linköping. Vägen i förgrunden är den sydöstra infartsvägen till Linköping, vilken i stora drag motsvarar dagens Brokindsleden. Skylten bredvid källan talar om att stigen över berget leder till Ekholmen. Landerydsvägen mot Ekholmen.
Den blygsamt flödande Kräplingeån har trots den ringa vattenmängden givit kraft för en betydande kvarndrift. Mellan åns början vid sjön Vin och dagens Bankekind fanns in i nyare tid större kvarnar vid Taforsa, Lund och Bjärstad. Bilden visar kvarnen vid Lund (Sofielund).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.